Browsing by Subject "Scandinavian Languages (Native Speakers)"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-20 of 32
  • Lindroos, Malena (Helsingfors universitet, 2016)
    I denna studie undersöker jag hur två olika berättelser behandlande samma händelse liknar och särskiljer sig från varandra. Detta för att ta reda på hur och i vilken form en berättelse genom själva texten förtäljer sitt budskap. Mitt övergripande syfte med denna studie är att med en jämförande textanalys granska hur två krigsberättelser beskrivande samma händelse skiljer sig från och liknar varandra beroende på de strukturella, tematiska och perspektiviska elementen i de återgivna texterna. Till denna specifika uppgift har jag därmed valt att granska två krigsberättelser, med olika författare, syften och målgrupper men likväl beskrivande samma historiska händelse. Berättelserna behandlar det finsk-ryska sjöslaget Slaget om Bengtskär som skedde under Finlands fortsättningskrig, den 26 juli 1941. Källmaterialet består av ett nedskrivet föredrag skrivet av löjtnant Fred Luther år 1986 och ett icke-filmatiserat filmmanuskript skrivet av författaren Olavi Paavolainen och filmaren Erik Blomberg år 1943. Jag använder mig som metod av en textanalys och ett narrativt tillvägagångssätt där jag utifrån relevanta teorier och modeller skapat en egen narrativ analys för att undersöka de tre delar som jag anser att bäst kan svara på mitt syfte, dvs. struktur, tema och perspektiv. Denna metod kallar jag sedermera för en strukturell berättelseanalys. Med utgångspunkt i denna analys besvarar jag därefter följande frågeställningar: ”Hur ser berättelsestrukturen ut i sin helhet?”, ”Vilka aspekter av krigshändelsen är det som ges plats i berättelsen?” och ”Vad använder sig berättaren av för perspektiv?”. I min undersökning av berättelserna i fråga finner jag att det specifikt är den värderande aspekten som går som en röd tråd genom såväl struktur och tematik som perspektiv. Jag kommer i min analys fram till att dessa berättelser getts olika strukturella fokus och därigenom även olika betydelser genom sätten de är uppbyggda på. De tematiska aspekter som berättelserna lyfter fram är dessutom helt olika, trots att det övergripande ämnet är detsamma. Perspektiven i de båda berättelserna är dock förvånansvärt lika, även om en del självklara skillnader förekommer. Krigets realitet och dess betydelse för finländarna såväl under tiden det pågick som efteråt är av största vikt för att vi ska kunna förstå den subjektiva prägel författarna gett åt sina respektive verk. Jag sluter mig därför till att Luther i sitt föredrag anser den militära gemenskapen vara viktigast, medan Paavolainen och Blomberg i sitt filmmanuskript lyfter fram kritiken mot den militära ledningen och tydligt är partiska gentemot den enskilda soldaten. Av detta frammanar bägge berättelser med sin subjektivitet även en underliggande berättelse som ”mellan raderna” uttrycker dolda känslor av brödraskap, hjältemod och fosterländskhet. Sammanfattningsvis konstaterar jag dock att två olika berättelser, fastän de behandlar samma historiska händelse, varierar avsevärt i sitt budskap beroende på deras respektive struktur, tematik och perspektiv.
  • Salokivi, Malin (Helsingfors universitet, 2017)
    Pro gradu-avhandlingen behandlar hur tvåspråkighet, kodväxling och känslospråk samspelar i olika situationer. Avhandlingens syfte är att studera vad känslospråk är och på vilket språk en tvåspråkig individ uttrycker sina känslor. Den teoretiska delen av avhandlingen tar upp diverse definitioner av tvåspråkighet, och grundar sig i stor del på François Grosjeans och Suzanne Romaines definitioner. Utöver en definition av tvåspråkighet behandlar den teoretiska delen även definitioner på kodväxling och diverse termer inom området emotiv kommunikation. Den empiriska delen av avhandlingen baserar sig på inspelat material. Materialet är inspelat under vintern 2017 och innefattar både diskussioner i en tvåspråkig familj i huvudstadsregionen och diskussioner med en fokusgrupp. På basis av detta material analyseras familjens diskussioner både kvalitativt och kvantitativt för att undersöka om kodväxling (eller någon annan form av språkbyte) sker i känsloladdade situationer. Genom diskussioner med fokusgruppen undersöker avhandlingen hur känslouttryck uppfattas i situationer där informanterna har tid att reflektera över sin språkanvändning i vardagen. Avhandlingen konstaterar att ingen har ett specifikt språk som man uttrycker känslor på, och att situationen där samtalet förs påverkar språket som väljs för att uttrycka sina känslor eller andra uttryck på. Det konstateras även att kodväxlingen är ett av många medel som kan användas för att uttrycka känslor på, men att även kroppsspråk, röstläge och ordval är av betydelse. Det som poängteras i avhandlingen är att avhandlingen inte är en generalisering av hur känslospråk fungerar i samhället, eftersom materialet är begränsat och inte tillräckligt omfattande för generaliseringar.
  • Johansson, Anna (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med denna avhandling är att med forskningsmetoden samtalsanalys undersöka den verbala kommunikationen mellan äldre personer med demens och vårdare med särskilt fokus på hur vårdare formulerar reparation i sekvensens tredje drag. Denna avhandling utgör således en kvalitativ studie av förståelse och problemlösning i samtal. En av de vanligaste följder av demens är minnesstörning men även en påverkan på språkförmågan är ett utmärkande drag vid demens. Materialet utgörs av autentiska samtal mellan vårdare och äldre personer med demens, inspelade på ett svenskspråkigt dagcenter för äldre i södra Finland. Materialet omfattar i sin helhet 30 timmar videoinspelat tal och spelades in mellan juni−september år 2004. Studien visar att flera faktorer har betydelse för de reparationspraktiker som tillämpas av vårdaren. Utgående från mitt material och de reparationer som tillämpas av vårdarna har jag kunnat utläsa att problemsituationer i samtal som ger upphov till reparation bl.a. beror på ett långt fysiskt avstånd mellan samtalsdeltagarna och språkliga svårigheter. Därtill påvisar studien att det inte finns ett direkt samband mellan typ av problem i interaktionen och typ av reparationsinitiativ. Däremot förekommer en högre frekvens av öppna reparationsinitiativ vid bl.a. hörselproblem. Materialet består av totalt 124 reparationer av vårdaren i sekvensens tredje drag. Hur reparationerna utformas har varit grund för kategoriseringen av detta material. Utgående från materialet kan jag utläsa att det vanligaste sättet som vårdaren tillämpar reparation är genom att repetera den ursprungliga problemkällan. De näst mest frekventa reparationerna är att vårdaren omformulerar sitt yttrande. Vid bl.a. hörselproblem tillämpar vårdaren reparation genom att tala långsammare och fysiskt omplacera sig. En annan reparationspraktik med syftet att förtydliga för personen med demens är att införa tillskott av informationen genom att ge en mer utförlig beskrivning. Samtalssekvenserna i materialet är både dyader och flerpartssamtal och studien visar att vårdaren är mer benägen att tillämpa flera olika reparationspraktiker samtidigt i reparationsturen i flerpartssamtal än i dyader bl.a. på grund av att samtalsdeltagarna talar samtidigt. Denna avhandling kan betraktas som ett bidrag till interaktionsforskningen med fokus på hur reparationer byggs upp språkligt med särskild tyngdpunkt på reparation i samtalssekvensens tredje drag.
