Browsing by Subject "barn"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-17 of 17
  • Holmberg, Hanna (2008)
    Syftet med denna avhandling är att med ett etnografiskt perspektiv studera fenomenet barnmisshandel i hemmet i Chile och Centro Comunitario Infanto Juvenil (CCIJ) ”Nuevo amanecer” (Samfundscenter för barn och ungdomar ”en ny gryning”). Med den ekologiska förklaringsmodellen för barnmisshandel som referensram, vill jag svara på frågor om vad barnmisshandel i Chile innebär, vilka risk- och skyddsfaktorer som framkommer, hur misshandel och barns rättigheter uppfattas samt hur man arbetar med problemet. Till slut reflekterar jag också frågorna från ett reflektivt och komparativt perspektiv för att kunna tolka resultaten också i jämförelse med situationen i Finland. Det empiriska materialet är insamlat i Chile år 2006, då jag fick möjlighet att delta i ett av organisationen Achnus projekt, CCIJ, i staden Colina. Att kombinera olika datainsamlingsmetoder passar väl för det etnografiska perspektivet. Materialet består därmed av tre klientfallbeskrivningar av socialarbetarna på CCIJ, utvärderingar som CCIJ utfört om sin verksamhet, forskningsdagbok från fältet, fotografier samt forskningsrapporter och utredningar. I Chile är barnmisshandel i hemmet ett stort problem och t.o.m. 75 % av alla barn har blivit utsatta för antingen psykisk eller någon form av fysisk misshandel av sina föräldrar. Speciellt våld mellan föräldrar och förälders alkoholkonsumtion verkar utgöra en risk för att barn blir utsatta för våld hemma. Ju mera riskfaktorer det finns i samma familj, desto större är risken för att barnmisshandel förekommer. Den viktigaste skyddande faktorn är en trygg anknytning till minst en närstående vuxen. I Chile har de flesta barnen hört talas om sina mänskliga rättigheter, men många har ändå en felaktig uppfattning om hurudant beteende som är tillåtet. I referensgrupperna som CCIJ ordnar i Colina, får barnen en möjlighet att i en trygg omgivning behandla sina erfarenheter och hitta nya handlingsmönster i stället för våld. Förutom arbete i grupper, erbjuder CCIJ både individuellt- och familjearbete åt klienterna och kan erbjuda stöd efter de enskilda barnens behov. Klientskapet kan pågå under en lång period. Bemyndigandet av barn och arbete i referensgrupper verkar ha en direkt positiv följd på de våldsamma familjesituationerna. Jag anser därför att man inte borde vara så försiktig med att utveckla liknande arbetsmetoder också i Finland. Barnmisshandel i hemmet visar sig att vara ett väldigt problematiskt fenomen i både Chile och Finland. Uppfattningarna skiljer sig både på lagstiftande- samhälls- och individnivå. Sexuellt utnyttjande och speciellt grov fysisk misshandel verkar på de flesta nivåer dömas hårt. Lindrigare former av misshandel, såsom vanvård, aga och psykisk misshandel är mera problematiskt och är både svåra att definiera och bevisa. De verkar hamna i en grå zon både på lagstiftande nivå och i människors uppfattningar. Därför är det viktigt att fenomenet grundligt skulle definieras på ett enhälligt sätt både universellt och nationellt. Barnens röster om uppfattningar samt erfarenheter av våld måste också bli hörda. Först då är det möjligt att samla in jämförbara resultat och utveckla olika arbetsmetoder för att tackla problemet. Enligt den ekologiska förklaringsmodellen är det också viktigt att granska fenomenet från ett brett samhälleligt perspektiv. Genom interventioner på familje- och individnivå kan vi hjälpa de enskilda barnen, men för att kunna påverka människors uppfattningar och handlingsmönster krävs det interventioner på alla nivåer i samhället.
