Browsing by Subject "dagstidningar"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • von Kügelgen, Michaela (Helsingfors universitet, 2011)
    Sedan sekelskiftet har dagstidningar gått igenom stora förändringar och står nu inför fler utmaningar än någonsin förr. Webbmedierna ökar i omsättning i samma takt som dagstidningarna tappar prenumeranter och annonsintäkter. Det nuvarande medieklimatet ställer nya krav på dagstidningarna och tvingar till förändringar. Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att granska förändringar i framställningen av Hufvudstadsbladets (Hbl) huvudnyheten med fem års intervaller under perioden 1995–2010. Från varje undersökt år granskas en månad. Hur har huvudnyheten strukturerats och presenterats under den här tidsperioden? Vilka faktorer har bidragit till förändringen och hur syns förändringarna i tidningen? Studien baserar sig på kvantitativ innehållsanalys av materialet samt intervjuer med Hbl:s chefredaktör Hannu Olkinuora och layoutchef Marita Granroth. I studien granskas antalet ingångar i huvudnyheten och hur väl huvudrubriken och huvudbilden korrelerar. Intervjuerna ger djup för den kvantitativa analysen och belyser hur man på Hbl resonerat kring de förändringar som skett under perioden 1995–2010. Resultatet visar att antalet ingångar har ökat med 21 procent från år 1995 till år 2010. Bland annat upplyfta citat, grafik och faktarutor har ökat avsevärt. Samtidigt har korrelationen mellan bilden och rubriken blivit sämre, endast 39 procent av bilderna år 2010 stod i direkt korrelation till rubriken, då samma siffra år 1995 var 50 procent. På basis av förändringarna i presentationsformerna kan man dra slutsatser om att dagstidningen har fått en ny roll i dagens medievärld. I stället för direkt hårda nyheter ska dagstidningarna erbjuda fördjupningar och bakgrunder till de nyheter som de flesta redan läst på webben. Dagstidningarna är tvungna att komma på nya lösningar och vara redo att gå ett steg vidare för att hänga med i mediekonkurrensen. I stället för att direkt rapportera nyheter blir dagstidningens roll mer kompletterande i förhållande till de övriga medierna. Forskningen inom det här området är liten och den här studien baserar sig i huvudsak på Hannu Pulkkinens och Pekka Mervolas forskning om de finländska dagstidningarna. Pulkkinen har forskat om tidningens arkitektur och uppbyggnad och Mervola har gjort en historisk översikt på den finländska pressen.
  • Ehrnrooth, Wilhelm Göran Casimir (2008)
    Detta är en tudelad pro gradu avhandling. Avhandlingen är indelad så, att jag först studerar spanska sjukan ur ett mikrohistorisk- demografiskt perspektiv på ett litet område, Helsinge socken, och sedan studerar vad tidningspressen skrev om spanska sjukan under dess framfart. Genom att kombinera en demografisk studie med en analys av den dåtida tidningspressens skriverier strävar jag till att nå både demografiska, kalla fakta, samt en större insyn i hur spanska sjukan upplevdes i Finland åren 1918-1920. I denna pro gradu avhandling utför jag en mikrohistorisk-epidemiologisk-demografisk kartläggning över spanska sjukan inom Helsinge socken samt en analys baserad på grundad teori och diskursanalys av artiklar i Suomen Sosiaalidemokraatti och Hufvudstadsbladet, genom vilken jag försöker få en bild av spanska sjukan såsom invånarna i Helsinge socken fick under den tid då pandemin härjade. De mest centrala källorna består av befolkningsuppgifter från Helsinge socken samt artiklar publicerade i Hufvudstadsbladet och Suomen Sosiaalidemokraatti under åren 1918-1920. Överdödligheten enligt alla sjukdomar var i Helsinge socken under epidemiåret (1.7.1918-30.6.1919) 10,3 promille, medan den för hela landet var 11,8 promille. Överdödligheten orsakad av influensa och lunginflammation var 9,4 promille under epidemiåret. Detta är ett över dubbelt så högt tal som i Finland i genomsnitt, vilket tyder på att spanska sjukan svårt hemsökte undersökningssocknen. Då överdödligheten som helhet inte var högre i Helsinge än i landet i genomsnitt, men överdödligheten i influensa och lunginflammation var betydligt högre måste man dra slutsatsen att spanska sjukan de facto hårt drabbade Helsinge socken. Spanska sjukan påverkade hela samhället i och med de enorma antalen sjukdomsfall den orsakade. Spanska sjukan behandlades relativt mycket i dagstidningarna. Tidningarna behandlade spanska sjukan så väl i hemlandet som i utlandet. Man följde med sjukdomens spridning, behandlade olika botemedel eller försök att hitta botemedel, man beskrev förskräckliga situationer som orsakats av spanska sjukan och de åtgärder som togs mot influensan. Oftast tog tidningarna en återhållsam ställning till sjukdomen och strävade till att inte skapa en hotfull bild av sjukdomen. Redaktionerna tycks ha strävat till att så långt som möjligt ge en bild av att sjukdomen var under kontroll och att det inte fanns orsak till någon panik.