  • Wiik, Hanna (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med avhandlingen är att analysera vad som språkligt sker i mötet mellan dialekttalare och icke-dialekttalare, samt jämföra det med ett samtal med bara dialekttalare. Mitt material består av två 30 minuter långa samtal. I det första samtalet deltar tre informanter från Österbotten och en informant från Helsingfors, och i det andra samtalet deltar endast de tre samma informanterna från Österbotten. De känner varandra bra och har umgåtts mycket tidigare. Mitt mål är att inspelningssituationen ska vara så naturlig och äkta som möjligt. De talar om allt mellan himmel och jord, och överlag är båda samtalen väldigt avslappnade. Min metod är baserad på CA-metoden och är dessutom induktiv, vilket betyder att jag först efter att spelat in materialet väljer inriktning. Med utgångspunkt i materialet väljer jag att fokusera på tre olika forskningsfrågor. Den första lyder: På vilket sätt markeras (eller markeras inte) dialekten i samtalet med en icke-dialekttalande person närvarande? Markeras kodväxlingen alls i det andra samtalet? På vilket sätt i så fall? Jag vill ställa dessa frågor eftersom de visar om de dialekttalande informanterna på något sätt vill varna den icke-dialekttalande personen om att de kommer att tala dialekt. Resultatet visar att kodväxlingen inte markeras alls, med tvekan, skratt, pauser eller förekommer i samband med upprepning i det första samtalet, och på samma sätt i det andra samtalet med tillägget att dialekten ibland också markeras med snabbare tal. Överlag markeras kodväxlingen väldigt lite i båda samtalen, eftersom som det är den överlägset vanligaste kategorin i båda samtalen. Den andra forskningsfrågan som jag ställer är: I vilka situationer talar deltagarna dialekt? Genom att undersöka i vilka situationer deltagarna talar dialekt kan man se vad det är som får deltagarna att tala mera dialekt, också fast den icke-dialekttalande personen är närvarande. För att besvara denna fråga delar jag in samtalen i olika långa topiker. Resultaten visar att de topiker med flest dialektförekomster är negativt inriktade. Det kan handla om att någon klagar över något eller på något annat sätt uttrycker negativa åsikter. Det tyder alltså på att tendens till att dialekt och negativitet hänger ihop. När man låter det negativa skina igenom, kommer också det genuina, i det här fallet dialekten, fram. Ett annat resultat som denna avhandling visar är att det ofta förekommer mera dialekt då någon är mitt uppe i att berätta en (gärna rolig) historia. Man kommer upp i varv och glömmer att man inte ”ska” tala dialekt. Den tredje och sista forskningsfrågan lyder: I vilketdera samtal förekommer det mera dialekt? Svaret på frågan är enkel: i det andra samtalet, då den icke-dialekttalande informanten inte är närvarande. Det visar att hans närvaro faktiskt verkar ha en skillnad i hur mycket de andra talar dialekt.
  • Tuominen, Emma (Helsingfors universitet, 2017)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka hur språket i nyhetsmaterial producerat av Svenska Yle förhåller sig till standardnormen för offentlig skriven svenska. Det här görs genom att utföra en språkriktighetsanalys på ett urval av Svenska Yles material på nätet, det vill säga nyhetssajten svenska.yle.fi. Materialet i studien består av 200 nyhetsartiklar på svenska.yle.fi, fördelat mellan åtta nyhetskategorier: Inrikes, Utrikes, Sport, Huvudstadsregionen, Västnyland, Åboland, Österbotten och Östnyland. Materialet är insamlat under en konstruerad nyhetsvecka. Metoderna i studien består av både en manuell språkriktighetsanalys och en genomkörning av materialet i textbehandlingsprogrammet Microsoft Words (2016) inbyggda språkgranskningsprogram samt det separata språkgranskningsprogrammet Svefix. För att skapa en normeringsram för finlandssvenskt mediespråk används kodifierande och normerande regelverk i form av Finlandssvensk ordbok på nätet, Svenska Akademiens ordlista på nätet, Svenska Akademiens språklära och Svenska skrivregler. Därtill används de två nämnda språkgranskningsprogrammen samt den finlandssvenska mediespråkvårdens riktlinjer i form av språkrådsmejl till journalisterna och webbplatsen mediespråk.fi. Normbrotten kategoriseras enligt två olika system. För det första kategoriseras de enligt typ – ortografi, morfologi, syntax och morfosyntax samt ordval och fraseologi – för att skapa en kvantitativ översikt av materialet. För det andra kategoriseras de enligt orsak bakom normbrottet – normlucka, normkonflikt eller normkollaps – för att skapa en grund för en kvalitativ diskussion om normbrotten. Studien visar att normbrott förekommer relativt frekvent i artiklar på svenska.yle.fi: ungefär vart 54:e ord bryter mot den offentliga standardnormen. Det förekommer flest normbrott inom ortografin, främst i form av interpunktionsfel och tryckfel i stavningen. Därtill förekommer finlandismer frekvent i materialet, både som enskilda ord och som finlandsspecifika konstruktioner. Både normbrotten inom ortografin och finlandismerna kunde undvikas genom att använda språkgranskningsprogram. Studien visar också att den största orsaken bakom normbrotten (71 %) är normluckor, dvs. att skribenten inte känner till normeringen eller saknar ett ord eller uttryck i sin vokabulär. Normkollapserna (15 %), dvs. slarv, och normkonflikterna (14 %), dvs. en konflikt mellan skribentens privatsfärs språk och standardspråket, förekommer ungefär lika frekvent. Studien visar slutligen att den finlandssvenska mediespråkvårdens språkriktighetsnormering i form av specifika språkråd på mediespråk.fi och i språkrådsmejl till journalisterna inte följs i någon större utsträckning i nyhetsartiklar producerade av Svenska Yle.