  • Mansikkaniemi, Mikaela Beata (2010)
    Avhandlingens syfte var att granska hur barnlitteratur kunde bidra till att förverkliga de centrala målsättningar som socialt arbetet har: utsatta gruppers ökade livskontroll, delaktighet och självständighet. Hypotesen var att läsning av barnlitteratur som handlar om sjukdom eller döden kan verka bemäktigande på barn med sjukdom. Jag studerade i avhandlingen om barn kan ha nytta av att läsa eller få dylik barnlitteratur läst för sig. Samtidigt granskade jag om läsning av sådan barnlitteratur, med en tanke på hur sjuka barns verklighet framställs i den, kan leda till reflektion och ökat medvetande hos socialarbetare. Forskningens teoridel byggde på valda teoretiska utgångspunkter om barns förståelse av sjukdom och döden, emotionella aspekter som träder fram vid insjuknande, sjukhusmiljön samt vuxna kring det sjuka barnet. Den valda forskningsmetoden var en textanalys med innehållsanalys som inriktning. De sex barnböckerna valdes ut med kriterierna att de skulle vara lätt tillgängliga för föräldrar till sjuka barn eller barn själva antingen på ett sjukhus för barn eller på stadens bibliotek. Dessutom skulle de förutom att innehålla konkreta yttre skildringar även beröra barnets inre värld i samband med sjukdoms- eller dödsproblematiken. Den empiriska delen bestod av en analys av sex utvalda barnböcker eller berättelser. Ur materialet steg fram att sjukdom eller döden närmades genom att bekantliggöra sjukdomen och med den tillhörande aspekter såsom smärta, känslor av orättvisa och konsekvenserna av sjukdomen. Det andra temat som framträdde var sjukhusmiljön. Böckerna försökte avdramatisera sjukhuset och framställde sjukhuspersonalen och -procedurer på ett positivt sätt. Det tredje temat var det sociala runt barnet. Föräldrarna i barnböckerna framställdes ofta som frånvarande, fysiskt eller emotionellt. Ur materialet steg starkt fram hur barnen bildade sina egna sociala nätverk med syskon, rumskompisar på sjukhuset eller i form av vänskap med djur, kramdjur eller fantasifigurer. Det fjärde temat var tankar om det andliga som i barnböckerna beskrevs parallellt med fantasin på ett delvis hoppingivande men samtidigt sorgligt vis. Både barn och socialarbetare som läser dylik barnlitteratur kan bearbeta sina känslor genom den samt få nya insikter om sjukdom eller döden.
  • Eklund, Tove Martina Janica (2007)
    I denna avhandling forskar jag i barns möjligheter till deltagande i sin skolmiljö. Jag vill se hur barnen själva ser på sina egna påverkningsmöjligheter och hur vuxna ser på de påverkningsmöjligheter som barnen har. Barnperspektivet har lyfts fram under de senaste åren inom socialt arbete, men det är främst inom barnskyddet som det har forskats kring barns röst och barns perspektiv. Den nya barnskyddslagen, som träder i kraft i januari 2008, har bl.a. lyft fram vikten av att ge barnet och dess familj möjlighet till delaktighet i beslut som gäller dem. Min forskningsfråga är tvådelad: Hur upplever barn sin delaktighet i skolmiljön och hur reflekteras barns åsikter av vuxna i skolmiljön? Avhandlingens övergripande syfte är att ur ett kritiskt perspektiv försöka beskriva, analysera och förstå hur barn upplever sin möjlighet till delaktighet i skolmiljön. Avhandlingen lyfter fram och uppmärksammar konkreta erfarenheter och upplevelser om elevernas delaktighet i skolans vardag. Forskningen till avhandlingen baserar sig på en undersökning baserad på en brukarorienterad utvärderingsmodell (BIKVA) i en högstadieskola. Jag inledde utvärderingen med att föra gruppdiskussioner med barnen om vad de anser om skolan och skolmiljön. Efter diskussionerna med elevgrupperna förde jag vidare deras åsikter till lärare, föräldrar och direktionen. De tre gruppdiskussionerna gick ut på att de vuxna reflekterade över barnens åsikter och tankar samt åsikterna som kommit upp i tidigare vuxendiskussioner. Materialet som samlades i diskussionerna med de olika grupperna användes sedan till att göra en kvalitativ analys. Mina reflektioner av analysen är att barnen anser att de inte kan påverka i skolmiljön. Skolans makt är dock inte absolut, ordningen går att rubba i speciella tillfällen och sammanhang. I analysen kom det fram att barnen upplevde det trevligt och positivt att någon hörde på dem. De hade mycket att diskutera och njöt av att få säga sina åsikter. De föräldrar som deltog i intervjuerna upplevde att det var positivt att barnen får argumentera och vara delaktiga i sin egen skolmiljö. Lärarna upplevde att utvärdering hade betydelse och tyckte att det var fint att barnen fick säga sina åsikter. De skulle gärna hjälpa eleverna att få till stånd förändringar som eleverna vill ha i skolmiljön, men känner sig delvis maktlösa. Lärarna har viljan att lyssna på barnen och förvekliga elevernas vilja till den grad lärarna ser lämpligt. Jag upplever att utvärderingen gav en chans för barnen att bli hörda och för de vuxna att höra barnen. Jag anser att barnens deltagande direkt reflekteras i deras välmående. Att ge dem möjligheten att berätta sina åsikter stimulerar dem positivt mentalt, eftersom de upplever att deras åsikter har betydelse. Om åsikterna som eleverna haft leder till förändringar i skolmiljön, är det inte nödvändigtvis dessa förändringar som förbättrar elevernas välmående, utan det att eleverna själva fått vara med och påverka sin miljö.