  • Sucksdorff, Susanna (2005)
    Den djuplodande litteraturkritiken håller bevisligen på att minska både i Sverige och i det finskspråkiga Finland medan andra journalistiska former som kolumner och intervjuer får allt mer utrymme på kultursidan. Avsikten med denna pro gradu-avhandling är att ta reda på om motsvarande förändring skett i de finlandssvenska dagstidningarna. Med Habermas teori om den borgerliga offentligheten och Bourdieus fältteori ges en teoretisk förklaring till minskningen av litteraturrecensioner. Den finlandssvenska litteraturhistorien skissas upp ur ett litteratursociologiskt perspektiv där samhällets kulturella, ekonomiska och sociala inverkan på författarna spelar en viktig roll. Sedan behandlas tidigare forskning om kulturjournalistik i allmänhet och litteraturkritik i synnerhet i Finland, Svenskfinland och Sverige. Här visas bl.a. hur de viktigaste brytningsperioderna (modernismens intåg och 1960-talet) i vår kritikhistoria sammanfaller med motsvarande i den finskspråkiga kritiken. I den kvantitativa undersökningen jämförs recensionerna av tio skönlitterära böcker i samtliga elva finlandssvenska dagstidningar år 1994 med dito år 2004. Resultaten är förvånande då det visar sig att recensionerna i de finlandssvenska dagstidningarna inte minskat till antal och tvärtemot trenderna i finskspråkiga medier och i Sverige dessutom ökat i längd. Slutsatsen är att makten på andra håll tas över av marknadskrafterna från kulturjournalisterna. Emedan den finlandssvenska marknaden är begränsad skyddas vi ännu från denna utveckling. Också det finlandssvenska mediefältet skiljer sig från det finskspråkiga och Sverige i och med att vi saknar både skvallerpress och kommersiella etermedia. Både den finlandssvenska litteraturen och kritiken skyddas från en kommersialisering för att vi är så få. Också den betydande subventioneringen från de finlandssvenska fonderna och kulturjournalisternas höga ambition att recensera så gott som all skönlitteratur som ges ut bidrar till att den finlandssvenska litteraturen mår så bra idag.
  • Svartström, Anna (2003)
    Finländarna har levt i ett masskonsumtionssamhälle i omkring ett halvt sekel. En framträdande roll som människan har i dag är rollen som konsument, om man så finner det önskvärt eller inte. Konsumentjournalistiken riktar sig till – konsumenterna. Enligt idealet behandlar den frågor ur deras synvinkel. Konsumenterna skall ha nytta av konsumentjournalistiken, den är kritisk och skall fungera balanserande i ett samhälle där producentmakten enligt denna tolkning blir allt starkare. I kritiken mot konsumentjournalistiken kommer det fram att den ofta närmar sig textreklam och sällan tar upp de problem som konsumtionssamhället leder till. Ytterligare en svaghet kan vara att konsumentjournalistiken vänder sig till en mediepublik i privatsfären. Det finns en risk för att det sker på bekostnad av människans viktiga medborgarroll, som bland annat utövas av väljare vid val. Syftet med min avhandling pro gradu var att ta reda på hur de finländska dagstidningarna uppfattar sin roll som konsumentupplysare. Den empiriska tyngdpunkten låg vid en enkätundersökning som med både kvalitativa och kvantitativa frågor undersökte bland annat konsumentjournalistikens omfattning, ämnen och kvalitet. Samtliga dagstidningar i Finland vid tidpunkten för enkäten, 56 stycken, utgjorde mitt urval. Genom en innehållsanalys analyserade jag om materialet på konsumentsidor i fem dagstidningar uppfyllde uppställda definitioner på konsumentjournalistik. Jag jämförde enkätundersökningens resultat med innehållsanalysens slutsatser. Alla tidningar som svarade på enkäten - svarsprocenten var 42 - uppgav sig behandla konsumentfrågor. Gällande regelbundenhet och resurser var variationen ändå större och ämnesområdet var brett. Slutsatsen var att många tidningar ansåg sig ha en funktion som konsumentupplysare. Alla gånger uppfyllde artiklarna ändå inte de vetenskapliga definitionerna av konsumentjournalistik. Det centrala resultatet av innehållsanalysen var att en tredjedel av texterna inte uppfyllde det mest grundläggande i definitionerna av konsumentjournalistik. I innehållsanalysen framträdde en viss diskrepans till enkätundersökningen. I enkätundersökningen sade sig tidningarna betona jämförelser av varor och tjänster, men det återspeglade sig inte på konsumentsidorna. Tidningarnas mål att konsumentjournalistiken skall tjäna läsarna uppfylldes inte heller fullt ut.
  • Mannila, Saga (Helsingin yliopisto, 2019)
    Avhandlingen behandlar nyhetsreportrars och redaktions- och nyhetschefers (nyhetsskapares) synpunkter på att främja jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet. Nyhetsjournalistik har en stor diskursiv makt i samhället och påverkar människors uppfattningar om verkligheten. Flera tidigare studier visar att nyhetsrapporteringen är skev i och med att de som syns och hörs i nyheterna oftast är en liten och likartad grupp människor. Därmed speglar nyheterna inte samhällets mångfald, även om journalisterna i många fall uppger att de strävar efter att göra det. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur nyhetsskapare förhåller sig till inkluderande journalistik med hjälp av sammanlagt tolv kvalitativa halvstrukturerade temaintervjuer med nyhetsreportrar och nyhets- och redaktionschefer vid Helsingin Sanomat, Aamulehti och Hufvudstadsbladet. Den teoretiska diskussionen kretsar kring inkluderande perspektiv på journalistik- och medieforskningen, nyhetsarbetets logiker och praxis samt journalistiska representationers makt i verklighetsskapandeprocessen och relationen mellan samhället och nyhetsmedierna. Av resultaten framgår det att nyhetsskaparna upplever att främjandet av jämställdhet och mångfald i nyhetsinnehållet ska vara en naturlig del av arbetsprocessen. Konkreta och systematiska sätt för inkluderande journalistik saknas delvis vid de valda dagstidningarna, men samtidigt är nyhetsskaparna tveksamma till behovet av att inrätta sådana i och med att det antas färga journalistiken med en tydlig agenda. Nyhetsskaparna ser ändå behovet av att se över de redaktionella rutiner och den journalistiska praxis som gör att nyheterna fortsätter spegla samhället på ett ensidigt sätt. Avhandlingen bidrar med ökad förståelse om jämställdhetsarbete vid nyhetsredaktioner i Finland i och med att intervjustudien tar fram nyhetsskapares åsikter och uppfattningar om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet. För att förstå hur jämställdhets- och jämlikhetsarbete utvecklas inom mediefältet behöver man en ökad förståelse om nyhetsjournalisternas åsikter och uppfattningar och förhoppningen är att denna avhandling kan sporra till diskussion om nyhetsarbetet och nyhetsinnehållet och dess mångfald. I och med att inkluderande journalistik i Finland är ett relativt outforskat område inom journalistikforskningen finns det många möjligheter för fortsatt forskning inom ämnet. Ett intressant studieupplägg för fortsatta studier i ämnet skulle vara att bredda respondentskaran till andra journalister än de som arbetar med nyhetsrapportering vid dagstidningar. På så sätt skulle man kunna få en mer heltäckande uppfattning om hur de som arbetar inom det finländska mediefältet uppfattar och förhåller sig till inkluderande journalistik. För att undersöka hur journalisternas arbetsverklighet lämpar sig för skapandet av inkluderande journalistik kunde etnografiska observationer i en redaktionsmiljö också vara givande.