  • Nygård, Susanna (Helsingin yliopisto, 2019)
    Syftet med denna avhandling är att undersöka hur emojier påverkar textförståelsen av ett chattmeddelande i den grad att informanten anser att meddelandet är ironiskt. I analysen jämförs skillnader mellan i hur hög grad informanterna ansett att avsändaren genom sin användning av en eller flera emojier försöker förmedla ett motsatt budskap än vad texten i sin rena form säger. Informanterna gör analysen utgående från de ledande frågorna som ställs i enkäten. Materialet utgörs av en enkätundersökning bestående av tolv öppna frågor. Frågorna ställdes utgående från skärmdumpar av chattmeddelanden bestående av text och en eller flera emojier. I undersökningen deltog 415 personer. Informanternas svar har behandlats genom en kvalitativ innehållsanalys. Svaren har kategoriserats utgående från ifall informanten ansett att meddelandet är ironiskt eller inte. De svar som inte ansett att meddelandet var ironiskt menat har även lyfts fram i grova drag för att visa på gemensamma nämnare bland tolkningarna. Analysen bygger på informanternas svar och citat lyfts fram för att konkretisera hur informanterna tolkat emojierna och på vilka sätt ironin syns i meddelandena. Genom syftet och forskningsfrågorna undersöks vilka skillnader det finns bland emojier som förmedlar ironi och vilka faktorer som gör att informanterna inom den begränsade kontexten kan avläsa ironi i meddelandet. Resultaten visar att både de mest fungerande fallen av ironi och av allmän användning av emojier skedde då texten och emojierna stod i samspel med varandra. Informanterna var som mest överens om syftet med emojin då emojin klart förstärkte en viss aspekt av texten. Även emojier som tidigare figurerat som emotikoner var lättare att tolka än de som inte är lika etablerade. Det blev klart att de tolkningar som uppkom genom behovet att gå utanför den begränsade kontexten var av stor betydelse. Eftersom den bredare kontexten bestående av exempelvis personers förhållande till varandra, diskussionen som helhet och varför meddelandet skickats inte framgick i enkäten, ledde det till att informanterna lade till sina egna kontextuella spekulationer. Genom att lägga till kontextuella faktorer som inte kunde avläsas i själva meddelandet, kunde informanterna ur ett annat perspektiv diskutera orsakerna till varför emojierna användes. Det kunde också fastställas att man som användare av emojier behöver vara säker på att mottagaren avläser meddelandet på samma sätt. Genom att använda en emoji som strider mot vad texten i sin rena form säger, eller genom att använda en emoji som inte klart förmedlar en viss känsla, kan man sträva efter att förmedla ironi. Detta fungerar trots allt endast om avsändaren och mottagaren har samma uppfattning om vilket budskap en emoji förmedlar. Denna avhandling visar på att emojier behöver forskas vidare i, särskilt inom en ram där kontexten påverkar tolkningen samt där det förekommer mindre etablerade emojier.
  • Lindgren-Kontkanen, Martina (Helsingin yliopisto, 2019)
    Syftet med denna avhandling är att belysa hur lärarna i den finska och svenska skolan idag ser på den tvåspråkiga skolan. Anser de att den är nödvändig och skulle den ge ett mervärde till dagens skola? Målet är förutom att reda ut lärarnas åsikter och ståndpunkter också att redogöra för de olika tvåspråkiga modellerna som finns. I bakgrundskapitlettar jag upp Magmas undersökning från 2013 om Tvåspråkiga skolor och Sally Boyd & Åsa Palviainens analys av debatten som fördes 2011 om en tvåspråkig skola i Finland. Jag redogör också för hur Finlands språklag ser ut och hur tvåspråkighet och modersmål definieras. Jag redogör för tidigare forskning som behandlar tvåspråkighet. I kapitlet om skolspråk redogör jag för hur skolspråket i Finland har utvecklats från 1800-talet till idag, därtill förklarar jag närmare definitioner av tvåspråkiga skolor och språkbad. Materialet för undersökningen utgörs av fem kvalitativa intervjuer med högstadielärare i en finsk och en svensk skola i huvudstadsregionen. Analysen baserar sig på lärarnas svar i relation till Boyd & Palviainens definitioner av idealister och preservationister. Min undersökning, framförallt intervjuerna, visar att intresset för en tvåspråkig skola inte är särskilt starkt idag och problemställningen om hur man definierar en tvåspråkig skola och hur den skulle byggas upp är densamma idag som 2013. Slutligen diskuterar jag för- och nackdelarna med en tvåspråkig skola. Fördelarna är enligt min undersökning att språkgrupperna skulle föras närmare varandra vilket sannolikt skulle minska på fördomarna på båda sidorna. Hela det finländska samhället skulle berikas av att flera individer skulle behärska både finska och svenska. Samtidigt finns det nackdelar med den tvåspråkiga skolan. Till exempel att tvåspråkiga elever börjar tala mer finska sinsemellan och att det finska språket blir det dominanta i skolan. En tvåspråkig skola kan vidare innebära ett hot mot svenska skolor på tvåspråkiga orter. Nu väljer majoriteten av tvåspråkiga barn den svenska skolan men om alternativet vore en tvåspråkig skola skulle fler tvåspråkiga sannolikt välja den tvåspråkiga skolan. Detta skulle i sin tur kunna leda till att elevunderlaget i de svenska skolorna minskar och i värsta fall kunde man bli tvungen att lägga ner några svenska skolor. Det skulle behövas en tydlig modell för hur en tvåspråkig skola i Finland byggs upp för att kunna bereda en basis för en mer nyanserad debatt om frågan i samhället.