  • Nyman, Maria (Helsingin yliopisto, 2019)
    The material that has been analyzed for this study consists of video recordings from Natur & Språk’s [Nature & Language’s] multilingual summer camps. The aim was to study the children’s interactions and conversations at the camps, focusing on their stances towards other languages. A further aim was to study the results in relation to the National Core Curriculum for Basic Education 2014. The research questions focus on how the children in their conversations express their stances and positions towards other languages, and how this can be related to the views on language stated in the national core curriculum. The respondents were between 8 and13 years old and spoke either Swedish or Finnish while some were bilingual. The video recordings of the conversations between the children were transcribed and analyzed through thematic analysis. The transcripts were additionally analyzed through a sociolinguistic perspective by studying the children’s stance. The theoretical framework of this study was based upon stance. As a result of the analysis, four main categories were found that represented the children’s varied ways of expressing their stances towards other languages, as well as other people’s language choices and backgrounds. The children categorized themselves and others in relation to languages and/or language groups. They showed expectations regarding their own and/or other’s competence. They expressed comments or whishes about language choice and showed orientation towards language learning. These results demonstrate that multilingual practices with language encounters create opportunities for children to challenge themselves and develop their language awareness, their stances and interests in other languages. In relation to this, parallels were drawn to the views on language stated in the National Core Curriculum, with its aims concerning language awareness and cultural diversity. Therefor this study can contribute with insight in regard to the potential that multilingual practices and activities have to offer in different educational contexts. This study is written in collaboration with the project Natur & Språk [Nature & Language], a collaboration between the Finnish Society for Nature and Environment, the Finnish Nature League and the Faculty of Educational Sciences at the University of Helsinki.
  • Niskanen, Emilia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Barnperspektivet och barns delaktighet blev aktuellt i Finland i början av 1990-talet då FN:s konvention om barnets rättigheter trädde i kraft. Vid samma tid riktades det i Sverige kritik mot handläggningen och dokumentationen av barnavårdsutredningar samt mot att slutförandet av bedömningarna tog en alltför lång tid och att varken barn eller föräldrar givits möjligheten till tillräckligt deltagande. Detta resulterade i en modell som kallas för BBIC (Barns Behov i Centrum) som används som ett redskap för att kartlägga, planera och följa upp barns behov samt att stärka barns delaktighet och inflytande. Finland har tagit BBIC-modellen i bruk i bl.a. barnskyddet och i tjänster enligt socialvårdslagen. Syftet med denna avhandling är att studera hur användningen av BBIC-modellen inverkar på barns delaktighet vid bedömningen av servicebehov hos barnfamiljer. Avhandlingen utgår ifrån en teoretisk synvinkel där de professionella reflekterar kring och bidrar till att konstruera delaktighetens olika dimensioner och från en praktikbaserad synvinkel, det vill säga hur de professionella använder sig av modellen. Forskningsfrågorna är följande; 1) Hur konstrueras barns delaktighet av socialarbetare och socialhandledare utifrån relationen barn-vuxen-socialarbetare? 2) Hur beskriver socialarbetarna och socialhandledarna användningen av modellen som ett verktyg vid bedömningen av servicebehov? 3) Hur upplever socialarbetarna och socialhandledarna att BBIC-modellen inverkar på barns delaktighet? Studien är kvalitativ och materialinsamlingsmetoden är forskningsintervjuer. Sex anställda socialarbetare och socialhandledare som i sitt arbete använt sig av BBIC-modellen inom bedömningen av servicebehov har intervjuats. Analysen utgår från teoristyrd innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är socialkonstruktionism och Harry Shiers teori för barns delaktighet. Teorierna används för att definiera nivån av barns delaktighet i socialarbetarnas och socialhandledarnas konstruktioner av delaktighet och erfarenheter av att använda BBIC. Studien visar att socialarbetarna och socialhandledarna konstruerar barns delaktighet i termer av att barnets röst blir hörd, att barnet informeras och bemöts och att barnets ålder och utvecklingsnivå beaktas. Resultaten tyder på att BBIC anses fungera bra som en referensram i arbetet och som stöd för dokumentering. Studien visar att användningen av modellen har en inverkan på barns delaktighet i den mån att den framhäver barnets centrala roll i utredningen och påminner den professionella om att fråga barnet mångsidigt om hens liv. Ur resultaten framgick att det finns efterfrågan på en barnversion av BBIC som kunde användas i direkt växelverkan med barnet. Avhandlingen visar att barn konstrueras som personer med individuella egenskaper och behov samt som kompetenta att uttrycka sig om sitt eget liv. Tidsbrist och Covid-19 upplevs som utmaningar i uppfyllandet av barns delaktighet. Det finns ett behov av fortsatt framtida forskning gällande barns egna erfarenheter av delaktighet och BBIC-modellen. Professionellas uppfattningar om delaktighet och BBIC kunde med fördel studeras med hjälp av fokusgrupper för att skapa ny kunskap genom kollegial reflektion.
