Browsing by Subject "516 Pedagogik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-20 of 38
  • Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan; Londen, Monica; Londen, Monica; Mickwitz, Åsa; Tiihonen, Susanne; ; (Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Nordica, 2015)
    Nordica Helsingiensia
    I den här studien presenteras universitetslärares beskrivningar av och reflektioner kring sin fördjupade förståelse för undervisning och lärande inom sin disciplin. Analysen är baserad på universitetslärares inlämningsuppgifter under åtta kurser i universitetspedagogik vid Helsingfors universitet under åren 2011–2014. Det finns fortfarande ett visst motstånd mot universitetspedagogik men under utbildningens gång ändrar majoriteten av kursdeltagarna uppfattning och inser hur kunskap om universitetspedagogik kan stödja utvecklingen av den egna undervisningen och i förlängningen studenternas lärande. Lärarna lyfter fram grupparbetet med deltagare från olika discipliner och det kollegiala stödet som viktiga faktorer för den egna pedagogiska utvecklingen.
  • Helsingfors universitet, Beteendevetenskaper; Tiihonen, Susanne; Londen, Monica; Mickwitz, Åsa; Tiihonen, Susanne; (Helsingfors universitet, 2015)
    Nordica Helsingiensia
  • Laakso, Mikael (University of Helsinki, 2015)
    Nordica Helsingiensia
    Engagement in learning activities enhance the level of learning among students. However, when class sizes grow, such engagement can be difficult to achieve. The learning methods that work well in small classes might not work as well, or even be practically feasible, in large lecture halls. When students remain anonymous and cannot be given individual attention there is a challenge in ensuring high quality learning. In an attempt to address this challenge, the study explores ways to pro- mote active learning in the context of large lecture classes. Based on a review of the fundamentals of active learning in the literature, this article presents a range of methods that can be used to facilitate active learning among students in larger classes. Concluding the article is a description of a practical implementation where some of the suggested learning activities are applied and discussed in the context of an actual university course at the Hanken School of Economics taught by the author.
  • Slotte, Anna; Rejman, Katarina; Wallinheimo, Kirsi; Zetterholm, Elisabeth (Universitetsforlaget, 2021)
    Syftet är att studera hur ämneslärarstudenter reflekterar över att arbeta med skönlitterära texter i L1-lektioner (svenska). Materialet består av inspelade handledningssamtal mellan studenterna och deras didaktikhandledare under praktikperioder i Sverige respektive Finland. Resultatet visar att tyngdpunkten i studenternas reflektioner förskjuts från undervisning som representation under förhandledningen till undervisning som samspel och undervisning som erfarenhet under efterhandledningen.
  • Furu, Ann-Christin; Sandvik, Märta (2019)
    Relationell professionalism är en betydelsefull aspekt av personalens professionalism inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. I de finländska styrdokumenten betonas personalens förmåga att bygga förtroendefulla relationer till barn, vårdnadshavare och kolleger. I denna studie utforskar vi hur pedagoger inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning kan uppleva att arbete i forskningscirklar kan stöda deras relationella professionalism. Studien är fenomenologisk-hermeneutisk och forskningsmaterialet består av skrivna loggar och fokusgruppintervjuer. Studien visar att arbete i forskningscirklar kan bidra till att utveckla pedagogernas kunskap, förhållningssätt, handlingsmönster samt professionella självförtroende, självkänsla och kollegialitet. Betydelsefulla aspekter av arbetet i forskningscirkeln kan vara observation, diskussion, reflektion och bearbetning av känslor och upplevelser, arbete med facklitteratur samt interaktion med forskningscirkelledaren. Resultaten av studien indikerar att forskningscirklar kan vara ett kraftfullt verktyg för professionell utveckling och ett ändamålsenligt sätt att stöda pedagogers relationella professionalism.
  • Mansikka, Jan-Erik; Lundkvist, Marina (2019)
    Barnomsorgen i Finland har en gemensam historia med övriga Norden, dels genom Fröbeltraditionen, dels genom de värderingar som ligger till grund för det nordiska välfärdssamhället. Under en lång tid har daghem och skola utvecklats utifrån olika utgångspunkter och styrprocesser. Men under de senaste åren har dessa kommit att konsolideras i en politiskt underbyggd reform. En tradition av omsorg och fostran för barn mellan 0–6 år omskrivs till småbarnspedagogik, och i den nya läroplanen som tagits i bruk 2017 betonas barns perspektiv och barns delaktighet som centrala utgångspunkter för verksamheten, som en ny ideologisk värdegrund för den moderna småbarnspedagogiken i Finland. I artikeln analyseras vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i de finländska styrdokumenten. Vi lyfter också fram olika faktorer som bidragit till att orienteringen mot barns perspektiv och delaktighet etablerats senare i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna.
  • Slotte, Anna; Schuller, Ronja (Finlands Svenska Idrott, 2018)
  • Wolff, Lili-Ann (Åbo Akademi, 2015)
    Rapport från Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi
    Hållbart ledarskap är ett begrepp som allt oftare dykt upp i utbildningssammanhang de senaste åren. Att definiera begreppet är dock inte lätt, eftersom det uttolkas på vitt skilda sätt i olika kontexter. Detta kapitel är därför för det första skrivet för att klargöra förvirringen och underlätta förståelsen för detta mångtydiga begrepp. För det andra vill jag visa hur begreppet ofta används med en mer omfattande innebörd utanför utbildningsfältet. En tredje ambition är att framlägga ett diskussionsunderlag till hur begreppet skulle kunna tillämpas även inom utbildningen med en tydligare betoning på etik och hållbarhet.