  • Kostiainen, Fanny (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna studie belyser relationsbygget mellan egenföretagare och personer i deras professionella nätverk där fokus ligger på kommunikationen i samarbetssituationer. Att ha nätverk är mycket värdefullt för egenföretagare, som i många avseenden gynnas av att ha ett professionellt kontaktnätverk (se t.ex. Leskinen 2012). I och med fördelarna nätverk för med sig för egenföretagare är det viktigt att åskådliggöra de kommunikativa mönstren i relationsbyggande sammanhang. Vilka kommunikationsmetoder entreprenörer använder sig av för att skapa och bevara önskvärda relationer med personer i sitt nätverk är ett hittills oreflekterat område. Undersökningen klarlägger vilken sorts relation egenföretagare strävar efter att ha med personer i sitt nätverk – handlar det om en nära vänskaplig eller en hövlig och distanserad relation? Föredras informalitet eller formalitet, och vad signalerar respektive stil? Därtill diskuteras vilka element i kommunikationen som uppskattas och uppfattas som fungerande. Hur väl egenföretagare lyckas med att skapa och upprätthålla nätverk sägs påverkas av karaktärsdrag som är typiska för entreprenörer (Leskinen 2011b). I och med den starka kopplingen till undersökningens ämne beaktas även denna aspekt i studien – finns det ett samband mellan karaktärsdrag och val av kommunikationssätt i relationsbyggande sammanhang? Utgångspunkten här är den så kallade entreprenörsprofilen (ibid.) som är en sammanställning över entreprenörstypiska egenskaper. I undersökningen utgår jag, förutom från Leskinens (2011b) entreprenörsprofil, även från Brown och Levinsons (1987) artighetsteori, som behandlar olika strategier som antingen social broms i respektstilen, eller social accelerator i närhetsstilen. Denna teori tillämpas för att undersöka vilken sorts relation egenföretagare strävar efter att ha med personer i det egna nätverket. Materialet består av intervjuer med sju egenföretagare, samt enkäter två av de intervjuade har skickat till sina samarbetspartners. Brown och Levinsons teori tillämpar jag på materialet genom att göra en kvalitativ innehållsanalys på rapporterade kommunikativa mönster. Leskinens modell använder jag i ett summerande syfte. Resultaten i denna undersökning påvisar att egenföretagare i relationsbygge med andra aktörer i det professionella nätverket strävar efter vänskapliga relationer snarare än formella. Det framgår dock att även drag av ett mer distanserat förhållningssätt till personer i det egna nätverket förekommer. Kommunikationen är således nyanserad och det förefaller vara viktigt för de intervjuade att kunna anpassa sig till olika personlighetstyper och situationer. Situationskännedom är därav till stor nytta. Ett samband mellan entreprenörsprofilen och val av kommunikationssätt kunde också påvisas, vilket innebär att egenföretagare med de karaktärsdrag som brukar tillskrivas entreprenörer tenderar att använda närhetsstilen som social accelerator i samarbetssammanhang.
  • Meinander, Christel (Helsingfors universitet, 2016)
    Under 1900-talets första hälft inträffade en del förändringar i det svenska skriftspråket, som ledde till att skriftspråket närmade sig talspråket och blev mera informellt. Förändringarna utgörs av förskjutningar i användningen av vissa formord och avskaffandet av verbens pluralisformer. Syftet med min avhandling är att etablera hur informaliseringen av det finlandssvenska skriftspråket gick till under åren 1900-1960, och min forskningsfråga är följande: När inträffade följande förändringar i finlandssvensk skönlitteratur och finlandssvenska tidskrifter: 1. blott, allenast, endast och enbart ersattes av bara 2. användningen av negationer växlade från icke och ej till inte, och 3. verbens kongruensböjning övergavs? Som metod använder jag mig av en kvantitativ analys som går ut på att befästa fördelningen av de ovannämnda variablerna under den valda tidsperioden 1900-1960 i ett specifikt verk och sedan räkna ut den procentuella fördelningen under 5-årsperioder. Undersökningsmaterialet består av ett urval av finlandssvensk skönlitteratur och finlandssvenska tidskrifter som utkommit under åren 1900-1960. Undersökningens resultat visar att för den finlandssvenska skönlitteraturens del tog informaliseringsprocessen på allvar fart på 1920-talet. Däremot tog processen inte lika mycket tid i anspråk i de olika kategorierna; negationerna var något tidigare med att slutföra informaliseringen (1945) än bara-adverben (1955) och verbformerna (1955). De finlandssvenska tidskrifterna var betydligt senare med att genomföra informaliseringen. För de finlandssvenska tidskrifternas del var 1950-talet en kritisk tidpunkt för informaliseringsprocessen, både negationerna och verbformerna avslutade sin informaliseringsprocess i slutet av 1950-talet, medan informaliseringsprocessen för bara-adverben ännu fortgick vid tidpunkten för undersökningsperiodens slut, dvs. 1960. Min undersökning visar med andra ord att det tydligt går att se att det har skett en informalisering av det finlandssvenska skriftspråket i skönlitteraturen och tidskrifterna under åren 1900-1960. För bara-adverbens del i tidskrifterna hade informaliseringen dock inte avslutats före 1960.
  • Tigerstedt, Linda (Helsingfors universitet, 2016)
    Syftet med avhandlingen är att genom en jämförande analys, med betoning på den finlandssvenska språkvården, se om det skett en förändring av synen på svenskan i Finland under de senaste hundra åren. Jag jämför Hugo Bergroths Finlandssvenska och Mikael Reuters Så här ska det låta. Den gemensamma nämnaren för de två verken är finlandismer, d.v.s. ord och uttryck som endast används i finlandssvenskan. I avhandlingen diskuteras finlandssvenskans utveckling under de senaste hundra åren, med ovannämnda verk som utgångspunkt, och olika historiska och teoretiska aspekter på den finlandssvenska språkvården tas upp. Jag tar hjälp av Thomas Kuhns teori om vetenskapliga revolutioner för att se på en eventuell förändring inom finlandssvenskan. Som forskningsmetod använder jag mig av jämförande analys. Reslutatet av avhandlingen är att det endast skett marginella förändringar inom såväl finlandssvenskan som synen på den under de senaste hundra åren. Även om det tidvis på sina håll förespråkats för en egen finlandssvensk språkpolicy har den allmänna åsikten varit att finlandssvenskan bör följa samma språkliga riktlinjer som svenskan i Sverige, dock utan att förlora sina egna språkliga särdrag. Min slutsats är att det inte skett några större förändringar inom finlandssvenskan eller synen på den under de senaste hundra åren och att finlandismbeståndet verkar relativt stabilt.