  • Klemets, Mikaela (Helsingin yliopisto, 2019)
    Denna magisteravhandling är en kvalitativ studie där jag har undersökt hur socialarbetare kan utvecklas genom att delta i ett processnätverk. Syftet med min magisteravhandling var att undersöka hur socialarbetares yrkeskompetens utvecklas, samt hur socialarbetares intention att öka barns delaktighet kan utvecklas i och med deltagandet i ett processnätverk. Jag utgick ifrån socialkonstruktionism som ett övergripande perspektiv, där mitt intresse var att undersöka hur deltagarna konstruerar sin verklighet. Ett sociokulturellt perspektiv och dialogisk kunskapssyn, samt delaktighet bildar den teoretiska referensram som jag har utgått ifrån i min avhandling. Studien är kvalitativ med deltagande observation och kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. I undersökningen har förutom jag själv, som arbetade inom funktionshinderservicen, 7 socialarbetare deltagit i processnätverket. Jag gjorde intervjuer med 5 av socialarbetarna som arbetade inom funktionshinderservicen och en av dem i en intresseorganisation för personer med funktionsnedsättning. Vid analysen av det insamlade materialet använde jag mig av innehållsanalys. Citat finns som stöd för resultaten. Resultaten från undersökningen visar att deltagarna i processnätverket fått ett annat perspektiv på barnet och barnets delaktighet i sin egen process. Socialarbetarna har blivit mera medvetna om att det är barnet och inte föräldrarna som är klienten. Då jag i intervjuerna och vid analysen av intervjusvaren använt mig av Shiers delaktighetsmodell så kan jag konstatera att deltagarnas mentala beredskap att öka barns delaktighet har utvecklats. Gällande kategorin öppningar i Shiers delaktighetsmodell så har socialarbetarna kommit sig upp åtminstone en nivå på modellen. Vilket visar att socialarbetarna önskar göra barnen delaktiga i sin egen process. Nu har också socialarbetarna mera kunskap kring hur de kan förverkliga detta. Dock verkar det som att organisationerna inte möjliggör den ökade delaktighet som socialarbetarna skulle vara beredda att genomföra. Resultaten visar att deltagarna har fått ny kunskap om metoder och verktyg som de kan använda sig av i mötet med barnen. Exempel på sådant är användning av bilder, bildmatta, känslokort, leklåda osv. Socialarbetarnas erhållna kunskap har jag förklarat med en dialogisk kunskapssyn. Deltagarna har i processnätverket fört olika sorters dialoger, diskussioner, samtal, inre dialog, föreläsning osv. Språket som verktyg spelar en stor roll och interaktionen med de andra deltagarna. Dialog har förts i processnätverket och att dela med sig av erfarenheter och diskutera tillsammans med andra har lett till att den kunskap som man hade tidigare har förändrats och socialarbetarna har genom dialogen erhållit nya insikter kring barns delaktighet.
  • Vuorentola, Ari-Pekka (Helsingfors universitet, 2013)
    The aim of this research was to measure energy consumption and energy loss through ventilation in the Viikki research farm, as well as to find possible targets to decrease energy consumption. In order to properly achieve an efficient use of energy it is important to first know how much energy is being used and where. In the literature review I found that the greatest energy consumption comes from ventilation, milking, cooling the milk, warming the water, lightning, taking of the manure and feeding. Previous research has shown that most of the energy is used for feeding and milking. Feeding took 133–650 kWh/year/cow. The energy consumption of milking was 380–570 kWh/year/cow. Milking the cows, cooling the milk and washing up the tank were included in energy consumption of milking. If internal combustion engines are used for feeding the overall energy consumption is higher than when electrical engines are used. To determine energy consumption in the Viikki research farm`s barn, measuring devices were installed. Due to the limited number of devises I concentrated on the sources of the highest energy consumption, as was determined from previous research. The reliability of the results from the chosen targets was acceptable, however, measurement of the total consumption of energy of the entire barn was very challenging and its measurement was eventually abandoned. The barn used for this research is an old renovated stone barn where cows are kept unchained. There are 60 to 70 cows, a couple of heifers and 0 to 30 calves in the barn. The total energy consumption of the barn as measured by the devices is 197 475 kWh/year or 0,267 kWh/kg of milk/year. Most of the energy is used for lightning (56 132 kWh per annum) or 0,076 kWh/kg of milk and 823 kWh/cow per annum. Feeding accounted for 42 000 kWh/year or 0,050 kWh/kg/year. The feeding of one cow required 615 kWh a year of energy. The amount of energy used for one kilo of milk was: milking, 0,047; warming 0,041; manure disposal 0,029; and ventilation 0,018 kWh/year. According to my calculations the amount of energy passing through the ventilation system was 580 000 kWh/year.
