Browsing by Subject "6122 Litteraturforskning"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-16 of 16
  • Slotte, Anna; Rejman, Katarina; Wallinheimo, Kirsi; Zetterholm, Elisabeth (Universitetsforlaget, 2021)
    Syftet är att studera hur ämneslärarstudenter reflekterar över att arbeta med skönlitterära texter i L1-lektioner (svenska). Materialet består av inspelade handledningssamtal mellan studenterna och deras didaktikhandledare under praktikperioder i Sverige respektive Finland. Resultatet visar att tyngdpunkten i studenternas reflektioner förskjuts från undervisning som representation under förhandledningen till undervisning som samspel och undervisning som erfarenhet under efterhandledningen.
  • Jagne-Soreau, Maimouna (2019)
    I låten ”Suedi” (2015) uttrycker den svenska rapparen Erik Lundin dilemmat av att växa upp i mellanförskap, d.v.s. att rasifieras i Norden men bli betraktad som svensk i släktens hemland. Med ett intryck av autenticitet men med en rad retoriska stereotyper målar han en coming-of-age-berättelse, från barndomen och livet i en av de så kallade miljonförorterna, till dagen man ”hittar sig själv” och vågar ”komma ut” för sina föräldrar som svensk. I denna artikel läser jag Lundins låt litterärt och tar distans till den traditionella hiphopsforskningens etniska filter. Min analys visar att genom att återta uttrycket ”suedi” (ett förnedrande ord för stereotypiska svenskar på förortslang), börjar Lundin överskrida misstron gentemot den konservativa borgerligheten. Parallellt förespråkar han idén om ett postnationellt Sverige där den icke-vita postinvandringsgenerationen skulle kunna identifiera sig som svensk utan tvivel eller skam.
  • Tidigs, Julia; Bodin, Helena (2020)
    Välkommen till ett specialnummer av Edda som ur flera olika perspektiv sysselsätter sig med frågor om flerspråkig litteratur och läsare! Dess artiklar rör sig från flerspråkig avantgarde-poesi, som driver sina läsare-åhörare ut på djupt vatten, till en på det stora hela enspråkig roman vars subtila språkstrategier påminner läsaren om att hon nu befinner sig i en flerspråkig värld översatt till svenska. De visar resultaten av den förskjutning som pågår inom fältet – från att se litterär flerspråkighet som en given textuell egenskap till att förstå flerspråkighet som en händelse, som något som görs, till exempel i läsakten. Denna nya forskning placerar därför läsare, publiker och kontexter i centrum för studiet.
  • Helsingfors universitet, Finskugriska och nordiska avdelningen; Tidigs, Julia; Bodin, Helena; (Universitetsforlaget, 2020)
    Edda - Nordisk tidsskrift for litteraturforskning
    Välkommen till ett specialnummer av Edda som ur flera olika perspektiv sysselsätter sig med frågor om flerspråkig litteratur och läsare! Dess artiklar rör sig från flerspråkig avantgarde-poesi, som driver sina läsare-åhörare ut på djupt vatten, till en på det stora hela enspråkig roman vars subtila språkstrategier påminner läsaren om att hon nu befinner sig i en flerspråkig värld översatt till svenska. De visar resultaten av den förskjutning som pågår inom fältet – från att se litterär flerspråkighet som en given textuell egenskap till att förstå flerspråkighet som en händelse, som något som görs, till exempel i läsakten. Denna nya forskning placerar därför läsare, publiker och kontexter i centrum för studiet. De fem artiklarna i detta nummer belyser på olika sätt interaktionen mellan flerspråkig text och läsare. I sin artikel, ”Situerad flerspråkighet – exemplet Caroline Bergvalls Drift” (ett verk som är dels en bok från 2014, dels en senare performance), prövar Karin Nykvist Roman Jakobsons klassiska kommunikationsmodell som verktyg för att utforska den flerspråkiga textens situering i tid och rum, mellan språk, publiker, kontexter och medier. Där Jakobson kommer till korta tar performativitetsteori och Gilles Deleuzes tänkande om språkets stamning vid. På så vis möjliggörs en läsning av flerspråkighet där läsaren får delta, inte bara bli en mottagare. Det mänskliga språkets gränser gentemot kodspråk är ämnet för Kristina Malmios artikel ”Du och jag, jag och du. Flerspråkighet, digitalisering och läsaren i Ralf Andtbackas Wunderkammer”. Medan litterär flerspråkighetsforskning nästan uteslutande har riktat in sig på naturliga språk och språkvarieteter vidgar Malmio perspektivet till den binära kodens språk. Hon visar hur Andtbackas experimentella dikter gång på gång aktualiserar närvaron av det digitala och en underliggande binär kod. När dikterna på olika vis gör sina läsare uppmärksamma på kodens närvaro ställs de inför nya former av obegriplighet, något som kräver reflektion över läsarens relation till texten (och textens relation till läsaren) i termer av såväl frihet som tvång. I artikeln ”Meningspotensialer og lesningens panta rhei-prinsipp. Flerspråklighet hos