  • Söderman, Markus Bengt (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med denna avhandling pro gradu har varit att undersöka vad som ligger bakom finlandssvenskars språkval i digitala webbmiljöer. Samhället har sedan 1990-talet digitaliserats i rask takt och i den västerländska civilisationen har ett liv utan internet blivit allt mer främmande. Därför är det viktigt att det uppkopplade samhället även fungerar för språkliga minoriteter och därför behöver vi undersöka hur denna grupp navigerar på internet och när de använder vilka språk och varför. Urvalet består av unga finlandssvenskar från Helsingforsområdet som alla är födda mellan åren 1995–2000. Alla talar svenska som L1-språk, men de flesta talar även finska som L1-språk, vilket avspeglar den finlandssvenska populationen väl som till hög grad är tvåspråkig, speciellt i den finländska huvudstadsregionen. Informanterna kontaktades och datan samlades in under år 2017 där det totala inspelade materialet var lite över 9 timmar långt. I studien används modern mjukvara för skärminspelning samt annoteringsprogrammet Elan vilket ger en bild av hur informanterna navigerar på sex olika webbsidor och möjliggör mätning av tiden med hög precision. Den insamlade datan operationaliserades och fördes in i SPSS där de olika variablerna kunde mätas mot varandra och jämföras med den enkätundersökning som också utgjorde en del av undersökningen. Tillvägagångsättet att samla in den här typen av data för språkforskning är relativt nytt och öppnar upp för nya framtida möjligheter inom språkforskningen. Resultaten pekade på att kompetens i finska och identifikation med den finskspråkiga folkgruppen korrelerade negativt med hur lång tid informanterna uppehöll sig på webbsidor med svenskspråkigt innehåll, det vill säga att inga belägg kunde efter hypotesprövning finnas för att en finlandssvensk identitet eller kompetens i svenska skulle ha någon påverkan på hur mycket finska eller svenska informanterna använder sig av i webbmiljöer. En negativ korrelation innebär att tiden på svenskspråkiga sidor blir mindre när informanterna uppger en högre identifikation med och kompetens i det finska språket.
  • Tallberg-Kaunismäki, Maria (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med min avhandling pro gradu är att forska om det finns en möjlighet att starta en tvåspråkig, svensk-finsk, skola I Finland Tvåspråkighet är vardag för många idag och när man talar om tvåspråkighet och tvåspråkiga skolor är det viktigt att inleda med att definiera termen tvåspråkig. Det finns tyvärr ingen entydig definition för tvåspråkighet, men i diskussionen om vem som är tvåspråkig utgår jag från ursprung, språkfärdighet, språkanvändning och identitet. Finland är officiellt tvåspråkigt och i en historisk tillbakablick redogör jag hur landet blev tvåspråkigt. Jag tar också upp den unika språklag vi har och redogör för vad den betyder i praktiken. Sedan ser jag på hur språksituationen ser ut idag och på statistik över finlandssvenskar. Jag tar också upp hur elevernas språkliga bakgrund ser ut i de finlandssvenska skolorna. En viktig faktor i planerna på en svensk-finsk skola är att den måste hålla sig inom ramen för lagen för grundläggande undervisning och läroplanen. Därför kommer jag att närmare gå in på dessa två dokument. I den teoretiska delen ser jag vad andra forskare har kommit fram till angående skolor på två språk. Colin Baker och Ofelia Garcia är två ledande forskare inom området. Jag analyserar vad de kommit fram till i sin forskning och ser hur deras forskningsresultat kan anpassas till våra förhållandet. Den empiriska delen består av en debattananys över tre debatter som behandlar ämnet tvåspråkig skola. Min egen debattanalys omfattar debatterna 2016 0ch 2017. Materialet till min analys har jag samlat ur Hufvudstadsbladet, landets ledande finlandssvenska dagstidning. Materialet består av ledare, nyheter, kolumner och debattinlägg. Den första debatten 2011 är redan analyserad och jag refererar i mitt arbete till två av analyserna. Debatterna jämförs med varandra för att se vilka likheter och skillnader det finns mellan dem. I min forskning har jag kommit fram till att det inte finns något hinder, på individnivå, för en tvåspråkig skola, både lagen om den grundläggande undervisningen och läroplanen tillåter en sådan undervisningsmodell. Det finns också internationella modeller som går att anpassa till våra förhållanden. Problemet ligger närmast i svårigheten att definiera vad en tvåspråkig skola är. Det här kommer också tydligt fram i alla tre debatter. Debatterna har flera gemensamma drag, men de skiljer sig också i viss mån från varandra. Den största skillnaden ligger i hur debatten uppstått och vem som deltar i den.
  • Koskimies, Milja (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna avhandling är att undersöka hur språket i nyhetsartiklar i några finlandssvenska medier förmedlar attityder om den sjunkande nativiteten i Finland, den så kallade barnbristen. De attitydförmedlande element som i synnerhet ligger i fokus är de ord och uttryck som kallas värdeord och som bär på en positiv eller negativ laddning. Undersökningen baserar sig på sammanlagt 21 nyhetsartiklar som publicerats i Hufvudstadsbladet eller på webbplatsen Svenska Yle åren 2017–2020. Samtliga artiklar behandlar den sjunkande nativiteten i Finland under de senaste åren ur olika synvinklar, från politiska och ekonomiska konsekvenser till frivillig eller ofrivillig barnlöshet. Metoden bygger på en genomgång av språket för att identifiera attitydförmedlande element, såsom värderingar, styrka och precision, varefter fynden har kategoriserats och analyserats för att se vilka attityder de förmedlar och vilken effekt de skapar. Resultaten av undersökningen visar att antalet attitydförmedlande element i artiklarna är stort och de gäller så väl den situation som den sjunkande nativiteten orsakar i Finland som de personer vars liv berörs av beslutet att bilda familj eller att inte göra det. Som en bakgrund till samtliga artiklar finns en presupposition om att de sjunkande nativitetssiffrorna är skadliga för Finland. Själva fenomenet beskrivs även med negativt laddade ord som signalerar kriser, katastrofer och problem. Det förekommer också paralleller mellan dagsläget och historiskt svåra tider, till exempel nödåren 1867–1868. Syftet med det attitydbärande språkbruket och dessa paralleller är att skapa en känsla av gemenskap och kampanda.