  • Ingo, Anna (Helsingin yliopisto, 2020)
    Magisteravhandlingens syfte är att undersöka professionellas syn på barn och ungas digitala medieanvändning samt att skapa en djupare förståelse av effekter av digital medieanvändning hos barn och unga. Fokus ligger på de professionella inom barn-och familjetjänster på basnivån. Studien har följande två frågeställningar: 1. På vilket sätt syns barn och ungas ökade digitala medieanvändning i professionellas arbete inom barn- och familjetjänsternas basservice? 2. Hur ser professionella på sin egen roll i förebyggande av negativa sidor av den digitala medieanvändningen hos barn och unga inom barn- och familjetjänsternas basservice? Tidigare forskningsresultat visar att digitalmedia har blivit en fundamental aspekt av familjeliv. Professionellas subjektiva uppfattning och eventuell oro om en överdriven digital medieanvändning hos barn och unga är viktigt att undersöka och lyfta fram eftersom det är just de professionella som kan notera objektiva tecken på förhållanden i samhället som skapar skadliga effekter. Som teoretiska utgångspunkter har utvecklingsekologiska teorin samt hermeneutiska ansatsen använts. Empiriska materialet består av halvstrukturerade intervjuer och sammanlagt 10 respondenter har deltagit i studien. Analysmetoden har utgjorts av innehållsanalys. Denna metod valdes i och med mitt intresse att lyfta fram och skapa en förståelse av professionellas uppfattningar och tankar kring temat. Resultaten tyder på att den digitala medieanvändningen är ett mångfacetterat ämne som behöver betraktas i ett samspel mellan olika nivåer och kontexter för att kunna notera och tolka olika konsekvenser och påverkningar de har på barn och unga samt familjer. Resultaten lyfter fram vikten av ett familjecentrerat förebyggande arbete samt behovet av gemensamma riktlinjer gällande barn och ungas digitala medieanvändning.
  • Melleri, Malin (2004)
    Tillsammans (på finska Käsikynkkä) är en gruppmetod som stöder interaktionen mellan föräldrar och barn under skolåldern. Tillsammans har utvecklats av två talterapeuter i Tavastehus som ett samarbete mellan dagvården och socialservicen. Metoden grundar sig på teorier av bl.a. Berg Brodén (1997), vars bok Mor och Barn i Ingenmansland har fungerat som en viktig källa. Syftet var att utvärdera den svenska Tillsammans-verksamheten i Helsingfors samt att besvara följande frågor: Stöder Tillsammans-gruppen föräldra-barn-paren att uppnå sina mål? Vem har nytta av gruppen? På vilket sätt förändras interaktionen mellan föräldern och barnet? Två Tillsammans-grupper genomfördes och utvärderades hösten 2003. Den ena gruppen bestod av mammor och barn i åldern 2–4 år, den andra av barn i förskolan med sina mammor. Allt som allt åtta mammor observerades tillsammans med sina barn två gånger, första gången före gruppstart och andra gången efter avslutad grupp. Dessutom intervjuades föräldrarna några månader efter att gruppverksamheten avslutats. Utvärderingen visar att alla åtta par hade mycket individuella beteenderepertoarer. Aktivitet som kontaktform var allmän bland de yngre barnen med föräldrar. Allmänt kan konstateras, att ögonkontakten ökade efter grupp, medan beröringen minskade. Också dialogresponsen ökade efter grupp. De yngre barnen var aktiva initiativtagare, medan föräldrarna till de äldre barnen var aktivare än barnen. Observationsresultaten ger vid handen att de föräldrar som hade som mål att få stöd att möta 6-års trots hade barn med en bredare beteenderepertoar än de övriga sexåringarna. De mammor som ville tillbringa tid tillsammans med bara ett av sina barn regelbundet och ostört en timme i veckan, upplevde alla att de uppnått sitt mål. Observationsstudien visar att dessa mammor använde mindre beröring än de övriga mammorna i kontakten till sina barn. En stor del av föräldrarna ansåg att Tillsammans bidragit till en förändring eller att Tillsammans lärt dem något om dem själva. Föräldrarna lärde sig att uppmärksamma sitt eget beteende gentemot barnet och de upptäckte att de är utvecklingsdugliga och tillräckligt bra som föräldrar.
