Browsing by Subject "Champions League"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-1 of 1
  • Thilman, Svante (Helsingin yliopisto, 2021)
    Klubblagstävlingarna inom europeisk fotboll har sedan 2000-talesskiftet gått i en riktning där lag från främst de största länderna spelar på den högsta kontinentala nivån och lag från de ´övriga länderna på lägre nivåer. Utvecklingen är en följd av en maktkamp mellan ett drygt dussin storklubbar och det europeiska fotbollsförbundet UEFA. Storklubbarna har återkommande ambitioner om att inleda en egen tävling utanför UEFA:s regi, främst i och med att tävlingsverksamheten är ekonomiskt profitabel. Tvisten angår främst mästarligan, som är den högsta kontinentala tävlingen, men även lägre nivåers tävlingar har påverkats i stor grad. Ursprunget för utvecklingen var på 1990-talet, då de främsta länderna, det vill säga storklubbarnas hemvister, för första gången fick ytterligare mandat i mästarligan till skillnad från tidigare årtionden då varje land hade ett mandat. Mest konkret har förändringen blivit vid tre på varandra följande brytningar: Brytning 1 år 1999: Mästarligans gruppspel växer till 32 lag. Cupvinnarcupen läggs ned och dess lag kommer att delta i UEFA-cupen. Intertotocupen är en ytterligare rutt till att nå UEFA-cupen. Brytning 2 år 2009: Mästarligans kval delas upp i skilda grupper för mindre länders mästare och större länders icke-mästare. UEFA-cupen och Intertotocupen sammanslås i Europaligan. Brytning 3 år 2021: Lag från de 15 främsta länderna spelar i mästar- och Europaligorna och lag från övriga länder i den nya konferensligan. Dock får alla länders mästare delta i mästarligakvalet. Såväl politiska, juridiska som ekonomiska faktorer har bidragit till utvecklingen. Det tvistas om spelupplägg och inträde, konkurreras om rättigheten att arrangera tävlingar och det finns olika åsikter om hur tävlingarnas intäkter ska fördelas. UEFA har behållit arrangörskapet medan storklubbarna indirekt prioriterats i pengautdelningen.