Browsing by Subject "arbetslivskvalitet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Bergheim, Margareta (2001)
    Dagens finländska arbetssamhälle står inför förändringar. Vi har stora åldersgrupper som snart uppnår pensionsåldern och dessutom håller de arbetande på att bli utbrända p g a den stora stressen i arbetslivet. För att inte råka ut för en svår arbetskraftsbrist eller en ännu större grupp av arbetande som mår dåligt, är det viktigt att granska orsakerna till en god respektive dålig arbetslivskvalitet. I denna avhandling avgränsas studien till att gälla vissa kommunala arbetsenheter. Vilka faktorer är det då som påverkar arbetslivskvaliteten? I detta arbete behandlas problemet genom en mellanliggande kostnadsfaktor och oberoende storleks-, strukturella och organisationsfaktorer. De undersökta sektorerna är åldringshem, daghem och skolsektorn innefattande lågstadier, högstadier och gymnasier. Metoden i detta arbete är jämförande och deduktiv och det tillgängliga statistikdata analyseras med hjälp av ett statistikprogram. De viktigaste källorna i avhandlingen är litteratur om kontingensteorin, tidigare undersökningsresultat om arbetslivskvalitet och enhetskostnader samt statistikdata från de undersökta enheterna. Problemet behandlas utgående från kontingensteorin enligt Henry Mintzberg. Enligt denna teori påverkas organisationer av olika faktorer. I denna avhandling används kontingensfaktorerna storlek och omgivningens struktur. Enligt storlekshypotesen skulle större enheter producera servicen till lägre kostnader och med en sämre arbetslivskvalitet. Utvecklingen i åldringshemmen, daghemmen och lågstadierna visar att den första hypotesen kan antas i de sektorerna. Här behandlas också en hypotes om personalens belastning och resultaten visar att en högre belastning tenderar ge en sämre arbetslivskvalitet. Avhandlingens tredje hypotes gäller Mintzbergs påstående om organisationens omgivning. Här beaktas förändringarna i kommunernas invånarantal samt skatteunderlagets och årsbidragets förändring. Enligt hypotesen skulle stora förändringar i organisationens omgivning resultera i en sämre arbetslivskvalitet. P g a varierande resultat kan man inte påstå att stora förändringar skulle ge en sämre arbetslivskvalitet. Den tredje hypotesen förkastas således.
  • Montell, Janina Marika (2007)
    Avhandlingen handlar om ledarskapets betydelse för arbetslivskvaliteten. Syftet med uppsatsen är att se vilka faktorer inom arbetslivskvaliteten som påverkas mest av ledarskapet. Faktorerna som används är listade av Drafke & Kossen (1998) och de kan delas in i interna, externa och individuella faktorer. De viktigaste faktorerna ur ledarskapets synvinkel kan sägas vara feedback och erkännande, autonomi, sociala interaktioner, organisationsstruktur och engagemang. Som teori för avhandlingen används Human Resource Management och ett vidareutvecklat perspektiv av HRM som kallas för Strategic Human Resource Management (SHRM).Teorin är relevant för avhandlingen pga. att den fokuserar på arbetslivet och på hur ledarskapet kan förbättra arbetsförhållandena för att öka på arbetslivskvaliteten hos arbetstagarna. De mänskliga resurserna är även av stor vikt i teorin. Sekundäranalysen utgör metoden för den empiriska delen av avhandlingen. Materialet som återanvänds är utvalda delar ur Arbetsministeriets program "Työpoliittinen tutkimusohjelma 2003-2007". Ledarskapet är i fokus i sekundäranalysen och de viktigaste resultat som uppdagades var att ledarskapet borde satsa mer på att ge feedback åt arbetstagarna och lyssna mer till idéer som kommer från en lägre nivå i organisationen. Ledarna borde också ge mer möjligheter åt arbetstagarna att utveckla sina kunskaper, samt leda organisationen genom en demokratisk ledarstil. Ifall ledarskapet satsar på dessa faktorer leder det till en ökad arbetslivskvalitet hos arbetstagarna och därmed även till en ökad prestationsförmåga för organisationen. De viktigaste källorna för avhandlingen utgörs av Juha Antilas undersökning "Työn mielekkyydestä ja mielettömyydestä"(2006), Arbetslivsbarometrarna 2005 & 2006 (sammanfattade av Pekka Ylöstalo) samt Statistikcentralens undersökning "Uhkia ja mahdollisuuksia: työolotutkimusten tuloksia 1977-2003" av Anna-Maija Lehto och Henna Sutela (2004). Även Human Resource Management källor såsom Human Resource Management- a contemporary approach av Beardwell et. al. (2001 & 2004), Human Resource Management- theory and practice av Bratton & Gold (2003), The Human Side of Organizations av Drafke & Kossen (1998) samt Strategic Soft Human Resource Management av Ehrnrooth (2002) är av relevans för avhandlingen.