  • Andtfolk, Maria (2006)
    I barnskyddet gors standigt utredningar, kartlaggningar och bedomningar av olika slag. Sarskilt da en ny anmalan inkommer till barnskyddet fines ett behov av att utreda det berorda barnets och familjens situation, for att kunna bedoma ett potentiellt behov av stodatgarder och interventioner fran barnskyddets sida. Under de senaste wren liar man alit nier borjat soka former for att systematisera och forcnhetliga praxis kring bedomningsarbetet i barnskyddet i Finland. Avcn i huvudstadsregionens kommuner har man implernenterat en ny initial bedomningsmodelI for det inledande skedet av klientskapet mom barnskyddets oppenvard. (Nousiainen 2005, 5; Pietila 2005b, 3.) Genom att systematisera arbetssatten, har man velat svara pa den kritik som framtorts i forskning, om att bamskyddets arbete ar ostrukturerat och svart att synliggora for saval klienter som samarbetspartners. Aven i media har barnskyddet anklagats for att vara godtycklig och grundlos verksamhet, som styrs av socialarbetarnas egna intressen och deras synvinklar pa arbetets innehall och mal (MO1ler 2005, 11; Makelainen 2003). Genom att lyfta fram barnperspektivet i initialbedomningsarbetet stravar man samtidigt efter att mota den kritik om foraldracentrering och barnets osynlighet i arbetet som framforts i barnskyddsforskning (bl.a. Hurtig 2003; Andersson 2000; Forsberg 1998). Syftet med denna pro gradu-avhandling ar att ur ett klientperspektiv utvardera hur initialbedomningen i barnskyddet torverkligats med hjalp av den nya initialbedomningsmodellen. Undersokning av klientperspektivet har jag preciserat som undcrsokning av klientcrs upplevelser, vilket jag anknyter till ctt fenomenologiskt perspektiv. Min huvudsakliga forskningsfraga lyder: Hur har klienter, barn och vuxna, upplcvt irritialbcSimningen i barnskvddc't? Eftersom ctt av de huvudsakliga malen med den nya initialbedomningsmodellcn har varit att gora arbetet mer strukturerat och systematiskt, har jag sarskilt velat undersoka upplevelser kring detta. Mitt forhandsantagande har varit att klienter vars initialbedomning gjorts med hjalp av den nya modellen upplevt en storre tydlighet, an om arbetet skullc ha utfOrts utan en sarskild modeil for bcdomningsarbetet. Jag jamfor resultaten med tidigare forskning. For att svara pa forskningsfragan har jag intervjuat nio personer, sex vuxna och tre barn, som belt eller delvis genomgatt en initialbedomning vid Enheten for barn- och familjearbete vid Svensk socialservice 1
  • Ahlroth, Linda (Helsingin yliopisto, 2015)
    The aim of this study was to through mothers stories deepen the understanding of how mothers had experienced the colic time period and how they had experienced the support in the situation. The theory in this thesis has a parental perspective and deals with subjects about the everyday life and the interaction in families with colicky infants and the support that is aimed at these families. On the basis of the theoretical frame of reference the following research issues were formulated: - How did mothers to colicky infants experience the colic time period? - How did mothers to colicky infants experience the interaction with the child? - How did mothers to colicky infants experience the support in the situation? Seven mothers to infants who had had colic participated in theme-centered interviews that took place in spring 2014. The results of the study show that the mothers experienced the colic time period and the interaction with an excessively crying child as burdening all though the mothers felt the attachment was normalized to this date. The support that is offered to parents with colicky infants was experienced as lacking by the mothers and therefore a development of both the information and the support provided is considered important.
  • Westerlund, Marisa (2008)
    Syftet med undersökningen är att synliggöra hur barndomen diskuteras och presenteras i en offentlig debatt, genom att synliggöra de positioner som finns i materialet och därmed också få en bild om den barndomssyn som skapas i debattörernas anföranden. Materialet är en tidningsdebatt i dagstidningen Helsingin Sanomat från åren 1999-2002. I debatten diskuteras skolbarns ”ensamma” eftermiddagar där bl.a. eftermiddagsverksamhetens kvalitet, bristfällighet och roll diskuteras i insändarna och ledarna. I avhandlingen har positioneringsteorin (Harré & van Langenhove) och diskursanalysen använts som metodologiskt redskap för att synliggöra de positioner som debattörerna intar på ett diskursivt plan. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen är främst barndomssociologisk. Barndomen i det västerländska samhället definieras ofta på basis av de potentiella riskerna som sägs hota samhället. Med riskerna motiveras en ökad kontroll av barndomen. Denna syn på barndomen anknyts till den tidningsdebatt som undersöks här där barndomen ofta beskrivs som hotad av potentiella risker som kan resultera i sociala -och psykiska problem i senare ålder men. De mest väsentliga resultaten är synliggörandet av en riskdiskurs som existerar i alla de intagna positionerna. Barnen i den offentliga debatten positionerades ofta som ”oskyldiga” och i behov av ”skydd” av debattörerna.
