Browsing by Subject "alkoholmissbruk"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Sjöberg, Cathrina (2004)
    Syftet med avhandlingen var att få svar på frågan hur missbruk (alkoholmissbruk) som socialt problem konstrueras och hur klienten definieras inom några enheter vid Svenska socialservicebyrån (Sosve) i Helsingfors. Dessutom ville jag få svar på hur behovsbedömningen sker, vilka åtgärder personalen vidtar när de misstänker ett missbruk. Eftersom undersökningen utfördes inom ramen för den svenska verksamheten önskade jag även få svar på frågan huruvida ramen för den svenska verksamheten önskade jag även få svar på frågan huruvida vård på svenska för r0missbrukare behövs och vem som skall ge vård på svenska. Undersökningen, som genomfördes som temaintervjuer begränsades till att omfatta 13 socialarbetare, familjearbetare och daghemsföreståndare. Resultatet visar att flertalet av de intervjuade träffat på missbruk hos föräldrar till barn på dag hem. Inom barnskyddet träffar socialarbetarna regelbundet på föräldrar till barn på daghem. Inon barnskyddet träffar socialarbetarna regelbundet på föräldrar med missbruksproblem. det gemensamma för de intervjuade är att de utgår från barnet när de konstruerar problemet. Om barnet visar tecken på att fara illa är det en orsak till att åtgärder bör vidtas. Missbruk upplevs som ett svårt problem bland de intervjuade. Alla som deltog i undersökningen ser svårigheteri att tolka huruvida det handlar om missbruk hos föräldern när ett barn far illa. De undersökta anser sig inte ha tillräcklig kunskap om missbruksfrågor. När problemet är konstaterat vet personalen på daghem inte vad de kan hänvisa föräldrarna. Den egna organisationen kan inte erbjuda service för missbruksklienter och var service i övrigt finns var okant för de intervjuade. Ingen av de intervjuade kände till huruvida klienter med missbruksproblem kan få vård och service på svenska. Hur service och vård skall ordnas på svenska för missbrukare är inte definierat inom ramen för Svenska socialservicebyråns verksamhet. Dylig service kand erbjudas endast om det finns svenskspråkig personal inom stadens övriga enheter eller vid A-kliniker. Var svenskspråkig personal finns inom övriga enheter var okänt för de intervjuade. Resultatet visar att den svenskspråkiga klienten med missbruksproblem inte vård på svenska.
  • Granlund, Camilla (2004)
    Trots behandling är återfall mer än regel än ett undantag. Återfallspreventionsmodellen, utvecklad av Marlatt och Gordon (1985), är ett program som är konstruerat för att förlänga tiden då individen uppehåller beteendeförändringen och förhindra att individen återvänder till det tvångsmässiga beteendet. I denna studie är det tvångsmässiga beteendet alkoholmissbruk. Det första steget i att konstruera en återfallspreventionsplan är att identifiera klientens högrisksituationer och återfallsprocessen. När dessa identifierats, kan terapeuten vända sig mot problemlösning och färdighetsbyggande aktiviteter riktade mot dessa högriskområden. En högrisksituation kan vara vilken situation som helst, i vilken individens känsla av kontroll är hotad och på detta vis ökar risken för ett återfall. Marlatt menar att om klienten förbereder sig inför sina högrisksituationer så kommer han att hantera dessa bättre och därmed uppnå större självförmåga, vilket i sin tur leder till färre återfall. Syftet med studien var att ta reda på faktorer som påverkar varför Jeppe inte återfaller. Jag valde att använda Marlatt och Gordons (1985) återfallspreventionsmodell som teoretisk referensram. Jag ville undersöka vilka högrisksituationerna var och om informanten förberett sig inför högrisksituationerna och i såfall på vilket sätt. Jag ville också undersöka om det fanns andra faktorer än förberedelse inför högrisksituationerna som kunde påverka varför informanten inte återföll. Studien är en kvalitativ uppföljningsstudie. Som metod användes halvstrukturerade temaintervjuer. Jag intervjuade fem manliga alkoholmissbrukare som vid det första intervjutillfället varit nyktra ½-1½ år. Tre av de fem männen utförde uppföljningsintervjun 6-8 månader efter den första intervjun. Annis’ (1982) IDS-blankett användes också för att utreda informanternas högrisksituationer. Intervjumaterialet samlades och analyserades åren 2002-2004. Materialet analyserades i två skeden med innehållsanalys. Materialet analyserades med Marlatt och Gordons (1985) teori som referensram, samt med fokus på andra faktorer som kunde påverka varför Jeppe återfallit eller inte. Resultaten visar vilka situationer som informanterna erfar som högrisksituationer och hur de förberett sig inför dessa. Resultaten visar också att det finns flera andra viktiga faktorer förutom förberedelse inför högrisksituationerna som stöder Jeppe i förändringsprocessen t.ex. motivation, självförmåga, socialt stöd och olika vårdalternativ. Studien visar dessutom att Jeppe återfaller då han erhåller alltför stor självförmåga och känsla av kontroll över beteendet.
  • Levälahti, Johanna Katarina (2005)
    Enligt tidigare forskning utgör återhämtning från missbruksproblem en process som inkluderar livshändelser, inre kognitiva processer, sociala nätverk och existentiella frågor. Syftet med den här avhandlingen är att utreda det sociala nätverkets roll under förändringsprocessen från alkoholmissbruk till nykterhet. Pro gradu arbetet fokuserar på vem som är givare av socialt stöd samt vilken typ av stöd som är centralt under olika skeden i förändringsprocessen. Det sociala nätverkets roll i återhämtningsprocessen undersöks utifrån tidigare forskning kring återhämtning från alkoholmissbruk och elva informanters livsberättelser. Tematiska intervjufrågor om sociala nätverk ställdes till samma informanter. För undersökningen har bl.a. Blomqvist 1998, 1999; Granfield & Cloud 2001a, 2001b och Koski-Jännes 1998 utgjort centrala källor kring återhämtning från missbruksproblem. Narrativ har belysts främst av Lieblich et al. 1998 och Johansson 2005. I avhandlingen utgörs sociala nätverk av informella, kontextbundna och formella relationer som finns kring en individ eller en problemsituation. Socialt stöd innebär i huvudsak interaktioner som blir till hjälp för mottagaren men kan också innebära negativ påverkan. Positivt socialt stöd har kategoriserats som emotionellt, instrumentellt, informativt och existentiellt. Analysen behandlar vem som ger vilken typ av socialt stöd under olika livsskeden (aktivt missbruk, vändpunkt och vidmakthållande) i informanternas livsberättelser. Undersökningen visar att sociala nätverks roll är att vara tillgängliga som givare av socialt stöd. Sociala nätverk och socialt stöd kan underlätta förändringsprocessen, om individen kan tillvarata tillgängliga resurser. Huruvida individen kan tillgodogöra sig dessa beror på individens tolkning av situationen och i vilket skede av förändringsprocessen han eller hon är. Sociala nätverk kan sägas ha betydelse både som motivations- och vidmakthållandefaktor.