Browsing by Subject "alkoholpolitik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Peltonen, Matti (2001)
    Matti Peltonen: Kunnollisuusvelvoite vai oikeus juoda? Ruotsissa ja Suomessa kayty alkoholipoliittinen keskustelu 1950-luvulla 1950-luvullasekä Ruotsi etta Suomi uudistivat alkoholipolitiikkansa melkein samaan aikaan. Ruotsissa luovuttiin vastakirjasta ja "kansanolut" vapautettiin. Suomessa uudistettiin ns. ostajantarkkailujärjestelmä, joka oli Bratt-järjestelmän suomalainen versio. Ruotsissa alkoholin kulutus ja juopumusluvut kaksinkertaistuivat nopeasti uudistuksen jälkeen. Mutta Suomessa ei mitään muutosta tapahtunut. Miksi Suomi oli niin erilainen? Selitykseksi voisi viitata historiallisiin tekijöihin. Ruotsalainen Bratt-järjestelmä oli paljon ankarampi, (kuukausiannokset yhteiskuntaluokan ja sukupuolen perusteella), ja siksi alkoholipolitiikan liberalisoimispaineet olivat suuremmat kuin Suomessa. Suomessa työväestö halusi osoittaa kunnollisuutensa kaikilla yhteiskuntaelämän aloilla. Erityisen mielenkiintoinen oli suurlakko vuonna 1956 ja sen aikana käyty alkoholipoliittinen keskustelu. Oikeiston keskuudessa käytettiin ahkerasti kuvaa juopottelevasta työläisestä ja vasemmistossa pyrittiin taistelemaan täta propagandistista hyökkäystä vastaan. Tällaisessa keskusteluympäristössä Suomessa ei ollut mahdollista tosissaan puhua alkoholipolitiikan liberalisoimisen puolesta. Matti Peltonen: Righteousness or the right to drink? : The debate on the ration book in Sweden and Finland during the 1950s Sweden and Finland reviewed their alcohol control policies in the 1950s at more or less the same time. Sweden abolished its ration book system and lifted restrictions on the sale of medium strength beer, Finland in turn revised its mechanisms for controlling the purchase of alcohol, a version of the Bratt system. In Sweden, alcohol consumption increased sharply and the number of drunkenness offences doubled. In Finland, by contrast, nothing happened. Why? History provides one possible source of explanation. The Swedish version of the Bratt system was much stricter (with monthly rations allocated on the basis of social class and sex) and therefore there was greater pressure towards a liberalisation of alcohol policy than was the case in Finland. During the war and in the post-war years Finland had a strong labour movement, which was keen to underline and demonstrate that the working class were in every respect decent and upright people. The debate that was touched off by the General Strike in 1956 is particularly interesting. On the political right, workers were frequently portrayed as heavy drinkers; the political left worked hard to fend off this propaganda attack. In this kind of atmosphere it was impossible to seriously call for a liberalisation of alcohol control policy in Finland.
  • Tigerstedt, Christoffer (2001)
    Den statscentrerade alkoholpolitiska traditionen i Finland, Norge och Sverige bröt samman på 1990-talet. I avhandlingen dryftas strategiskt tänkande och kontrollpolitiska åtgärder som ingått i denna tradition. Dessutom berörs olika tolkningar om hur traditionen bröts. Som material används offentliga dokument, forskningslitteratur och statistik. Den europeiska integrationen påverkade när och hur den alkoholpolitiska traditionen upphörde. Undersökningen visar dock att den folkhälsobaserade alkoholpolitik som dominerat sedan 1970-talet har befäst den individuella konsumentens ställning och samtidigt kringskurit den statliga alkoholpolitikens spelrum. Folkhälsotänkandet tog avstånd från 1950- och 1960-talets normativa moralreglering och disciplinära metoder. Såväl den statliga alkoholadministrationen som nykterhetsrörelsen anpassade sig till detta tänkande. Ansvaret för dryckesbeteendet överfördes i allt högre grad på individerna, som olika experter försåg med neutrala råd och riskberäkningar. De starka alkoholpolitiska statsapparaterna i Finland, Norge och Sverige möjliggjorde en speciell tillämpning av folkhälsotänkandet som tog sikte på att hålla befolkningens sammanlagda alkoholkonsumtion under kontroll. I avhandlingen analyseras hur detta så kallade totalkonsumtionstänkande såväl begränsade som respekterade konsumenternas frihet. I detta sammanhang granskas texter av den finländske sociologen Kettil Bruun, som bidrog till utvecklandet av totalkonsumtionstänkandet. Upplösningen av den alkoholpolitiska traditionen innebär också att alkoholpolitiken upphör att existera som ett separat, koordinerat verksamhetsfält inom det socialpolitiska systemet. Historiskt sett är detta en ny situation. Alkoholpolitiken och socialpolitiken har länge varit närbesläktade områden. Under förbudslagstiden (1919-1932) fungerade alkoholkontrollen som ett surrogat för socialpolitiken eller fattigvården - ett surrogat, som också hindrade utvecklandet av en egentlig socialpolitik. Då förbudslagen upphörde, blev alkoholpolitiken en egen subpolitik med egna administrativa organ, experter och offentliga diskussioner. Denna subpolitik började försvagas fr.o.m. 1960-talet och upphörde att existera som en följd av 1990-talets administrativa reformer.