Kjartan Fløgstad” tar Anne Karine Kleveland avstamp i den norske författarens tänkande kring språk och språkspel för att undersöka hur läsare kan aktivera den flerspråkiga textens många kontexter och associationer, som sträcker sig över och genom språk. I Klevelands analys – liksom i Fløgstads poetik – blir läsningen aldrig färdig utan innebär ett ständigt nytt språkarbete, för varje läsare och varje läsning. Läsarens gåtlösande och läroprocess är även närvarande i Helena Bodins artikel ”Skriftens roll i skådespelet. Flerspråkighet och flerskriftlighet i Göran Tunströms Chang Eng”.7 Här blir skriftens modaliteter särskilt påtagliga genom den flerspråkighet som inbegriper olika skriftsystem – latinskt alfabet respektive thaiskrift. Som Bodin visar är läsarens arbete med ordens ”ut- och insida” nödvändigt för att synliggöra hur sammanflätningens och utsägelsens problem bearbetats i Tunströms dramatext om de siamesiska tvillingarnas sammanväxta kropp. Slutligen vidgar Julie Hansen i sin artikel ”En flerspråkig värld på svenska. Språkliga diskrepanser i Zinaida Lindéns roman För många länder sedan” perspektivet från texters flerspråkighet till de komplexa översättningsstrategier som på flera plan genomströmmar gestaltningen av flerspråkiga karaktärer och miljöer. Som Hansen visar, fungerar här romanens jagberättare, den ryska diplomathustrun, som en översättarfigur som förmedlar sin flerspråkiga värld på svenska för svenskspråkiga läsare. Med hjälp av begreppen transmesis och transfiction friläggs här den metanivå i romanen där glappen mellan språken i den fiktiva världen och textens språk utmanar läsaren att reflektera över sin egen verklighets flerspråkighet.
  • Inledning 
    Strang, Johan; Wallgren, Thomas (Svenska Litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag, Stockholm, 2016)
    Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland
  • Tidigs, Julia (Svenska Litteratursällskapet, 2019)
    Skrifter från Svenska litteratursällskapet i Finland
  • Hartama-Heinonen, Ritva (Helsingfors universitet, 2018)
    Nordica Helsingiensia
  • Tidigs, Julia Katarina (Vakki, 2016)
    VAKKI Publications
    The article is a study of norms and questions regarding linguistic variation as expressed in literary criticism and debate, through an analysis of reviews of the Finland-Swedish novels Sista sommaren [The Last Summer] by Kim Weckström and Drakarna över Helsingfors [The Kites above Helsinki], both published in 1996, as well as newspaper material concerning the lack of Finland-Swedish nominees for that year’s Finlandia award for best novel of the year. The study shows that the Finnish-adjacent language of Weckström’s novel is controversial, since it is not contained to dialogue but is also the language of the narrator, while Westö’s linguistic choices are approved upon to a higher degree, since occurences of Finnish and slang are mostly contained to dialogue. Weckström’s novel raises questions of comprehensibility and identification, as well as questions of contesting local and regional minority identities. The study shows that linguistic variation is viewed by critics as a phenomenon connected to prose and to authenticity, much like the case has been during the last century, with identity politics making up a more recent category, compared to debates on the phenomenon during the early 20th centrury.
  • Tidigs, Julia (2020)
    Artikeln behandlar felskrivningens poetik i den finlandssvenska poeten Peter Mickwitz verk Leksikon (2018) med syfte att utforska felskrivningarnas verkan på bokens läsare. Jag vill dels frilägga det spel mellan ordets auditiva, visuella och semantiska dimensioner som den avvikande ortografin sätter igång, dels visa på detta spel som ett sensoriskt och uttydande arbete som ordlistans läsare ställs inför, ett arbete som tar sig olika uttryck hos olika läsare. De vägledande forskningsfrågorna lyder: Vilka olika förskjutningar av relationen visuellt tecken, föreställt ljud, inre bild och betydelse äger rum i Leksikon? Vilket läsande, ljudande och tolkande arbete kräver felskrivningarna av sina läsare? Där ordlistan utgör praxis lägger Mickwitz i den åtföljande essän fram ett program och ett teoretiskt rambygge. Därtill avslutas Leksikon med ett efterord där författaren beskriver verkets uppkomst. Läsarna möts således av en stark läsanvisning. Essän betonar skrivande, inte läsande, och det visuella, inte det auditiva. Min läsning, som sätter läsarupplevelse i centrum och belyser textens olika modaliteter kan betraktas som en mothårsläsning, som tar fasta på friktionen mellan essä och ordlista. Hur kan Leksikons effekter förstås i detta spänningsfält mellan essäns program och ordlistans konstnärliga praxis? Teoretiskt är artikeln förankrad i forskning om skriftens teknologi, intermedialitet, litterär språkmaterialism och språkvariation.