  • Malmefjäll, Leila (Helsingin yliopisto, 2019)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med avhandlingen är att undersöka hur unga nordbor navigerar språkligt i muntlig kontakt med andra nordbor. Mitt material består av tre inspelade samtal mellan totalt 15 unga informanter från olika nordiska länder och självstyresområden. Dessa unga utgör en speciell grupp inom Norden eftersom de alla har ett uttalat intresse för och i viss mån erfarenhet av Norden eller det nordiska. På basis av detta kallar jag dem nordenaktiva. I två av samtalen deltar fyra informanter och i det tredje samtalet sju. Informanterna är fördelade så att minst tre eller fyra nordiska länder eller självstyresområden finns representerade i varje samtal. Min metod har sin grund i CA-analysen vilket innebär att jag utan hypotes insamlat materialet, transkriberat detta och därefter formulerat två forskningsfrågor. Därmed är min metod induktiv. Forskningsfrågorna är: 1. Hur förebygger man problem i internordiska samtal? och 2. Vilka problem förekommer i dessa samtal och hur löser man dem? Resultaten visade att nordenaktiva ungdomar förebygger problem på ett effektivt sätt genom flera olika strategier. Vissa informanter gör ett språkbyte och talar ett annat språk (än sitt första) medan andra talar en slags icke-standardiserad, anpassad blandform som jag här kallar skandinaviska. De strategier som används för att förebygga problem är ackommodering och kodväxling. Det är främst de västnordiska informanterna som ackommoderar och de gör detta genom att helt tala skandinaviska som de sedan justerar efter andra deltagare så att uttal, ord och böjningsändelser exempelvis är hämtade från svenskan eller danskan. Förekomster av kodväxling till engelska visar inte på att engelskans funktion här är att hjälpa den faktiska språkförståelsen, utan används främst för att uttrycka distans till känsliga samtalsämnen vilket visar att informanterna har en hög språklig medvetenhet i grannspråkskommunikationen. Särskilt frekvent i mitt material är också skämt. Dessa förstås i hög grad av deltagarna och fungerar som en gemenskapsbyggande solidaritetsstrategi. Även då avvikande åsikter, som potentiellt kan skada denna gemenskap, är under uppsegling löser deltagarna detta med försiktighetsåtgärder vilket kan tolkas som ett försök att bevara en god stämning. Gällande den andra forskningsfrågan, som gäller problemlösning, framkommer det att reparationer, missförstånd och tystnader uppstår i materialet. Ibland väljer deltagarna att vara tysta stora delar av samtalet eller att inte reagera på det förväntade sättet på andras turer vilket kan indikera att problemkällor finns i samtalen (som dock löper relativt problemfritt). En jämförelse mellan nordenaktiva och mindre erfarna grannspråkskommunikatörer skulle i framtida studier kunna ge intressanta resultat kring olika strategier och hur dessa utvecklas genom ökad exponering för internordisk kommunikation.
  • Hakulinen, Karin (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka samspelet mellan text och bild i fyra Pettson-böcker som är skrivna och illustrerade av Sven Nordqvist. En ikonotextuell analys utförs för att se hur förhållandet mellan text och bild ser ut. Syftet är också att undersöka syllepsernas, alltså de visuella bipersonernas förhållande till primärberättelsen. Dessutom undersöks det dubbla tilltalet i böckerna, dvs. hur böckerna tilltalar den vuxna medläsaren. I avhandlingen granskas också hur böckerna ändrats till innehåll och utseende under åren. Materialet i avhandlingen består av fyra Nordqvists Pettson-böcker, de två först- och de två sist utkomna böckerna. Böckerna som analyseras är: Pannkakstårtan (1984), Rävjakten (1986), När Findus var liten och försvann (2001) och Findus flyttar ut (2012). När ikonotexten i böckerna undersöks används Maria Nikolajevas (2000) redskap för undersökning av förhållandet mellan text och bild i bilderböcker. Analysen tar i beaktande berättelsens olika dimensioner: miljöskildring, personskildring, berättarröst och synvinkel samt tid och rörelse. Nikolajeva delar också in bilderboken i kategorierna: symmetrisk, kompletterande, expanderande eller förstärkande, kontrapunktisk och motstridig eller ambivalent bilderbok. I analysen granskas i vilken mån dessa kategorier förekommer i mitt material. Analysen visar att de analyserade böckerna innehåller inslag av alla Nikolajevas kategorier. Av den ikonotextuella analysen framgår det att förhållandet mellan text och bild oftast är kompletterande eller förstärkande. Även kontrapunkt förekommer då ord och bild ifrågasätter varandra. I böckerna förekommer kontrapunkt bl.a. i form av syllepser. De kontrapunktiska dragen i böckerna gör läsningen stimulerande och tillåter olika tolkningsmöjligheter. Handlingen i böckerna går att förstå endast av texten eller bilden, men för att läsupplevelsen skall bli komplett behövs båda. Analysen visar också att syllepserna i böckerna består av mucklor och kotavlor som med sina miner och handlingar kommenterar händelserna i primärberättelsen. Syllepserna utmanar läsarens fantasi och tillför berättelsen en ny dimension. Deras huvudsakliga funktion är att roa läsaren. I den näst sista boken, När Findus var liten och försvann, blir mucklorna en del av primärhistorien och har en avgörande roll för handlingen. För övrigt lever mucklorna sitt eget liv på uppslagen. Analysen visar att det dubbla tilltalet är allmänt förekommande i böckerna. Det dubbla tilltalet sker genom verbala och visuella detaljer som får en vuxen att dra på smilbanden. Nordqvist använder sig av intertextualitet och intratextualitet för att tilltala den vuxna medläsaren. Det dubbla tilltalet baserar sig till en stor del på den vuxnas livserfarenhet. Slutligen visar studien att böckerna ändrats till innehåll under åren. Illustrationerna i de första böckerna är mer sparsamma, medan bildytorna i de senare böckerna ofta är helt fyllda. Det förekommer oftare syllepser i de sist utkomna böckerna. Bildberättandet är mångsidigare i de senare böckerna.