  • Wolff, Lili-Ann; Sjöblom, Pia (2017)
    Th is article discusses the way humans value nature, with a focus on the way they value nature aesthetically. Of particular interest are the values of children and adolescents and the role of aesthetics in scientific studies. The discussion is based on philosophical writings, especially aesthetic sources, and current environmental education empirical research. Our aim is to show the necessity the science lessons have of an unambiguous aesthetic dimension. With flexible teaching methods that partly take place outdoor, the students’ own values and aesthetic experiences become a prompting starting point for understanding humankind’s role in nature
  • Löfström, Jan (2011)
    The article discusses a study of what Finnish high school students think of the idea of reparing historical injustices. The philosophical and political aspects of historical reparations have been analyzed widely but there is a lack of research on how people actually ponder on such reparations. The topic is relevant for history teaching because people's reflections on historical reparations also tell about their historical consciousness more generally, e.g. regarding what they see as plausible explanations in history. The study is based on fourteen focus group interviews, made in 2008- 2009; the number of interviewed students was fifty-three. The article analyses the students’s reflections from the perspective of what the students think of the possibility of historical continuity in the context of transgenerational moral obligations and responsibilities. The article relates the findings to earlier studies of Finnish adolescents' historical consciousness and societal thinking, and it also ponders on the consequences of the analysis to the development of history teaching and history curricula in Finland.
  • Huhtala, Anne; Vesalainen, Marjo; Hildén, Raili; Rautopuro, Juhani (2019)
  • Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan underenhet; Helsingfors universitet, Språkcentrum; Helsingfors universitet, Beteendevetenskaper; Londen, Monica; Mickwitz, Åsa Maria; Tiihonen, Susanne; ; ; ; (Helsingfors universitet, Finska, finskugriska och nordiska institutionen, Nordica, 2015)
    Nordica Helsingiensia
    I den här artikeln undersöks på vilka sätt man inom ramen för en kurs i studieteknik kan stöda studenters självreglering och studiefärdigheter på ett effektivt sätt. I artikeln kartlägger jag vad självreglering och upplevd självförmåga inom universitetsstudier innebär samt beskriver metoder som möjliggör självreglerat lärande och hur universitetslärare konkret kan stöda studenter i att utveckla dylika strategier. Resultaten av pilotundersökningen av kursen Studera effektivare 2012 visar att kursdeltagarna upplevde mer studiesvårigheter och svagare studiekondition i början av kursen jämfört med studenter som inte deltagit i en dylik frivillig kurs, samt färre studiesvårigheter och starkare studiekondition än studenter som sökt sig till individuell studiepsykologisk vägledning. Bägge variablerna utvecklades mot det bättre under kursen gång vilket överensstämmer med tidigare forskningresultat från liknande kurser (Keski-Koukkari, Aremo & Kaivola 2012). Under loppet av kursen beskrev deltagarna i sina lärdagböcker erfarenheter av en ökad självreglering av sitt lärande, en mer organiserad och mångsidig syn på sina studier, större tilltro till sina egen studieförmåga och förståelse för betydelsen av effektiva studiestrategier.
  • Kaihovirta, Hannah (2018)
    Den här artikeln beskriver och undersöker konstbaserade lärprocesser. Artikeln består av två perspektiv som står i juxtaposition till varandra. Det ena perspektivet består av mina upplevelser och erfarenheter som konstnär och lärarutbildare. Det andra perspektivet består av dokumentation av de lärprocesser och upplevelser som lärarstuderande artikulerat i en konstbaserad kurs som jag hållit inom det pedagogiska vetenskapsområdet bildkonstens didaktik. Artikelns metodologiska ansats är transformativa lärprocesser i lärande som deltagarkultur. Det här betyder att de studerande som deltar i kursen som beskrivs är medaktörer, medskapare och utvecklare av forskningsprocessens resultat. Artikelns syfte är att förstå hur konstbaserade lärprocesser kan komma till uttryck som lager på lager av konstupplevelser som transformeras till konstdidaktisk medvetenhet hos lärarstuderande. I sin helhet diskuteras om konstbaserade lärprocesser kan uttryckas och kommuniceras som konst som erfarenhet då det är en del av pedagogiskt utvecklingsarbete i lärarutbildning. Artikeln strävar till att syntetisera hur konst- och didaktisk medvetenhet i förlängningen skapar levande bildkonstdidaktik. Artikelns resultat förväntas bidra till förståelse för hur klasslärarstuderande uttrycker möjlig professionell lärarkompetens i bildkonstens didaktik i form av egenmakt och delaktighet i konstupplevelser och hur de beskriver konst som möjlighet i lärande.
  • Ahlskog-Björkman, Eva; Furu, Ann-Christin (2018)
    The aim of this article is to explore communication between early childhood education teachers and children and it´s implications for children´s meaning making during activities in arts and aesthetics in pre-primary settings. Focus is directed towards the communicative approaches of the teachers. The research material consists of video-observations of ten teachers in pre-primary settings. Analysis and interpretation are conducted through a narrative approach. The main findings are expressed in three narratives: 1) The teacher who creates a relationship with the child, 2) The teacher who confirms the initiative of the child, and 3) The teacher who makes meaning making possible. However, the study also reveals that there are considerable variations in the communicative approaches among teachers. This implies unequal premises for children´s meaning making. Based upon the study´s findings, we discuss the importance of an increased awareness among teachers of the importance of communication with respect to children´s meaning making. We also argue that there is a need to highlight communicative skills as a vital part of teacher professionalism.
  • Lassus, Jannika (Svenska Litteratursällskapet, 2020)
    Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland