Browsing by Subject "barnskydd"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-20 of 22
  • Strömbäck, Emma (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med magisteravhandlingen är att lyfta fram föräldrars upplevelser av omhändertaganden som skett med föräldrarnas godkännande och diskutera begreppet “frivillighet” i relation till att godkänna omhändertagandet. Syftet är att förstå hur föräldrarna retrospektivt skapat sig en uppfattning om omhändertagandet. Avhandlingen ger svar på följande forskningsfrågor 1) Hur tänker föräldrarna kring “frivilligheten” i ett omhändertagande som genomförts med föräldrarnas godkännande och 2) Hur resonerar föräldrarna kring beslutet att godkänna omhändertagandet och vilka faktorer låg bakom godkännandet? Materialet består av 8 intervjuer med föräldrar som har ett omhändertaget barn. 5 mammor och 3 pappor deltog i intervjuerna. Informanterna uppfyllde följande kriterier: 1) de är föräldrar till ett omhändertaget barn, 2) de har inte officiellt motsatt sig omhändertagandet i hörandetillfället och 3) det har gått minst ett år sedan beslutet gjordes. Samtliga barn omhändertogs i tonårsåldern och det var barnens egna gränslösa beteende eller skadliga levnadsvanor som låg som grund till omhändertagandena. Det hade gått 1-3 år sedan beslutet gjordes. I föräldrarnas berättelser om deras upplevelse av att godkänna omhändertagandet och vilka faktorer som påverkat ens uppfattning om beslutet framkom följande centrala teman: tillit till myndigheter, barnets bästa, att vara involverad, bristen på andra alternativ och positiv förändring. Föräldrarna kunde logiskt berätta om sina upplevelser, vilket tyder på att de haft tid att bearbeta händelsen och skapat sig en uppfattning av det som skett som är rimlig för dem. Majoriteten av föräldrarna har positiva upplevelser av omhändertagandet och har en positiv inställning till frivilligheten i att godkänna beslutet, vilket kan ha påverkat deras uppfattning av interventionen. Endast en av informanterna hade en mer kritisk inställning. Enligt föräldrarna kan man i deras fall tala om att beslutet att godkänna omhändertagandet grundade sig på frivillighet.. Föräldrarna kunde även se det problematiska i att tala om frivilliga omhändertaganden, trots att de själva ansåg att deras beslut var frivilligt. Endast en av informanterna ansåg att det inte finns något frivilligt i ett beslut om omhändertagande
  • Lindgren, Sofia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tiivistelmä/Referat – Abstract Magisteravhandlingen undersöker hur socialarbetare reflekterar över betydelsen av normer och normalitet i barnskyddsarbetet samt ifall kritisk reflektion förekommer i socialarbetares sätt att resonera kring normer och normalitet. Avhandlingen utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv och riktar fokus även mot vilken inverkan olika tillhörighetskategorier, så som kön och etnicitet, har. Avhandlingen närmar sig tematiken genom kvalitativa intervjuer med 8 socialarbetare inom barnskyddet. Med hjälp av två vinjetter undersöks inledningsvis vilken betydelse tillhörighetskategorier har i socialarbetares bedömningar av fiktiva barnskyddsfall. Samtidigt som socialarbetarna ger uttryck för uppfattningen att tillhörighetskategorier inte bör inverka på arbetet, pekar avhandlingen ändå på en inverkan av kön och etnicitet på socialarbetarnas bedömningar. Även mera allmänt anser deltagarna i studien att egna uppfattningar om det normala, inte bör påverka det praktiska arbetet. Normer på meso- och makronivå, så som praxis inom arbetsgemenskapen och lagstiftningar samt allmänna uppfattningar i samhället om barn och barns bästa, är dock enligt socialarbetarna av stor betydelse i arbetet. Reflektion i barnskyddsarbetet beskrivs av socialarbetarna främst handla om att fundera kring olika tillvägagångssätt eller handlingsalternativ i specifika klientfall. Reflektionen beskrivs av socialarbetarna dessutom främst ske tillsammans med andra inom arbetsgemenskapen. Kritisk reflektion i den bemärkelse som litteraturen på området beskriver den, förekommer i ganska liten utsträckning under intervjuerna. Samtliga socialarbetare beskriver objektivitet i arbetet som något eftersträvansvärt, vilket delvis verkar försvåra en kritisk reflektion. Det förekommer ändå enskilda fragment av kritisk reflektion, främst en reflektion kring hur egna uppfattningar, känslor och värderingar riskerar påverka arbetet. Det verkar dock finnas en vilja hos socialarbetarna att reflektera kritiskt i högre utsträckning. På grund av hög arbetsbelastning och bristande arbetshälsa, beskriver dock socialarbetarna hur de inte i deras nuvarande situation upplever det vara möjligt. Avhandlingen visar att socialarbetarna har en vilja och ett intresse att utveckla sin reflektiva förmåga, samt att reflektion anses utgöra en viktig del av barnskyddsarbetet.
  • Sjöholm, Rebecca (Helsingin yliopisto, 2017)
    I den här studien har jag undersökt hur barns delaktighet syns i barnskyddets dokumentering. Studiens material består av dokumenteringen skriven av professionella i barnskyddets öppenvård under brådskande placering gjorda inom barnskyddets öppenvård, vars beslut var gjorda år 2016. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur barns delaktighet idag syns i dokumenten och därmed få kunskap som kan vara till stöd för kommunen och även andra kommuner då man vill utveckla dokumenteringen av barns delaktighet. Som teoretiska referensramar för studien använder jag Nigel Thomas dimensioner av delaktighet samt de rättsliga regler som styr delaktigheten för barn i Finland. Materialet till undersökningen består av 23 barns klientberättelser under sammanlagt 25 brådskande placeringar (Antal sidor dokumenterade under den brådskande placeringen rörde sig mellan 1-28 sidor och består sammanlagt av 208,5 utskrivna sidor). Dokumenteringen är gjord i en medelstor stad i Finland. Analysen gjordes med hjälp av teoribunden innehållsanalys i vilken jag beaktat Nigel Thomas dimensioner av delaktighet samt de rättsliga regler som styr delaktigheten för barn. Ur dokumenten kunde man läsa att barn ofta uttryckte sina åsikter (21 av 25 fall). Det handlade dessutom om att barnen uttryckt sina åsikter upprepade gånger. I de fall där barn inte uttryckte sina åsikter handlade det om väldigt unga barn och barn som man inte fått kontakt med. I klientberättelserna framkom det att barnen fått information om sina rättigheter och om sin situation (19 av 25 fall). Oftare handlade det ändå om att de fick information om sin situation än om information om sina rättigheter. Det här kan tyda på svårigheter att informera barn om rättigheter riktade till barn. I endast 4 klientberättelser gick det att tolka att barnen stöttats till att uttrycka sig, andra verktyg och metoder än tal användes sällan. Det mest intressanta resultatet i studien visade att det i 15 klientberättelser inte fanns några tecken på att någon professionell från barnskyddet skulle ha träffat barnet personligen.
  • Hätinen, Annika (Helsingin yliopisto, 2021)
    Syftet för denna avhandling är att undersöka hur socialarbetare upplever och kritiskt reflekterar kring att etiska principer och etiska överväganden tillämpas i omhändertagandeprocessen i barnskyddet. Syftet är vidare att undersöka etiska konflikter i omhändertagandeprocessen samt om Covid-19 pandemin har haft en påverkan på den etiska tillämpningen i omhändertagandeprocessen. Forskningsmaterialet insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på distans via programmet Microsoft Teams på grund av den rådande Covid-19 pandemisituationen. Sammanlagt fem socialarbetare, som jobbade i barnskyddets öppenvård, deltog i studien. Materialet är analyserat med en teoristyrd innehållsanalys. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Paynes (2015) kritiska teori och av Banks (2001) teori om etiska principer. Resultaten fördelades enligt analysen i tre huvudrubriker: etiska principer i omhändertagandeprocessen, etiska konflikter i omhändertagandeprocessen samt Covid-19 pandemins påverkan på omhändertagandeprocessen. Resultaten i studien visar att socialarbetarna tillämpar etiska principer och etiskt tänkande under omhändertagandeprocessen på ett professionellt sätt. Socialarbetarna beskriver att etiskt tänkande ofta är undermedvetet i yrkesrollen. Barnets delaktighet, personlighet och självbestämmanderätt beaktas genom öppen och ärlig kommunikation, genom att lyssna på barnet, tala på barnets nivå, svara på frågor, ta känslor i beaktande och vara närvarande. Att upprätthålla sekretessen under omhändertagandeprocessen ansågs inte problematiskt. Ibland måste etiska principerna ses över och begränsningar måste göras, till exempel då klientens självbestämmanderätt måste begränsas. Socialarbetarna berättar att det förekommer olika etiska konflikter under omhändertagandeprocessen. Placering av spädbarn och ungdomar var en etisk fråga som orsakade konflikter. Även resursbrister i olika stödåtgärder för klienterna ansågs orsaka konflikter. Resultaten gällande Covid-19 pandemins påverkan på omhändertagandeprocessen visar att socialarbetarna upplever att pandemin har påverkat barnskyddsklienternas psykiska välmående och på socialarbetarnas arbetsförhållanden negativt. Bland annat distansmöten och trögare arbetsprocesser togs upp som svårigheter i arbetet under pandemin. Avhandlingen pekar på att det finns behov av att fortsätta studera pandemins påverkan på socialt arbete och kritisk reflektera över socialarbetarnas maktperspektiv och tillämpning av etiska principer i arbetet
  • Sivelä, Karin (Helsingin yliopisto, 2018)
    I avhandlingen granskas tidigt föräldraskap bland unga inom barnskyddets eftervård. Idén bakom avhandlingen grundar sig i observationen att tidigt föräldraskap är ett mer allmänt förekommande fenomen bland unga som varit placerade eller omhändertagna jämfört med unga bland majoritetsbefolkningen. Tidigare studier visar att unga som varit klienter inom barnskyddet befinner sig i en sårbar situation överlag och speciellt i övergången till ett vuxet liv. Även tidigt föräldraskap ses ofta som en risk och som något som kan ha en marginaliserande inverkan på en ung persons framtidsutsikter. Unga föräldrar inom barnskyddets eftervård befinner sig därmed i en statistiskt sett utmanande position. Syftet med ifrågavarande avhandling är att beskriva erfarenheter och upplevelser av uppväxt, tidigt föräldraskap och socialt stöd bland unga föräldrar inom barnskyddets eftervård. Målsättningen är att forskningen skall bidra till en ökad förståelse för hur omständigheterna och förutsättningarna kan se ut hos unga föräldrar som har en bakgrund inom barnskyddet, en grupp som det för tillfället finns relativt lite kunskap om. Metodologiskt tillhör forskningen den kvalitativa forskningstraditionen. Det empiriska forskningsmaterialet består av åtta intervjuer med fem unga föräldrar. Av intervjumaterialet skapades fem individuella livsberättelser med hjälp av narrativ metod. Forskningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar avstamp i teorier om socialt stöd. Forskningsetiska aspekter har varit centrala under hela forskningsprocessen samt i utarbetandet av forskningsrapporten. Forskningen visar att det finns ett stort behov av att tala om den egna uppväxten och föräldrablivandet bland unga inom barnskyddets eftervård. I livsberättelserna kom det tydligt fram att föräldrarna ville att deras barns barndom skulle bli annorlunda jämfört med hur deras egna barndom varit. Eftersom den egna barndomen präglats av missbruk och/eller konflikter kan det, att det ofta var den egna barndomsfamiljen och den egna mamman som utgjorde det största stödet då den unga själv fick barn, ses som ett av studiens intressantaste resultat. Resultatet visade att det bland de unga föräldrarna fanns en stark målmedvetenhet och en stor vilja att ha ett liv utan missbruk och våld. Alla önskade ett liv där de har en utbildning och ett arbete, en bostad och ett tryggt parförhållande och att deras barn skulle få en så normal uppväxt som möjligt. Därutöver visar forskningen att unga föräldrar inom barnskyddets eftervård har ett behov av stöd med låg tröskel. Bland föräldrarna fanns det en stark tilltro till rådgivningen och en vilja att träffa andra som befinner sig i samma situation.
  • Liljelund, Ulla Viola (2004)
    Min forskningssynvinkel växte fram i mitt dagliga arbete som socialarbetare inom Helsingfors stads socialverk, inom enheten för ferieverksamhet. En av de förebyggande barnskyddsåtgärder som erbjuds inom denna enhet är att erbjuda barn besök i veckoslutsfamilj, en gång per månad. Detta är en stödåtgärd inom öppna vården. Barnens rätt att komma till tals har alltmer poängterats. Syftet med min undersökning är att få veta hur barnen upplever sina besök i veckoslutshemmen. I min undersökning strävar jag att göra barn till medforskare i stället för undersökningsobjekt. I undersökningen betonas barnsynvinkeln genom att fråga barnen själva om hur de upplever sina besök i veckoslutshemmen –och genom att föra fram barnens åsikter. Vad betyder besöken för dem? Vilken typ av stöd anser de själva att de får genom att besöka sina veckoslutsfamiljer? Jag vill föra fram barnens perspektiv genom att intervjua barnen själva. I undersökningen intervjuas 10 flickor i åldern 8 – 15 år. Barnens upplevelser i veckoslutsfamiljen undersöks genom en kvalitativ temaintervju. Här poängteras intervjupersonernas upplevelsevärld och hur de definierar sina upplevelser. Intervjufrågorna bildar helheter inom följande temaområden; vård- och omsorg, känsla, familjen som förebild och semester och rekreation. I min undersökning stöder jag mig på ett konstruktionistiskt tänkesätt. Jag tänker mig att barnet konstruerar sin verklighet i en ständig växelverkan med andra. Stöd för mitt synsätt finns att hitta inom den moderna barnforskningen. Familjens centrala betydelse som känsloenhet för individen poängteras. Moderniteten medför en grundläggande dynamik i vardagslivet, en dynamik som är förbundet med förändringar i tillitsmekanismerna och riskmiljöerna I undersökningen ombeds barnen även rita sin nätverkskarta. Genom att använda denna metod klargjordes hur veckoslutsfamiljen placerar sig på nätverkskartan. Genom att utföra denna uppgift befästes även resultatet i barnens berättelser. Barnen berättar att de får moraliskt stöd, socialt stöd och emotionellt stöd för sin uppväxt under sina besök i veckoslutsfamiljen. Därtill befrämjas den skapande förmågan i växelverkan med omgivningen och naturen som kontext. Barnen uppger att naturen inverkar helande på dem. Känslan av glädje och att få ha roligt tillsammans ger barnen en känsla av välbefinnande och livsglädje. Barnen berättar därmed att de via sina besök i veckoslutsfamiljerna får livsinnehåll (elämänsisältöä).
  • Andtfolk, Maria (2006)
    I barnskyddet gors standigt utredningar, kartlaggningar och bedomningar av olika slag. Sarskilt da en ny anmalan inkommer till barnskyddet fines ett behov av att utreda det berorda barnets och familjens situation, for att kunna bedoma ett potentiellt behov av stodatgarder och interventioner fran barnskyddets sida. Under de senaste wren liar man alit nier borjat soka former for att systematisera och forcnhetliga praxis kring bedomningsarbetet i barnskyddet i Finland. Avcn i huvudstadsregionens kommuner har man implernenterat en ny initial bedomningsmodelI for det inledande skedet av klientskapet mom barnskyddets oppenvard. (Nousiainen 2005, 5; Pietila 2005b, 3.) Genom att systematisera arbetssatten, har man velat svara pa den kritik som framtorts i forskning, om att bamskyddets arbete ar ostrukturerat och svart att synliggora for saval klienter som samarbetspartners. Aven i media har barnskyddet anklagats for att vara godtycklig och grundlos verksamhet, som styrs av socialarbetarnas egna intressen och deras synvinklar pa arbetets innehall och mal (MO1ler 2005, 11; Makelainen 2003). Genom att lyfta fram barnperspektivet i initialbedomningsarbetet stravar man samtidigt efter att mota den kritik om foraldracentrering och barnets osynlighet i arbetet som framforts i barnskyddsforskning (bl.a. Hurtig 2003; Andersson 2000; Forsberg 1998). Syftet med denna pro gradu-avhandling ar att ur ett klientperspektiv utvardera hur initialbedomningen i barnskyddet torverkligats med hjalp av den nya initialbedomningsmodellen. Undersokning av klientperspektivet har jag preciserat som undcrsokning av klientcrs upplevelser, vilket jag anknyter till ctt fenomenologiskt perspektiv. Min huvudsakliga forskningsfraga lyder: Hur har klienter, barn och vuxna, upplcvt irritialbcSimningen i barnskvddc't? Eftersom ctt av de huvudsakliga malen med den nya initialbedomningsmodellcn har varit att gora arbetet mer strukturerat och systematiskt, har jag sarskilt velat undersoka upplevelser kring detta. Mitt forhandsantagande har varit att klienter vars initialbedomning gjorts med hjalp av den nya modellen upplevt en storre tydlighet, an om arbetet skullc ha utfOrts utan en sarskild modeil for bcdomningsarbetet. Jag jamfor resultaten med tidigare forskning. For att svara pa forskningsfragan har jag intervjuat nio personer, sex vuxna och tre barn, som belt eller delvis genomgatt en initialbedomning vid Enheten for barn- och familjearbete vid Svensk socialservice 1
  • Dienel, Jessica (Helsingin yliopisto, 2021)
    I och med att den nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft år 2015, så har det skett vissa förändringar i ordnandet av tjänster för barnfamiljer inom socialvård och barnskydd. Ur barnskyddets synvinkel var syftet med lagförnyelsen att en del av öppenvårdens tjänster också skulle vara tillgängliga utan att man behöver vara klient inom barnskyddet. I Helsingfors uppstod därmed ett nytt klientskap enligt socialvårdslagen, vid sidan om barnskyddsklientskapet, som kallas för familjesocialarbete. Uppdelningen av klientskapen har dock delvis visat sig vara utmanande, eftersom det är svårt att ge tydliga kriterier för när ett barn är i behov av skydd. I denna avhandling granskar jag komplexiteten i gränslandet mellan de två klientskapen från de professionellas perspektiv. I min avhandling söker jag svar på följande forskningsfrågor: 1) Vad kännetecknar klienters komplexa situation i gränslandet mellan socialvård och barnskydd? och 2) Vilka förutsättningar har socialarbetarna att hantera komplexitet i gränslandet mellan socialvård och barnskydd? Materialet till avhandlingen har samlats in genom intervjuer av socialarbetare, både inom barnskyddet och inom familjesocialarbetet. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med sammanlagt sju socialarbetare. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. De teoretiska perspektiven innefattade teori om gräsrotsbyråkrater och komplexitetstänk i ett systemteoretiskt perspektiv. Problemen och behoven skiljer sig delvis bland klienterna inom barnskyddet och inom familjesocialarbetet även om också samma typer av problem förekommer inom båda klientskapen. I regel har klienterna inom barnskyddet allvarligare problem och ett behov av intensivare stöd. Detta har också blivit tydligare i och med att familjesocialarbetet införts. I socialarbetarnas beskrivningar lyfter de fram flera faktorer som bidrar till komplexa klientsituationer i gränslandet mellan socialvård och barnskydd. Man kunde också urskilja skillnader i hur familjesocialarbetarna och barnskyddets socialarbetare uppfattade det komplexa i gränslandet. Komplexitet inom det sociala arbetet hade både att göra med villkor i klienternas livssituationer och samarbetet med klienterna, i det egna arbetet och i den organisatoriska kontexten. Komplexiteten skapade svårbemästrade villkor för socialarbetarna och deras förutsättningar att hantera komplexa klientsituationer påverkades av olika ramar inom organisationen. Socialarbetarna efterlyste speciellt en mera öppen dialog i frågan om komplexa klientfall i gränslandet mellan socialvård och barnskydd.
  • Lunabba, Harry (2007)
    Avsikten med avhandlingen är att studera på vilket sätt pojkars genus och pojkdom konstrueras i socialt arbete inom barnskydd och förklara samt beskriva pojkars barnskyddsprocesser. Frågeställningen är: Hur konstrueras pojkars klientskap i barnskyddsarbete och vilken betydelse har denna konstruktion för pojkar? Studiet baserar sig på två pojkars barnskyddsberättelser. Berättelserna uppfattas som den helhetsbild som socialarbetarna utgår ifrån i sitt arbete med ifrågavarande pojkar. Studiet genomfördes på två socialkontor i två olika kommuner. Förståelsen om pojkar och pojkars problemförhållanden bygger på genusforskning samt det s.k. nya barndomsperspektivet. Forskningsmetoden i avhandlingen är fallstudie. Materialet består av pojkars barnskyddsdokument. Dokumentationsmaterialet har dessutom kompletteras med intervju med socialarbetare. Intervjuerna med socialarbetare karakteriseras som vagt strukturerade temaintervjuer där utgångspunkten var att låta socialarbetarna självständigt berätta om sina tankar och erfarenheter om handläggningen av pojkarnas ärende. Materialet sammanställdes till en kronologisk struktur med hjälp av en tidsaxelanalys och därefter har materialet vidare utarbetats till en enhetlig berättelse. Materialet har analyserats genom en mönstermatchningsanalys och explikationsuppbyggnadsmodell. Mönstermatchningsanalys går ut på att man jämför anteciperade mönster med det empiriska materialet. I materialet framträdde två generella mönster. Pojkarnas problemförhållanden uppmärksammades och konstruerades främst utgående från händelser där pojkars beteende framträdda som aggressivt eller oroligt. Den övergripande konstruktionen av pojkarna var att de uppfattades som besvärliga. Det aggressiva och oroliga beteendemönstret framträdde i flera olika sammanhang och denna typ av beteende var också förekommande i de anmälningar som gjordes till barnskyddet gällande pojkarna. Det andra mönstret som var framträdande i pojkars barnskyddsberättelser var att pojkarna uppfattades som utmanande för det sociala arbetet inom barnskydd, eftersom socialarbetarna upplevde att den tillgängliga vården och servicen inte är tillräcklig eller annars lämplig för att tillgodose pojkarnas behov. Socialarbetarna hade svårigheter att erbjuda eller finna lämpliga eller passande serviceformer för pojkarna. Studiet visade att pojkars ställning inom barnskyddsarbete inte är hegemonisk och att det finns skäl att utveckla barnskyddets beredskap i att bemöta pojkars behov av service. Det framkom också att konstruktionen av pojkars genus är förekommande i barnskyddsarbete och denna konstruktion är av betydelse för utförandet av det praktiska sociala arbetet. Konstruktionen av pojkars genus har också betydelse i socialarbetarnas utvärdering av pojkars behov av skydd.
  • Kola, Siv (Helsingin yliopisto, 2018)
    Magisteravhandlingens syfte är att få in information ur barnets perspektiv, om deras erfarenheter och förväntningar på barnskyddet och socialarbetaren ur delaktighetsperspektivet. Det andra syftet är att få in empirisk data om vad klienterna inom barnskyddets öppenvård skulle behöva mera av för att kunna vara mera delaktiga. Det tredje meta syftet är att med den här kartläggande informationen som grund försöka påverka och motivera till ett vidareutvecklande av utvärderingsinstrument och arbetsredskap kring delaktighet inom barnskyddets öppenvård. Klientinflytandet betonas allt mera inom barnskyddet och lagstiftningen i Finland har förändrats så att barnets rättigheter har blivit legalt mycket starkare. Delaktighet betonas hela barnskyddsprocessen igenom, men ändå har synen på barnets rättigheter tolkats snävt på grund av att rätten att bli hörd har tolkats juridiskt. Tidigare forskningsresultat visar också på tydliga brister i hur barnet har upplevt sig vara delaktigt. På paragraf nivå fungerar delaktigheten, i praktiken återstår en del arbete. Det kommer långt att handla om våra vuxnas attityder och uppfattningar om barns kompetens och förmågor att delta. Resultaten i min avhandling stämmer i lång utsträckning överens med tidigare forskningsresultat. Upptäckten att barnen saknade information om vad en socialarbetare är och vad barnskydd innebär ledde till en förskjutning av tyngdpunkten i mina intervjuer. Socialarbetarna ser ut att jobba med föräldrarna och barnet blir en bisak. Barnets och socialarbetarens relation blir något ytligt och sker sporadiskt. Barnet tas inte heller aktivt med i beslutsfattande, barnet är något som vuxna informerar och berättar åt om redan avgjorda saker. De gånger barnet har beretts tillfälle att kommunicera med sin socialarbetare, har det varit en positiv upplevelse för barnet. Sett på barnet från en delaktighets perspektiv, så sker delaktigheten på en låg nivå och barnet borde göras mera delaktigt, inom barnskyddets öppenvård. Även informationsflödet är bristfälligt för barnets del hela processen igenom.