  • Öström, Christina (Helsingin yliopisto, 2019)
    Today, children in Finland live in a complex linguistic environment, which offers interesting opportunities for studying how they perceive and discuss their own and others’ language use. The objective of this study is to analyse and interpret how children express stance (Du Bois, 2007; Jaffe, 2009) in relation to language use and language skills in the context of a group interview. From the perspective of stance, interaction is viewed as the central process of meaning-making and identity construction. The study is based on qualitative, thematic focus group interviews on language use, language learning and language skills with students in second grade in a bilingual municipality in Finland. A total of 15 students participated in the study, of which 9 students attended a school with Finnish and 6 students a school with Swedish as the language of instruction. The interaction of the children is analysed from a stance perspective, aiming to demonstrate how the children use available resources to position themselves and others as language users, and how their stances can be interpreted in the sociocultural context. The results illustrate how children both implicitly and explicitly position themselves and others as language users by using social categories, topicalizing and not topicalizing language skills and by negotiating epistemic authority. In the interviews, the children positioned themselves in relation to each other and to their collectively constructed ideas about language identities, language use and language skills. The study adds to the growing body of research that applies stance theory to study how cultural and language identities are expressed in interaction, and exemplifies how stance can be used to analyse the interactions of children. It also relates to the larger discussion on how individual interactions serve as opportunities for stancetaking and meaning-making, and how they can contribute to the construction of more enduring identities and ideas.
  • Kamb, Beata Rosita Nathalie (2008)
    Forskningsobjektet för avhandlingen är att granska synen på barn och barndom i den finländska daghemsverksamheten. Avsikten med undersökningen är att granska de synsätt som kännetecknar daghemspersonalens förståelse av barn och barndom. Materialinsamlingen har skett genom fokusgruppintervjuer med personal på fem svenskspråkiga daghem i huvudstadsregionen. Materialet har analyserats med hjälp av temaanalys och meningsinnehållet i materialet har granskats. Den teoretiska utgångspunkten för avhandlingen utgörs av den sociologiska barndomsforskningens utveckling. Utvecklingen kännetecknas av en övergång från becoming perspektivet till being perspektivet. Synen på barnet som becoming baserar sig på granskningen av barn och barndom i utvecklingspsykologiska termer. Perspektivet innebär bland annat att barndomen uppfattas som en livsfas kännetecknad av omognad och att barn definieras i termer av vad de blir som vuxna. Övergången till synen på barnet som being kännetecknas av att beroendeperspektivet ersatts av ett individperspektiv. Perspektivet framhäver barnet som aktivt och kompetent och baserar sig på individualiseringen av barndomen. Avhandlingens första del innehåller ytterligare en diskussion om den förändrade sociologiska barnsynen samt de olika barndomskonstruktioner som kan skönjas inom dagvårdens fält. De viktigaste teoretiska källorna är Leena Alanen (1992): Modern Childhood? Exploring the "Child Question" in Sociology, Brembeck et al. (2004): Beyond the competent child. Exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies, James & Prout (1990; 1997): Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood, James et al. (1998): Theorizing Childhood och Qvortrup et al. (1994): Childhood Matters: Social Theory, Practice and Politics. Avhandlingens analytiska resultat har sammanfattats med fem teman. Det första temat ger läsaren en inblick i hur de vardagliga aktiviteterna och programpunkterna gestaltar sig på daghemmet. De fyra följande teman behandlar vilka synsätt på barn och barndom som personalens utsagor tyder på. Det andra temat behandlar personalens förståelse av barndom i utvecklingspsykologiska termer. Det tredje temat gäller motparet barnet som gruppmedlem versus barnet som individ medan det fjärde temat gäller motparet barnet som aktivt och kompetent versus barnet i behov av vuxen styrning. Det femte temat behandlar personalens syn på det oroliga barnet.
  • Österlund, Ulrika (2010)
    Denna pro gradu-avhandling belyser socialarbetarnas färdigheter att sköta ärenden där man misstänker att ett barn blivit sexuellt utnyttjat. Speciellt de fall som berör incest, dvs. sexuella övergrepp inom familjen har noggrannare studerats eftersom familjepolemiken gör att dessa fall är svårare att komma åt och berör varje familjemedlem på ett eller annat sätt vilket komplicerar fallen. Den kvalitativa forskningen för avhandlingen är utförd under sommaren 2006. Åtta forskningsfrågor gällande sexuella övergrepp på barn ur socialarbetarsynvinkel e-postades till 112 utvalda socialarbetare 9.6-18.8.2006. De 36 städer vars socialcentraler kontaktades ligger längs kusten och är valda enligt det faktum att kommunen har svenskspråkiga invånare i majoritet och därmed är det sannolikare att forskningsfrågorna besvaras på svenska vilket minskar möjligheten för feltolkning av materialet. Den främsta teoretiska referensramen för avhandlingen är Sirpa Taskinens bok ”Lapsen seksuaalisen hyväksikäytön ja pahoinpitelyn selvittäminen, asiantuntijatyöryhmän suositukset sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstölle” (2003). Också Mirja Siréns bok ”Insestiepäilyn kohtaaminen sosiaalityöntekijän näkökulmasta” (1992) är av vikt för denna avhandling och riktgivande för forskningsfrågan. Materialet för forskningen har analyserats med hjälp av innehålls- och diskursanalys och den främsta hjälpen har jag fått av Ann Kristin Larsens ” Metod helt enkelt” (2009). Jag har valt att använda mig av innehålls- och diskursanalys för att denna metod möjliggör att jämföra informanternas svar och därmed är det lättare att dra slutsatser. De färdigt formulerade frågorna som ställdes till de utvalda socialarbetare ämnade att få svar på om socialarbetarna har erfarenhet och färdighet att handha fall där man misstänker att ett barn har blivit sexuellt utnyttjat. Det visade sig att det fanns socialarbetare som inte har varit med om ett enda fall av sexuellt utnyttjande. Alla kunde dock lägga sig in i problematiken med att handha dylika fall och är medvetna om de faror som känslomässigt starka upplevelser i arbetet kan föra med sig. Det positiva är att majoriteten av de tillfrågade socialarbetarna vet hur man skall gå tillväga om det uppdagat att ett barn har sexuellt utnyttjats.
