Browsing by Subject "aktiebolag"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Winter, Jill (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna rättsdogmatiska avhandling är att undersöka den aktiebolagsrättsliga acceptabiliteten av vissa koncerninterna finansieringsarrangemang, närmare bestämt närståendelån, närståendesäkerheter och koncernbidrag. Den huvudsakliga avsikten är att klarlägga under vilka omständigheter dessa närståendetransaktioner kan betraktas som bolagsrättsligt acceptabla ur bolagets, dess samtliga aktieägares och dess borgenärers perspektiv, samt vilka de primära bolagsrättsliga konsekvenserna är av sådan medelsanvändning som enligt aktiebolagslagen betraktas som olaglig utbetalning av medel. Med utgångspunkt i såväl aktiebolagslagens allmänna principer och detaljerade bestämmelser som relevant rättspraxis och doktrin undersöks gränsdragningen mellan bolagsrättsligt acceptabel medelsanvändning och olaglig utbetalning av medel. Därigenom bidrar avhandlingen även till att skapa en uppfattning om de faktorer som bör beaktas i bedömningen av den bolagsrättsliga acceptabiliteten av dessa koncerninterna finansieringsarrangemang. En rättsvetenskaplig utmaning när det kommer till närståendetransaktioner av ovan nämnda slag utgörs av att den nuvarande aktiebolagslagen (21.7.2006/624, ABL), till skillnad från 1978 års lag om aktiebolag (29.9.1978/734), inte innehåller några uttryckliga regler gällande beviljandet av närståendelån eller ställandet av säkerheter för en närstående parts förpliktelser. Också har koncernbidragets bolagsrättsliga karaktär och förhållande till aktiebolagslagens bestämmelser länge varit rättsligt oklar. Det att dessa närståendetransaktioner inte uttryckligen regleras i aktiebolagslagen innebär emellertid inte att de vore att anse som bolagsrättsligt otillåtna. I avsaknad av uttryckliga regler bör deras bolagsrättsliga acceptabilitet och ändamålsenlighet bedömas utgående från aktiebolagslagens allmänna principer, särskilt syftet med bolagets verksamhet i 1:5 ABL och likställighetsprincipen i 1:7 ABL, samt bland annat med beaktande av bestämmelserna gällande utbetalning av medel i 13 kap. ABL. Bedömningen av den bolagsrättsliga acceptabiliteten av dessa närståendetransaktioner försvåras emellertid av att koncernbolagets ställning som en rättsligt fristående enhet inte i alla situationer sammanfaller med den ekonomiska och affärsmässiga organisationen. Då existensen av ett separat koncernintresse inte traditionellt erkänts i den inhemska bolagsrätten, är den centrala frågan som här aktualiseras huruvida transaktionen ur det enskilda koncernbolagets perspektiv är affärsekonomiskt motiverad. Det i detta hänseende mest centrala bolagsrättsliga begreppet är således den i 13:1.3 ABL avsedda affärsekonomiska grunden, som även mer allmänt utgör det kriterium mot vilken närståendetransaktionens förenlighet med bolagets verksamhetsområde och särskilt syftet med dess verksamhet bör bedömas. Där var transaktioner mellan bolaget och utomstående avtalsparter i regel kan presumeras ske på marknadsmässiga villkor och i enlighet med bolagets intresse, är sannolikheten generellt sett större att en transaktion saknar affärsekonomisk grund om avtalsparten eller förmånstagaren tillhör bolagets närståendekrets. Frågan gällande förekomsten – eller kanske snarare avsaknaden – av en affärsekonomisk grund aktualiseras således primärt i samband med rättshandlingar mellan varandra närstående parter. Särskilt påtaglig är problematiken i fråga om koncerninterna transaktioner, där transaktionens bolagsrättsliga acceptabilitet, och därigenom dess giltighet, i slutändan avgörs av dess förenlighet med bolagets individuella och från koncernen separat definierade intresse. Därtill är det klart att ett sådant arrangemang varken får kränka minoritetsaktieägarnas eller borgenärernas genom lag skyddade intressen, och att dessa parters intressen också i övrigt alltid bör beaktas i det bolagsrättsliga beslutsfattandet. I avhandlingen konstateras att det huruvida en affärsekonomisk grund i det enskilda fallet föreligger enbart kan avgöras genom fallspecifik prövning. Då man bedömer en närståendetransaktions bolagsrättsliga acceptabilitet bör särskild uppmärksamhet fästas vid bland annat den ekonomiska fördel som transaktionen förväntas medföra bolaget, huruvida transaktionen kan anses tillhöra bolagets verksamhetsområde, vem motparten eller förmånstagaren i det enskilda fallet är samt vilken denna parts ekonomiska ställning vid tidpunkten för transaktionens genomförande är. Därtill bör naturligtvis även bolagets egna ekonomiska ställning samt transaktionens innebörd och inverkan på bolagets framtida verksamhetsförutsättningar tas i beaktande i bedömningen.
  • Bäck, Roope Oskari Alexander (Helsingin yliopisto, 2020)
    Den offentliga förvaltningens transparens en av grundpelarna för den västerländska demokratin. Statens förvaltningsorgan omfattar inte enbart myndigheter och affärsverk. Staten driver förvaltningsverksamhet även genom sina aktiebolag. Den finska staten äger sammanlagt 68 aktiebolag som varierar i storlek och verksamhetssektor. En del av bolagen bedriver marknadsmässig verksamhet samtidigt som en del sköter offentliga uppgifter. Staten som ägare kan alltså inte använda samma verktyg för alla sina bolag. Denna avhandling ämnar undersöka hur staten som aktieägare använder sin makt i de statligt ägda aktiebolagen. Med vilka transparensmekanismer kan staten som ägare påverka på bolagets verksamhet och därmed främja transparensen i verksamheten? Avhandlingen baserar sig på en innehållsanalys av tillhörande lagstiftning och direktiv. För att kunna besvara på frågorna identifieras transparensmekanismer som sedan analyseras enligt den teoretiska referensramen. Vidare undersöks hur dessa transparensmekanismer de facto påverkar på transparensen i de statligt ägda aktiebolagen. Det som är i fokus är hur staten som aktieägare använder sig av de olika tillvägagångssätten som den teoretiska referensramen bygger upp. Enligt resultaten av avhandlingen är statens påverkningsmöjligheter i bolagen begränsade. Den finska statens ägande i bolag som verkar på en öppen marknad kan ses som vilken som helst investering, eftersom staten har begränsad kontroll och inflytelse i dem. Däremot ligger problematiken med statligt ägarskap av aktiebolag i bolagen med specialuppgifter eller bolag som är strategiskt viktiga för staten. Bolagen med specialuppgifter, som bedriver verksamhet som staten och allmänheten är beroende av, kan inte jämföras med andra aktiebolag, utan med myndigheter som annars skulle sköta uppgifterna. Skillnaderna i transparenskraven är stora mellan ett aktiebolag vars uppgift är att bedriva marknadsmässig verksamhet och ett bolag som sköter ett offentligt uppdrag i monopolställning. Denna avhandling skrapar ytan av transparensproblematiken i aktiebolag som ägs av offentliga instanser. Statens aktiebolag är, även om den bristfälliga insynen i dem är klar, inte det största problemet i den utvidgade förvaltningen. De finska kommunerna äger över 1200 aktiebolag som sköter diverse uppgifter inom kommunfältet.