  • Godenhjelm, Sebastian (2004)
    Servicetillfredsställelse inom den offentliga sektorn är något som alla vill ha och är något alla som producerar tjänster eller produkter vill åstadkomma. Vad som påverkar servicetillfredsställelse är däremot inte lika lätta att besvara. Servicetillfredsställelse kan även bero på en mängd olika faktorer. I denna avhandling analyseras servicetillfredsställelsen inom den kommunala sektorn beträffande hemtjänstens, högstadiets, gymnasiets, äldreomsorgens och dagvårdens verksamheter. Detta görs genom att undersöka hur arbetslivskvaliteten, enhetskostnaderna och den ekonomiska omgivningen som kommunernas befinner sig i påverkar servicetillfredsställelse. Analysen baserar sig på KommunFinland 2004 projektets material beträffande servicetillfredsställelse, arbetslivskvalitet och enhetskostnader. Materialet utgjordes av 46 kommuner utvalda för att sammanlagt representera Finland i ett miniatyrperspektiv. Eftersom materialet från undersökningarna är fulltständigt kompatibelt var de statistiska analysmetoderna främst faktoranalyser och korrelationsanalyser. För att undersöka hur servicetillfredsställelsen varierade i skilda ekonomiska omgivningar placerades kommunerna in i olika ekonomiska omgivningar beroende på två olika dimensioner. Dimensionerna utgick ifrån Mintzbergs kontingensteori och representerade graden av stabilitet i kommunen och kommunens förändringstakt. Stabilitetsdimensionen representerades av kommunens årstäckningsbidrag medan kommunens förändringstakt representerades av de skatteprocentuella förändringarna i kommunen. För att förenkla tolkandet av faktoranalysen delades faktorladdningarna in enligt problemtyper. Servicetillfredsställelsen kunde överlag konstateras vara relativt bra i de fyra sektorerna. Arbetslivskvaliteten kunde även konstateras vara bra i samtliga sektorer. Eftersom enhetskostnaderna inte kunde jämföras sektorer emellan analyserades de största kostnadsposterna som för samtliga sektorer bestod av löner och arvoden. Arbetslivskvalitetens och enhetskostnadernas samband med servicetillfredsställelse utan indelning i skilda ekonomiska omgivningar visade sig vara relativt liten. Endast beträffande högstadiet och gymnasiet förekom det signifikanta korrelationer. Indelningen i olika ekonomiska omgivningar var däremot mer givande. Arbetslivskvaliteten visade sig ha en stor inverkan på servicetillfredsställelse i ekonomiska omgivningar, medan enhetskostnaderna hade en inverkan i alla utom en ekonomisk omgivning. Arbetslivskvaliteten och enhetskostnaderna kunde därmed konstateras ha en inverkan på servicetillfredsställelse. Med hjälp av faktoranalysen kunde man även konstatera att brukarnas åsikter beträffande servicetillfredsställelse i alla ekonomiska omgivningar utom den med en årstäckningsprocent som är i balans och låga skatteprocentuella förändringar betonade ekonomiska problemtyper. Även informationsrelaterade problem och psykiska problem förklarade en stor del av brukarnas varierande åsikter beträffande servicetillfredsställelse.