  • Akiala, Anna- Kaisa (2008)
    Avsikten med min forskning var att utreda vilken roll tidig identifikation av barn i riskzonen har inom barnskyddets praktiska arbete. Den växande oron över barnens illamående har väckt samhällets hjälpinstanser till att bygga upp och utveckla sin verksamhet till att bättre nå de barn och familjer som mår dåligt. Förebyggande arbete och speciellt tidig identifikation av barn i riskzon har fått allt mer uppmärksamhet. Avsikten med min forskning var att utreda hur socialarbetarna på barnskyddet upplevde fenomenet samt hur stor del av arbetet inom barnskyddet kunde avses vara tidig identifikation. Jag samlade in mitt forskningsmaterial genom att intervjua sex stycken socialarbetare, som alla arbetade inom ett familjecenter i Helsingfors. Intervjumetoden i forskningen var temaintervju. I avhandlingen redogör jag bl.a över barnskyddsarbetet och den nya barnskyddslagen som stigit i kraft 1.1.2008. Jag behandlar även barnens välmående i dagens samhälle samt redögör över barn i riskzon. De centrala verken i min avhandling är bl.a. Lagerberg& Sundelins (2003) verk om barn i riskzon samt olika undersökningar angående barnens välmående i Finland (Bl.a Bardy et al. 2001, Järventie 1999). Enligt forskningsresultaten i denna forskning har tidig identifikation av barn i riskzonen en väldigt liten roll inom barnskyddets praktiska arbete. De största orsakerna till detta var enligt socialarbetarna den stora mängden arbete samt själva naturen av arbetet. Barnskyddet koncentrerade sig enligt socialarbetarna huvudsakligen på att stöda barn och familjer i kris. Hälften av socialarbetarna ansåg dessutom att tidig identifikation inte borde ha en roll inom barnskyddet. Själva fenomenet i sig hade enligt socialarbetarna positiva effekter. Väldig få negativa effekter nämndes under intervjuerna.
  • Wikman, Michaela (Helsingin yliopisto, 2019)
    Den här magisteravhandlingen är en kvalitativ analys av barns- och barnfamiljers upplevelser av delaktighet inom funktionshinderservicen. Syftet med avhandlingen är att undersöka om barn med funktionsnedsättning och deras familjer är delaktiga i serviceplaneringsprocessen samt att synliggöra hur man kan göra barn och barnfamiljer mera delaktiga inom funktionshinderservicen. Forskningsfrågorna som jag söker svar på är; Hurudana möjligheter ges barn med funktionsnedsättning och deras familjer att delta i ärenden som rör dem själva? Vad kunde göras för att öka delaktigheten hos barn och barnfamiljer? De teoretiska perspektiven för avhandlingen är barns delaktighet och barnperspektiv. En förutsättning för barns delaktighet är att vuxna har förmåga att se barns perspektiv. Delaktighet och makt har ett samband; delaktighet är barnens och familjernas rätt att vara delaktig i ärenden som rör en själv. Det empiriska materialet består av enkätsvar insamlade av FDUV, en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Enkäterna har besvarats av 17 anhöriga till personer med en intellektuell funktionsnedsättning och av ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet bekräftar sådant som har kommit fram i tidigare forskning och har av mig kategoriserats enligt följande; Ta med barnen, bli tagen på allvar, individanpassade lösningar och de professionellas betydelse. Analysen visar att barnens delaktighet behöver förbättras inom funktionshinderservicen. Familjerna upplever en högre grad av delaktighet jämfört med enbart barnens delaktighet. Det finns utrymme att utveckla service och bemötande av hela familjen.