Browsing by Subject "Greimas"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Nordman, Ronja (Helsingin yliopisto, 2018)
    I min avhandling pro gradu analyserar jag mitt eget översättningsarbete genom att tillämpa semiotikern Algirdas Greimas aktant- och modalitetsmodeller. Aktanterna utarbetades ursprungligen för analys av myter, där allmänt förekommande personer och ting beskrevs av subjektet (hjälten i historien), objektet (det subjektet söker), hjälparen (den subjektet får stöd av), motståndaren (den som står i vägen för subjektet), sändaren (den subjektet får objektet från) och mottagaren (den subjektet för objektet till). Greimas fann även 6 modaliteter, som han använde för att beskriva hur aktanterna interagerade med varandra. Dessa var faire (’att göra’), devoir (’att vara tvungen’), pouvoir (’att kunna’), savoir (’att veta’), vouloir (’att vilja’) och être (’att vara’). År 2002 föreslog Andrew Chesterman i sin artikel Semiotic modalities in translation causality att dessa modaliteter även kunde användas för att analysera vad som sker under en översättares arbete. Min avhandling följer Chestermans förslag, men även den grundläggande aktantmodellen har lagts till i analysen. Syftet med avhandlingen är att utreda hur aktanterna och modaliteterna kan appliceras på ett översättningsarbete, och jag granskar även om någon av aktanterna och modaliteterna kan observeras oftare än de andra och varför, samt vad en översättare kan lära sig om sig själv med hjälp av denna typ av analys. Avhandlingen är en s.k. översättningsgradu, vilket syftar på att jag översatt mitt eget material och fört ett noggrant protokoll över översättningsarbetet. Texten jag har översatt är Nyyti ry:s texthelhet Opi elämäntaitoa (Lär dig levnadskonst), som består av 15 webbtexter i längden 0,5–3 sidor och faller inom genren livskunskapstexter. Utöver denna texthelhet och min översättning av den fungerar även protokollet jag fört under översättningsarbetet samt de revideringsförslag jag fått av dem som granskat översättningen som material för min analys. Jag analyserar alla 572 översättningsval separat och använder mig även av kategoriseringar av översättningsproblem, översättningsstrategier samt revideringar för att strukturera min analys. Min analys är deskriptiv och kvalitativ. I avhandlingen framför jag några generella riktlinjer för hur aktanterna och modaliteterna kan appliceras på ett översättningsarbete, men konstaterar även att en avgränsning av dem kan vara svår och att det finns utrymme för tolkning. Jag menar att aktanterna subjekt, objekt, sändare och mottagare samt modaliteten faire är så övergripande för alla översättningsval att inget kvantitativt data om deras förekomst kan framställas. Jag konstaterar att både hjälpare och motståndare förekommer frekvent i mitt översättningsarbete, men att hjälparen i regel representeras av dem som granskat min text, medan motståndaren kan representeras av flera typer av översättningsproblem och -svårigheter. Jag uppmärksammar även att modaliteten devoir förekommer betydligt oftare än de andra modaliteterna och hittar orsaker till detta bland annat i att jag uppfattat mina hjälpare som auktoriteter vars förslag blivit en form av yttre tvång. Jag noterar också att ett översättningsval sällan beskrivs av endast en modalitet utan att modaliteterna ofta förekommer i kombination med varandra, i synnerhet pouvoir som inte alls förekommer ensam. Slutligen finner jag att översättare kan lära sig mycket om sina arbetsmetoder, sina preferenser och sina förhållanden till auktoriteter med hjälp av en greimasiansk analys.
  • Andlin, Heidi (Helsingin yliopisto, 2020)
    Tiivistelmä - Referat - Abstract Objectives. The aim of this study was to investigate how the goal of household activities; well-being, manifests itself in the comic series Calvin and Hobbes. The theoretical framework of the study examined the function of the household, well-being theories, and comics as part of culture. The research problems were structured using the components of Allardt's well-being theory: living standards, community relationships, and forms of self-realization. Previous research has shown that popular culture can be seen both as reflecting the world and as actively influencing the formation of perceptions of the world and ourselves. Perceptions of household activities are part of these processes. Methods. The material for the study consisted of Calvin and Hobbes, comics by Bill Watterson. Initially, the data was reduced according to the household view presented in the theoretical framework of the study. With the help of theory-driven content analysis, the material was further themed and delimited. The themes were cross tabulated with the components of Allardt’s well-being theory. The study material consisted of 26 strips. The analysis of comic narrative was performed using two parallel traditions of semiotics. An analysis by Peirce of the relationship of signs and objects, which represents pragmatic tradition, aided in revealing icons, indices, and symbols describing household activities from the strips. Using the actant model of Greimas, representing structuralist semiotics, the pictorial and verbal story presented in the comic strips was analyzed. Results and conclusions. Housework related to living standards was seen in the cartoon child’s eyes as annoying, boring, or to be avoided. On the other hand, housework represented care and love. Housework was mainly the responsibility of the mother of the cartoon family, so that the mother doing housework became an icon and a symbol of housework. In addition to everyday issues, the comic dealt with subjective matters of quality of life. Great stories were found in the cartoons about how the support of loved ones helped the child deal with difficult things and grow as a person. The members of the cartoon family longed for their own and shared time, as well as being valued, but these needs were not always met. The cartoon family could be defined using different family concepts. Looking at the standard of living, the family represented a familistic concept of the family. When describing relationships, the family instead acted as a team family. The manifestation of forms of self-realization was further characterized by an individualistic concept of the family. The conclusion of this study is that the comic series reflects housework as a producer of well-being, and an atmosphere of caring that covers all the areas of well-being