  • Ajalin, Pia Susanna (2008)
    Barnskyddet har fått stor uppmärksamhet i vårt land de senaste åren. En ny barnskyddslag trädde i kraft den 1 januari 2008. En av de största förändringarna var att beslut om tvångsomhändertaganden, då barnet som fyllt 12 år eller föräldrarna motsätter sig omhändertagandet, inte längre fattas i politiskt tillsatta socialnämnder utan i förvaltningsdomstolen. Det gamla förfaringssättet hade före förändringen kritiserats för att inte tillräckligt garantera barnets eller familjens rättsskydd. Trots kritiken mot det gamla beslutssystemet, har det inte forskats i socialnämndens ageranden när det gäller tvångsomhändertaganden. Denna avhandling strävar efter att fånga hur medlemmarna i socialnämnden resonerade i beslut om tvångsomhändertaganden och vilka aspekter som dessa ansåg att påverkade beslutsprocessen. Även om beslutsprocessen ändrades den 1 januari 2008, är det fortfarande av vikt att undersöka beslutsprocessen i socialnämnden, eftersom riksdagen förutsatte vid godkännandet av lagen, att regeringen skall följa med hur förändringsbeslutet fungerar. Föreliggande avhandling strävar även efter att bidra med kunskap om hur politiker resonerar och uppfattar sin roll i sociala frågor. För att kunna svara på ovannämnda övergripande frågor, utgår jag från en teoretisk referensram som betonar betydelsen av "ideologi", "institutionella ramar" samt "kunskapssyn/expertis" för bedömningar av sociala problem och lösningar på dem. Den empiriska delen består av kvalitativa forskningsintervjuer utförda i en socialnämnd i huvudstadsregionen under hösten 2003. Materialet har analyserats kvalitativt kring mina tre temaområden som är ideologi, institutionella ramar och syn på kunskap. Undersökningen påvisar att nämndemännen ansåg sig vara representanter för samhället snarare än för sitt parti. Ekonomi- och partiideologiskt relaterade frågor uppfattades spela en liten roll vid beslutsfattandet i ett omhändertagande. Kunskapen om barnskyddets regelverk var svag och man var i många hänseenden beroende av socialarbetarens expertis och yrkeskunskap. Socialnämndemännen ansåg sig, trots detta, dock ha en viktig roll i omhändertagningsprocessen: dessa såg sig vara representanter för bondförnuftet men även för det "mänskliga". Ingen av de intervjuade ansåg att beslutsprocessen borde förnyas. Resultatet av min studie visar även att socialnämnden närmast ansåg sig skydda det passiva barnet, snarare än att ett modernt barnperspektiv, som skulle lyfta fram barnets deltagande, skulle ha poängterats.
  • Nurmi, Natasha (Helsingin yliopisto, 2021)
    Ett av målen med denna magisteravhandling är att konkretisera innebörden av access to justice för barn. I avhandlingen identifieras och konkretiseras de element som kan anses vara speciellt viktiga med tanke på access to justice, både i en internationell och nationell kontext. I avhandlingen analyseras huruvida barnet kan anses ha access to justice i situationer då barnet blir omhändertaget mot sin vilja. Beslutet om omhändertagande kan göras av socialväsendet om barnet som motsätter sig omhändertagandet är under 12 år (barnskyddslagen 43.1§, BSL, 417/2007). Då ett barn som fyllt 12 år (eller dess vårdnadshavare) motsätter sig omhändertagandet avgörs ärendet av förvaltningsdomstolen som första instans (BSL 43.2§). Om förvaltningsdomstolen gör ett beslut om omhändertagande har ett över 12-årigt barn eller dess vårdnadshavare rätt att söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen (BSL 92.2§). Fokuset är på huruvida kriterierna för access to justice uppfylls under beslutsprocessen i socialväsendet och förvaltningsdomstolen.
  • Rif, Belinda Helena (2008)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling är att forska i barnskyddssocialarbetarnas tolkningar, upplevelser och beskrivningar kring utredningsprocessen av misstänkt sexuellt utnyttjande av barn i närförhållanden där utgångspunkten för arbetet utgörs av oklara bevis och osäker information. Jag granskar misstänkt sexuellt utnyttjande av barn, som ett socialt problem med utgångspunkten i det familje- och individinriktade barnskyddet där barnet har företrädesrätt till särskilt skydd och barnets bästa bör komma i främsta rum. De frågeställningar jag utgår ifrån är: Hur ser barnens utredningsprocesser ut i oklara fall? Hur upplever socialarbetarna utredningen av oklara fall och vilka faktorer beskriver socialarbetarna att påverkar utredningen? Vilka tolkningsramar framför socialarbetarna om barnet? Genom frågeställningarna strävar jag till att nå kunskap och förståelse för de faktorer socialarbetarna utgår ifrån i sitt arbete och sina berättelser, om viktiga faktorer i utredningsprocessen som kan ha betydelse för barnets situation under utredningen. Denna studie är en kvalitativ forskning med inriktningen fallstudie. Det egentliga forskningsmaterialet består av två barns barnskyddsdokument, samt intervjuer med de socialarbetare som ansvarar för ifrågavarande barns klientskap. Barnskyddsbehovet för de fall som ingår i denna avhandling har utretts då 1984 års barnskyddslag varit i kraft. Materialet har analyserats genom att tillämpa tidsaxelsanalys samt teorianknuten innehållsanalys. Från analysen framkommer att de av Stakes 2003 givna rekommendationerna för utredning av sexuellt utnyttjande tillägnats på fältet. Barnskyddets juridisering framkommer i och med att misstänkt sexuellt utnyttjande polisanmäls. Även om de givna rekommendationerna är klara att efterföljas är praktiken en annan då det gäller att utreda oklara fall och i dessa fall blir myndighetssamarbetet av stor vikt. Den kontakt socialarbetarna hade med andra myndigheter skedde per telefon. Socialarbetarna hade inte till sitt förfogande en multiprofessionell arbetsgrupp eller familjerådgivning. Stödet tillkom från den egna arbetsgruppen. Huvudansvaret för barnets skyddsbehov föll på barnskyddssocialarbetaren. Informationen som insamlades beträffande barnet skedde indirekt genom föräldrarna eller genom att insamla information från andra myndigheter.
  • Myhrberg, Nina (Helsingfors universitet, 2017)
    I den här Pro Gradu-avhandlingen granskas den positiva växelverkan mellan socialarbetare och föräldrar till barnskyddsklienter. Syftet med studien är att få en djupare inblick i socialarbetares och föräldrars upplevelser av positiva möten med varandra. Det har forskats en hel del om växelverkan mellan professionell och klient, men det har forskats väldigt lite om växelverkan som sker mellan socialarbetare och föräldrar till barnskyddsklienter. Forskningsfrågorna i denna avhandling är: 1. Hurudant är enligt socialarbetares upplevelse ett positivt möte med föräldrar, och vilka faktorer inverkar på att mötet blir lyckat? 2. Hurudant är enligt föräldrars upplevelse ett positivt möte med socialarbetare, och vilka faktorer inverkar på att mötet blir lyckat? Materialet i avhandlingen består av sju intervjuer, av vilka fyra är gjorda med socialarbetare och tre med föräldrar till barnskyddsklienter. Materialet samlades in under sommaren och hösten 2016. Som intervjumetod har använts djupintervju. Materialet har analyserats med innehållsanalys, för att lyfta fram de centrala teman, och se på vilken betydelse de hade för socialarbetarna och föräldrarna. Resultatet i min studie visar att den öppna dialogen som uppstod mellan socialarbetare och föräldrar resulterade i att mötet upplevdes positivt. Socialarbetarna lyssnade öppet och empatiskt och var lyhörda och klarade på så sätt av att tolka hjälpbehovet rätt och erbjuda föräldrarna sådan hjälp som de hade nytta av. Socialarbetarna såg det som viktigt att föräldrarna aktivt deltog i planerandet av stödåtgärderna. Då blev föräldrarna hörda, fick hjälp och upplevde mötet positivt. För både socialarbetare och föräldrar var den positiva relationen viktig. Den äkta närvaron och lyssnandet var oerhört viktiga just för att få kontakten samt för att få fram det väsentliga. Studien visar hur viktig relationen mellan socialarbetare och föräldrar är för att bygga upp förtroendet. Då föräldrarna hade förtroende för socialarbetaren vågade de ärligt berätta om sin situation. Resultaten visar att det är möjligt att även i svåra och känsliga situationer bygga upp en förtroendefull relation och få tillit så att mötet och själva växelverkan upplevs positiv. För socialarbetarna var det viktigt att jobba etiskt, och de var nöjda då föräldrarna var nöjda. Socialarbetarna upplevde att de lyckats i sitt jobb då de kunde hjälpa familjerna.
  • Rosenback, Michael (Helsingin yliopisto, 2021)
    Syftet för denna magisteravhandling har varit att beskriva och förstå samarbetet mellan daghem och barnskydd ur daghemsföreståndares, specialbarnträdgårdslärares och barnskyddets socialarbetares synvinkel. I denna avhandling betraktas samarbete från ett systemteoretiskt perspektiv som ett utbyte inom och mellan olika system. Hur samarbete sker i praktiken kan beskrivas antingen som en följd av strukturer (samverkan) eller som ett uttryck för den individuella professionellas aktörskap (relationellt aktörskap och växelverkansexpertis). Materialet består av tre transkriberade gruppintervjuer (N=10) där varje grupp var sammansatt av professionella i samma yrkesroll dvs. en grupp med daghemsföreståndare, en med specialbarnträdgårdslärare och en med socialarbetare från barnskyddet. Materialet samlades in i en medelstor stad i Finland. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I magisteravhandlingen besvaras följande forskningsfrågor; 1) Hur beskriver daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare strukturerna för samarbetet mellan daghem och barnskydd? 2) Hur beskriver och upplever daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare sina roller i samarbetet mellan daghem och barnskydd? Det fanns tydliga riktlinjer för daghemmets inledande kontakttaganden till barnskyddet i form av t.ex. barnskyddsanmälningar. Strukturerna upplevdes dock bristfälliga framförallt vad gäller samarbetet i de fall då barnskyddsklientskapen redan är påbörjad. Ett fungerande samarbete kunde bibehållas med hjälp av t.ex. regelbundna nätverksmöten. Informanterna lyfte fram att en hel del står och faller på professionellas eget initiativ för samarbete i brist på klara riktlinjer. Att känna varandra sedan tidigare beskrevs som en stor fördel i samarbetet. Informanterna beskrev en gemensam vilja till att samarbeta som motverkas av faktorer såsom en stor arbetsbörda, personalutbyte, tystnadsplikt och en bristande kunskap om varandras roller. Daghemspersonalen beskrev en maktasymmetri gentemot barnskyddet som upplevdes som en ojämlikhet i rollerna. Barnskyddets socialarbetare upplevde att deras roll ibland innebar att möta en motsträvan från daghemspersonalens håll. Den professionellas aktörskap påverkar hennes roll i samarbetet då samarbetet till viss mån innebär att de hinder och svårigheter som nämns ovan bör övervinnas. Samarbete sågs som värdefullt då det möjliggör utbytandet av information, resurser och perspektiv vilka ansågs bidra till att familjerna blir förstådda och väl bemötta och stödet som erbjuds familjen blir verkningsfullare. I denna magisteravhandlings material framgår ett tydligt missnöje från daghemspersonalen över barnskyddets initiativ till samarbete. Ett viktigt fynd i intervjumaterialet med daghemspersonalen är erfarenheten av att verkningsfullheten av daghemmens stöd till familjerna med barnskyddsklientskap ingalunda är statiskt utan det påverkas av tillgången till information och graden av dialog med familjen och barnskyddet. Socialarbetaren har en möjlighet att för varje klientskap öppna upp en arena för dialog mellan familj, daghem och barnskydd. Materialet tyder på att det största hindret för detta är resursbrist.
  • Mustonen, Sonja (Helsingfors universitet, 2014)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling är att få mera kunskap om socialarbetares motiveringar till och erfarenheter av samarbete inom barnskydd. Avhandlingen fokuserar på socialarbetares beskrivningar av situationer där socialarbetare samarbetar. Samarbetsprocessen undersöks och likaså de faktorer som anses påverka processen. Det redogörs också för konsekvenserna av samarbetet samt för den konsensus som finns i de svar socialarbetarna har angivit. Materialet i denna pro gradu-avhandling är uppbyggt av tre olika typer av material. Materialet är både kvantitativt och kvalitativt och allt material har samlats in på en och samma barnskyddsbyrå i huvudstadsregionen under våren och sommaren år 2013. Materialet består av en vinjettundersökning, en fokusgruppsintervju och fem individuella semistrukturerade intervjuer. Tolv socialarbetare besvarade vinjettundersökningen som består av två fiktiva klientfall. De fiktiva klientfallen handlar om 'Maria' och 'Nadja'. Båda vinjetterna består av tre olika delar (faser). Konsensusen inom socialarbetarnas svar uppmärksammas speciellt i vinjettundersökningen, men även olikheter och likheter i samarbetet, beroende på de fiktiva klientfallen, undersöks. Fokusgruppsintervjun utfördes med hjälp av en grupp på fem socialarbetare, som alla besvarade vinjettundersökningen. Under fokusgruppsintervjun diskuteras vinjettundersökningens resultat, men tyngdpunkten ligger på en djupare förståelse av samarbetet, på vad som påverkar samarbetet och på samarbetets konsekvenser. Den sista delen av materialet utgörs av fem individuella semistrukturerade intervjuer med socialarbetare. Under de individuella intervjuerna presenterar socialarbetarna verkliga klientfall och dessa diskuteras med fokus på samarbetet. Vinjettundersökningen analyseras främst kvantitativt. Fokusgruppsintervjun analyseras med hjälp av tematisk analys medan de individuella intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys. Resultaten diskuteras också i förhållande till de olika metoderna. Resultaten från delstudierna som genomförts med olika metoder kompletterar varandra och fördjupar kunskapen om samarbetets skiftande karaktär inom barnskyddet. Vinjettundersökningen illustrerar att socialarbetarna i en fiktiv 'idealsituation' har relativt varierande uppfattningar beträffande samarbetets roll och betydelse inom barnskyddet. Av fokusgruppintervjun och speciellt av de individuella intervjuerna framgår däremot på att samarbete 'på riktigt', det vill säga i barnskyddets praktik, långt formas av etablerade strukturer och handlingsmönster, där enskilda socialarbetare upplever sitt handlingsutrymme ifråga om samarbete som relativt begränsat. Fokusgruppsintervjun och de individuella intervjuerna lyfter vidare fram informationsutbyte, delegering av arbetsuppgifter, sakkunnighet hos andra professioner och kontrollredskap som samarbetets positiva sidor. Samarbetet anses fungera om samarbetsparterna har gemensamma och tydliga mål, kommunicerar öppet med varandra och respekterar varandra. Samarbetets byråkratiska natur och orealistiska förväntningar på barnskyddsarbetet upplevs som samarbetets negativa sidor. Samarbetet anses även försvåras på grund av att tjänsterna ofta av organisatoriska skäl är splittrade, av att samarbetsparterna ofta hårt håller fast i sina egna revir och inte tänjer på gränserna samt av personalomsättningen inom det sociala arbetet. De samarbetsformer som framkommer av det empiriska materialet är konsultation, koordinering och samverkan.
  • Tuure, Lena-Maria (Helsingin yliopisto, 2019)
    Avhandlingens syfte är att synliggöra socialarbetares erfarenheter av att arbeta med samspelsrelaterade frågor i föräldra-barn relationer inom barnskyddet. Syftet är också att ta reda på hur socialarbetare ser på sin egen yrkesroll i dessa ärenden. Avhandlingens centrala begrepp är anknytning, mentalisering och reflekterande förmåga. Forskningsfrågorna i avhandlingen är: Hur identifierar och jobbar socialarbetare med samspelsrelaterade ärenden? Hur ser socialarbetare inom barnskyddet på sin egen yrkesroll i att arbeta med svårigheter i samspelet mellan föräldrar och barn? Avhandlingen är en kvalitativ intervjustudie. Två fokusgruppintervjuer har gjorts med socialarbetare som har erfarenhet av arbete inom barnskyddet. Intervjuerna baserades på två case. I studien framkom att samspel är ett fenomen som är svårt att konkretisera. Socialarbetarna ansåg det vara svårt att bedöma samspel mellan föräldrar och barn eftersom det är tidskrävande. Ett gott samspel grundar sig på ett gott bemötande, respekt och att barnet och föräldern möts. Samspel grundar sig på att en relation har skapats. Arbetet med samspelsrelaterade svårigheter handlar mycket om handledning och stöd i föräldraskapet. Socialarbetarna upplevde att samspelsrelaterade svårigheter i adoptionsärenden är svåra att arbeta med. Till dessa ärenden behöver socialarbetarna ta hjälp av andra professionella som har mera kunskaper om adoption.
  • Holmroos, Maria (2002)
    I denna pro gradu-avhandling studeras samhällets föreställningar om socialbyråns barnskyddsarbete. Som teoretisk utgångspunkt används Serge Moscovicis teori om sociala representationer, enligt vilken tidningsskrivelser inverkar på de sociala representationerna som människor har om olika företeelser i samhället. Den grundläggande tanken i undersökningen är att finna de föreställningar av socialbyråernas barnskyddsarbete som framgår i Helsingin Sanomat och studera dem i form av byggstenar för de sociala representationer om barnskyddet som cirkulerar i vårt samhälle. Föreställningarna om barnskyddet undersöks i denna studie i form av en kvalitativ studie och som forskningsmetod används Grounded theory-metoden. Som undersökningsmaterial används tidningens skrivelser samt insändare som behandlar socialbyråns barnskyddsarbete. Tidningsskrivelserna och insändarna har valts från tre olika perioder under åren 1998, 1999 och 2001. Variation i resultaten mellan de olika undersökningsperioderna klarläggs. Föreställningarna om socialbyråns barnskyddsarbete delas enligt resultaten upp i tre kategorier. Barnskyddet ses på en allmän nivå som nödvändigt arbete i vilket man strävar till god kvalitet, medan ekonomin och samhällets värderingar långt bestämmer hur arbetet kan utformas. Den andra kategorin behandlar barnskyddssocialarbetarens uppgifter öppenvård, omhändertagande, placering i vård utanför hemmet samt vissa andra uppgifter. Prioritering av öppenvården poängteras. Det anses viktigt att omhändertagandet används som sista utväg, medan ett välmotiverat omhändertagande enligt skrivelserna för barnets välbefinnandes skull borde göras i tid. I den tredje kategorin framhävs socialarbetarens egenskaper och resurser, där oro, misstankar och goda erfarenheter anses vara positiva och bland annat brist på intresse och ansvar samt för stor makt anses vara negativa. Socialarbetarna anses ha bra yrkeskunskap, medan den dåliga uppskattningen av arbetet leder till att det förekommer obehörighet inom yrkesgruppen. Det hot som socialarbetarnas makt i fråga om tvångsåtgärder utgör ställs i fråga med tanke på socialarbetarens verkliga befogenheter. Centrala källor: Moscovici, S. (1984a). The phenomenon of social representations. I Farr, R. (red.). Social representations; Mikkola, M. & Helminen, J. (1994). Lastensuojelu; Pulma, P. (1987). Kerjuuluvasta perhekuntoutukseen; Lapsuuden yhteiskunnallistuminen ja lastensuojelun kehitys Suomessa. I Pulma, P. & Turpeinen, O. (ed.) Suomen lastensuojelun historia; Moscovici, S. (2000). Social Representations; Explorations in Social Psychology.
  • Lindblom, Nina (Helsingin yliopisto, 2019)
    Denna magisteravhandling behandlar socialarbetares upplevelser av barnskyddets expertisgrupp i Borgå, Lovisa, Sibbo och Askola (barnskyddets expertisgrupp i Östnyland). Barnskyddslagen stipulerar att kommunen skall försäkra att socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap om barns uppväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet (Barnskyddslagen 2007, § 14). Syftet med expertisgruppen är att socialarbetaren har en klar modell och ett tydligt tillvägagångssätt att följa och inte behöva fundera på var stöd finns tillhanda från ärende till ärende och situation till situation. Socialarbetaren bestämmer när och på vilket sätt socialarbetaren använder sig av expertisgruppen. Socialarbetaren bör ha möjlighet att konsultera expertisgruppen då socialarbetaren anser att det behövs.(Lastensuojelun käsikirja 2015.) Mitt intresse i temat ligger i att jag jobbar som vikarierande socialarbetare inom barnfamiljers socialarbete och barnskyddet. Mångprofessionellt samarbete är ett intresseområde för mig och jag vill veta hur socialarbetare upplever detta arbetssätt och hur expertisgruppen kunde utvecklas för att främja utvecklandet av socialarbetarens professionella identitet och expertis. Jag är även intresserad av att veta hur socialarbetare kan framhäva sin expertis och etablera sin sakkunnighet i ett mångprofessionellt sammanhang. Syftet med forskningen är att bidra till kunskap angående det sociala arbetets expertis och socialarbetarens professionella identitet som kan användas både i praxis och i utvecklingssyften. Syftet med forskningen är också att lyfta fram socialt arbete som en profession med speciellt kunnande inom sitt område. På en praktisk plan är syftet med forskningen att utveckla barnskyddets expertisgrupp för Lovisa, Borgå, Askola och Sibbo genom att forska i socialarbetares upplevelser och erfarenheter av gruppen. Studiens forskningsfråga är: - Hur påverkar den mångprofessionella expertisgruppen utvecklandet av socialarbetarens professionella identitet och expertis? Studien är en kvalitativ forskning baserad på semi-strukturerade temaintervjuer tillämpade med innehållsanalys. Studiens centrala begrepp är professionell identitet, expertis samt mångprofessionellt samarbete och dessa begrepp utgör forskningens teoretiska referensram. Forskningsresultaten påvisar att att barnskyddets mångprofessionella expertisgrupp i Östnyland stöder och främjar utvecklingen av socialarbetarens professionella identitet och expertis. Den mångprofessionella gruppen förser socialarbetare med en möjlighet att sammankomma med andra socialarbetare och yrkesgrupper för att diskutera och analysera komplexa barnskyddsärenden. Speciellt socialarbetare från små kommuner upplever detta som värdefullt i deras arbete och stärkande av deras professionella identitet och expertis som socialarbetare. Expertisgruppen erbjuder ett forum för socialarbetare att mobilisera sig som en profession, dela och avancera sin kunskap, reflektera över klientärenden och framhäva sin yrkesidentitet gentemot andra professionella grupper. Alla dessa aspekter stärker och främjar utvecklingen av socialarbetarens professionella identitet och expertis.
  • Törrönen, Maritta (Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 1992)
    The image of the human being in child welfare and in social work with intoxicant abusers