  • Holmgård, Sandra (Helsingin yliopisto, 2019)
    Studien behandlar hur Essedialekten används bland barn och ungdomar i Esse idag och jämför deras dialekt med tidigare dialektinsamlingar och dialektforsknig. I avhandlingen undersöks huruvida det skett en dialektutjämning i Essedialekten. Utöver detta har jag fördjupat mig i användningen av de demonstrativa adverben jär, ije:nand och ije: vilka betyder ‘här’ på standardsvenska och orden tär, tide:nand och tite: vilka betyder ‘där’ på standardsvenska med flera. Jag reder ut huruvida dessa ord används synonymt och om dialekttalarna är medvetna om betydeseskillnaderna mellan orden. Undersökningen baseras på fem dialektinspelningar från år 2011, de finns transkriberade i bilagorna 1-5. Dialektinspelningarna är gruppsamtal mellan barn från Esse. Grupperna består av 2 till 5 personer. En kontrollgrupp bestående av fem personer intervjuades också för studien. Genom intervjuerna kommer jag åt betydelsen av platsadverben och medvetenheten i anvvändningen av de demonstrativa adverben. I undersökningen presenteras Essedialektens demonstartiva adverbsystem. För att belysa informanterrnas språkliga kontext presenteras ungdomsspråk och dialekt i skolan. Essedialekten och dialektutjämning som begrepp presenteras också. Resultatet visar att dialektutjämningen är mest framträdande bland barn i Överesse skola, eleverna i Sursik skola visar färre tecken på dialektutjämning. Avhandlingen visar att yngre barn från Överesse har en mer utjämnad dialekt. Resultatet visar att informanterna har en medvetenhet om de demonstrativa adverbens betydelse. Det finns en proximitetsdistinktion mellan ije:, ije:nand och jär samt tär, tidde. Ijeenand behöver vara känt för alla talare och talaren behöver kunna peka på platsen. Tär används om något vi kan peka på men inte behöver se medan tidde, eller tide: är en spcifik plats talaren kan peka på.
  • Syrén, Marcus (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med avhandlingen är att med hjälp av en enkätundersökning se hur väl elever i årskurs nio i Sverige och Finland stavar ett visst antal svårstavade ord. Orden i enkätundersökningen är ett urval från en större lista över svårstavade ord i svenskan, sammanställd av Nordstedts i samarbete med Språkrådet. Mitt material består av 30 enkätsvar från 15 elever i Finland och från 15 elever i Sverige. Min metod är både kvantitativ och kvalitativ. Till en början analyseras enkäterna kvantitativt, sedan lyfts ett antal svårstavade ord ut för att analyseras med en kvalitativ analys. I min avhandling har jag ställt upp tre forskningsfrågor: Vilka är de mest utmärkande felen elever från Sverige och Finland har i fråga om rättstavning? Vilka skillnader finns det mellan elever i Sverige och elever i Finlands rättstavning av ett antal svårstavade svenska ord, och vad beror de på? Vilken roll spelar flerspråkighet för resultaten? Resultaten visar att de mest utmärkande felen hos elever i både Sverige och Finland gäller avsaknad av en bokstav i de felstavade orden, och att de här stavfelen kan kopplas till problematik rörande dubbelteckning och morfologisk medvetenhet. I Finland är det mest felstavade ordet abonnemang, medan det för Sveriges fel rör sig om ordet noggrann. Gällande den andra frågan, skillnader i stavning mellan eleverna i de två länderna, konstateras att eleverna i Finland tenderar att stava mer ljudenligt, då finlandssvenskt uttal ligger närmare den skriftliga representationen än det rikssvenska uttalet. Eleverna i Finland visar inte heller lika tydliga drag av reduktion i skrift som eleverna i Sverige gör. Ytterligare visar det sig att eleverna i Sverige inte har lika svårt med orden abonnemang och giftermål, vilket kan vara en indikation på att finlandssvenska elever lever i ett samhälle som är mer dominerat av ett annat språk, finskan, och därför inte stöter på traditionella eller ovanliga ord lika ofta som rikssvenska elever. Min tredje och avslutande forskningsfråga handlar om vilken roll flerspråkighet spelar. Resultaten visar att de flerspråkiga eleverna i Finland presterar bättre än flerspråkiga i Sverige och enspråkiga i Finland, och lika bra som enspråkiga elever i Sverige. Det här resultatet ger en indikation på att flerspråkiga elever har en god morfologisk medvetenhet, något som är viktigt för att kunna stava rätt på svenska. Förslag för vidare forskning kunde vara att i framtiden inkludera variabeln läsförståelse, och undersöka hur eller om svaga resultat i läsförståelse korrelerar med svaga resultat i stavning.
  • Ikonen, Josefin (Helsingin yliopisto, 2019)
    I denna avhandling studeras finlandssvenska binamn genom en särdragsanalys. Syftet är att kartlägga hurdana binamn finlandssvenskar bär samt att undersöka hur binamnen avviker från det rikssvenska binamnsmönstret. Detta görs genom att studera finska tendenser och finlandssvenska särdrag i binamnen. Materialet har samlats in genom en enkätundersökning som besvarades av 104 personer. Sammanlagt 210 binamn har plockats ut för analys. Metoden är huvudsakligen kvalitativ då binamens språkliga material och bildningssätt analyseras utgående från binamnens karaktär, binamnsbärarnas svar i enkätundersökningen samt tilläggsinformation som samlats in per telefon. Binamnens språkliga material avgörs utgående från binamnens källa. Källan kan vara ett uttryck som man kännetecknar som ett namn eller som ett lexikalt ord. Namnmaterial, liksom binamnens källmaterial, har dock en tendens att vara tvetydigt bland annat eftersom lexikala ord kan vara homonyma med namn. Eftersom binamnets källa inte alltid går att avgöra kan binamn även ha en källa som kategoriseras som någonting mitt emellan namn- och ordmaterial. Binamnens bildningssätt undersöks huvudsakligen utgående från kortformer av personnamn som används som binamn. På rikssvenska bildas kortformerna enligt ett visst mönster och de uppfyller vissa villkor. Kortformerna är tvåstaviga med betoningen på första stavelsen och de bildas inte av obetonade stavelser från grundnamnet. Kortformerna har endast ett artikulationsställe i mediala konsonantljud, vilket innebär att konsonantljuden produceras på samma ställe i talapparaten. Dessutom är den andra av två mediala konsonanter tonlös. Utöver bildningssättet för kortformerna kan binamn också bildas genom att man lägger till en ändelse till en avledningsstam eller med hjälp av ett tillägg som fungerar som ett binamnselement. För att urskilja finlandssvenska särdrag och finska tendenser undersöks hur bland annat kortstavighet, lexikala avvikelser från rikssvenskan samt förekomsten av mediala konsonantkombinationer manifesterar sig i de finlandssvenska binamnen. Finsk binamnsbildning presenteras i relation till rikssvensk binamnsbildning. I resultatdiskussionen framkommer att de finlandssvenska binamnen till stor del påminner om de rikssvenska, i och med att binamnen i huvudsak har andra namn som källa och att binamnen bildas enligt det etablerade, rikssvenska bildningsmönstret. Avvikelserna kan ofta förklaras av finskt inflytande, men inte alltid. Finlandssvenska binamn som uppvisar finska tendenser präglas av att finska binamn lånats in, att finska ändelser fogats till namnstammen och av att de mediala konsonanterna inte följer samma krav som de rikssvenska binamnen. Finlandssvenska binamn kännetecknas också av att de kan vara kortstaviga eller att de bryter mot rikssvenska kvantitetsförhållanden på annat sätt.
  • Martin, Ida (Helsingin yliopisto, 2018)
    I dagens samhälle går det heta diskussioner om läsning med ett särskilt fokus på att barn och unga läser allt mindre än tidigare. För att öka läsintresset krävs det att inte bara skolan, utan också omgivningen kring barnen, särskilt familjen, aktivt stöder de ungas läsning. I min avhandling ser jag på vad finlandssvenska föräldrarna har att säga om sina barns läsning. Syftet med avhandlingen är att undersöka hurdan attityd föräldrar har till sina barns läsning, om föräldrarna kan ses som läsande förebilder, om föräldrarna förhåller sig olika till barnens läsning beroende på barnens ålder eller kön och hur modern teknologi påverkar läsning. Eftersom flera undersökningar (bl.a. PISA och PRILS) har kommit fram till att finlandssvenska barn har sämre läsförmåga än finska barn, koncentrerar jag min undersökning till situationen i finlandssvenska familjer. I undersökningen avser läsning inte bara läsning av skönlitteratur utan också läsning av olika sorts tidningar, facktexter och bloggar, detta för att ge en så heltäckande bild av lässituationen som möjligt. Enligt tidigare forskning som gjorts om föräldrars attityder till sina barns läsning har det kommit fram att föräldrar läser allt mindre högt för sina barn trots att de vet att högläsning är nyttigt. Samtidigt visar forskning i barn och ungas läsning (PISA och PRILS m.m) att trots att finländska barn klarar sig bra i ett internationellt sammanhang, blir resultaten i läsförmåga- och förståelse bland de finländska unga allt sämre och unga läser allt mer sällan för nöjesskull. Dessutom har forskningarna kunnat påvisa att de ungas hemförhållanden, läsintresse och läsaktivitet påverkar både deras läs- och skrivförmågan samt språkkännedom. För att förbättra läsförmågan, måste man läsa. Det spelar inte så stor roll vad man läser, men för att utvecklas behöver man hjälp och stöd av vuxna. Att barn har haft läsande förebilder samt fått ta del av läsning redan före skolålder spelar en central roll då man ser på läsutvecklingen samt attityder till och intresse för läsning. Därför är det viktigt att föräldrarna engagerar sig i barnens läsning och inte bara axlar allt ansvar på skolan. Men i den allt mer moderniserade världen, där det enkla nöjet i en skärm hela tiden finns lätt tillgängligt, kan det vara svårt att motivera de unga till läsning och forskning visar också att unga sätter mer tid på användning av modern teknologi, så som att titta på TV, surfa på sin mobil, dator eller pekplatta samt spela TV- och datorspel, än på läsning av skönlitteratur. Min avhandling baserar sig på en enkätundersökning som hundra föräldrar svarade på varav 50 % är föräldrar till barn i lågklasserna (åk 2-3) och 50 % till barn i högklasserna (åk 8-9), dessutom är 51 % förälder till pojkar och 49 % till flickor. I resultaten framgick det att föräldrar i Svenskfinland överlag har en bra attityd till sina barns läsning. De satsar på att barnen ska ha texter att läsa, är medvetna om vad barnen läser och läser högt för sina barn. Föräldrar till yngre barn och pojkar engagerar sig snäppet mer i barnens läsning än vad föräldrar till äldre barn samt flickor gör, dessa får klara sig mer på egen hand. Trots att föräldrarna läser högt för sina barn kan man inte säga att de är läsande förebilder eftersom en stor del av föräldrarna inte diskuterar läsning med sina barn och många barn ser inte sina barn läsa. Också i min undersökning kom det fram att trots att föräldrarna anser att det är viktigt att barnen läser berättar de att barnen ägnar mindre tid till läsning i jämförelse med användning av modern teknologi.
  • Fabritius, Ilse (Helsingin yliopisto, 2017)
    Den nya läroplanen för gymnasier som togs i bruk från och med hösten 2016 fokuserar mycket på multilitteracitet och det vidgade textbegreppet. Som allmänna mål för gymnasieundervisningen sägs att studerandenas multilitteracitet ska utvecklas och ett allmänt tema för alla gymnasier är medier och multilitteracitet. Utöver det här tas begreppet multilitteracitet upp på flera ställen under avsnittet för läroämnet modersmål och litteratur. Syftet med avhandlingen är att ta reda på hur lärare i modersmål och litteratur främjar studerandenas multilitteracitet och hur det syns i deras undervisning. Undersökningen fokuserar också på studentprovet i modersmål och litteratur som från och med hösten 2018 kommer att vara digitalt. Jag har tagit reda på hur digitaliseringen av studentprovet påverkar lärarnas undervisning och materialanvändning. Avhandlingens teoretiska bakgrund baserar sig främst på den nya läroplanen för gymnasiet som togs i bruk från och med hösten 2016. Som källor för att förklara begreppen multilitteracitet och det vidgade textbegreppet har jag bland annat använt mig av Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen (2016), Cope & Kalantzis (2015) samt Kupiainen, Kulju och Mäkinen (2015). Materialet för undersökningen består av fem intervjuer med gymnasielärare i modersmål och litteratur från fyra olika svenskspråkiga skolor. Jag har sedan transkriberat intervjuerna och kategoriserat svaren enligt forskningsfrågorna och syftet med undersökningen. Frågorna är mycket öppna till sin natur för att jag vill att svaren ska vara så spontana som möjligt. Vissa svar skiljer sig från varandra och det framgår ur svaren att lärarna har tolkat frågorna på lite olika sätt. Eftersom jag bara har intervjuat fem lärare kan jag inte dra några större slutsatser, men vissa riktlinjer syns ändå i mina resultat. Lärarna skulle gärna önska mera fortbildning angående hur multilitteraciteten ska synas i undervisningen och de saknar även mera information om det nya studentprovet. De flesta var överens om vad som iavses med begreppet multilitteracitet och det kom även fram vissa utmaningar med materialanvändningen som t.ex. frågan om vad som ska utelämnas och utmaningar med att hitta material.