Browsing by Subject "delaktighet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-19 of 19
  • Mansikka, Jan-Erik; Lundkvist, Marina (2019)
    Barnomsorgen i Finland har en gemensam historia med övriga Norden, dels genom Fröbeltraditionen, dels genom de värderingar som ligger till grund för det nordiska välfärdssamhället. Under en lång tid har daghem och skola utvecklats utifrån olika utgångspunkter och styrprocesser. Men under de senaste åren har dessa kommit att konsolideras i en politiskt underbyggd reform. En tradition av omsorg och fostran för barn mellan 0–6 år omskrivs till småbarnspedagogik, och i den nya läroplanen som tagits i bruk 2017 betonas barns perspektiv och barns delaktighet som centrala utgångspunkter för verksamheten, som en ny ideologisk värdegrund för den moderna småbarnspedagogiken i Finland. I artikeln analyseras vilka uttryck för barns perspektiv och delaktighet som framträder i de finländska styrdokumenten. Vi lyfter också fram olika faktorer som bidragit till att orienteringen mot barns perspektiv och delaktighet etablerats senare i Finland jämfört med de övriga nordiska länderna.
  • Niskanen, Emilia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Barnperspektivet och barns delaktighet blev aktuellt i Finland i början av 1990-talet då FN:s konvention om barnets rättigheter trädde i kraft. Vid samma tid riktades det i Sverige kritik mot handläggningen och dokumentationen av barnavårdsutredningar samt mot att slutförandet av bedömningarna tog en alltför lång tid och att varken barn eller föräldrar givits möjligheten till tillräckligt deltagande. Detta resulterade i en modell som kallas för BBIC (Barns Behov i Centrum) som används som ett redskap för att kartlägga, planera och följa upp barns behov samt att stärka barns delaktighet och inflytande. Finland har tagit BBIC-modellen i bruk i bl.a. barnskyddet och i tjänster enligt socialvårdslagen. Syftet med denna avhandling är att studera hur användningen av BBIC-modellen inverkar på barns delaktighet vid bedömningen av servicebehov hos barnfamiljer. Avhandlingen utgår ifrån en teoretisk synvinkel där de professionella reflekterar kring och bidrar till att konstruera delaktighetens olika dimensioner och från en praktikbaserad synvinkel, det vill säga hur de professionella använder sig av modellen. Forskningsfrågorna är följande; 1) Hur konstrueras barns delaktighet av socialarbetare och socialhandledare utifrån relationen barn-vuxen-socialarbetare? 2) Hur beskriver socialarbetarna och socialhandledarna användningen av modellen som ett verktyg vid bedömningen av servicebehov? 3) Hur upplever socialarbetarna och socialhandledarna att BBIC-modellen inverkar på barns delaktighet? Studien är kvalitativ och materialinsamlingsmetoden är forskningsintervjuer. Sex anställda socialarbetare och socialhandledare som i sitt arbete använt sig av BBIC-modellen inom bedömningen av servicebehov har intervjuats. Analysen utgår från teoristyrd innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna i studien är socialkonstruktionism och Harry Shiers teori för barns delaktighet. Teorierna används för att definiera nivån av barns delaktighet i socialarbetarnas och socialhandledarnas konstruktioner av delaktighet och erfarenheter av att använda BBIC. Studien visar att socialarbetarna och socialhandledarna konstruerar barns delaktighet i termer av att barnets röst blir hörd, att barnet informeras och bemöts och att barnets ålder och utvecklingsnivå beaktas. Resultaten tyder på att BBIC anses fungera bra som en referensram i arbetet och som stöd för dokumentering. Studien visar att användningen av modellen har en inverkan på barns delaktighet i den mån att den framhäver barnets centrala roll i utredningen och påminner den professionella om att fråga barnet mångsidigt om hens liv. Ur resultaten framgick att det finns efterfrågan på en barnversion av BBIC som kunde användas i direkt växelverkan med barnet. Avhandlingen visar att barn konstrueras som personer med individuella egenskaper och behov samt som kompetenta att uttrycka sig om sitt eget liv. Tidsbrist och Covid-19 upplevs som utmaningar i uppfyllandet av barns delaktighet. Det finns ett behov av fortsatt framtida forskning gällande barns egna erfarenheter av delaktighet och BBIC-modellen. Professionellas uppfattningar om delaktighet och BBIC kunde med fördel studeras med hjälp av fokusgrupper för att skapa ny kunskap genom kollegial reflektion.
  • Lindqvist, Ann-Marie Sigrid Irene (2008)
    Utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv beskrivs hur vuxna personer med utvecklingsstörning upplever sin delaktighet på vardagens olika arenor och i forskning. Avhandlingen bidrar med ökad kunskap om förutsättningar och hinder för deras delaktighet i en omsorgsmiljö och i själva forskningsprocessen. Syftet är att förankra erfarenheterna från forskningen för att öka brukarorienteringen inom det praktiska omsorgsarbetet. Medborgarskap används som ett paraplybegrepp för delaktighet, empowerment och autonomi. Begreppet delaktighet används som ett operativt begrepp, utgående från beskrivningen i International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Delaktighet studeras i så nära relation som möjligt med brukarna. Forskningen är kvalitativ och deltagarorienterad och inspirerad av en hermeneutisk fenomenologiskt metod. Forskningens stödgrupp, som består av personer med utvecklingsstörning, har deltagit i utformningen av intervjuguiden för temaintervjuerna och frågeformuläret med standardiserade frågor, gett förslag på informanter, bidragit med sina egna erfarenheter av delaktighet, bidragit till en del vid tolkningen av datamaterialet och fungerat som ett resonansbräde under forskningsprocessen. Undersökningen innehåller temaintervjuer med fem personer med utvecklingsstörning och en intervjustudie med elva brukare som har intervjuats av brukare. Materialet har analyserats med tematisk innehållsanalys. Undersökningen visar att inom den organisation där personerna får service finns formella strukturer för delaktighet genom rådgivande kommissioner, individuella planer och säsongsamtal. Utmaningen är att förstärka dessa strukturer. Delaktighet är en politisk fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Personer med utvecklingsstörning behöver få information i lättillgänglig form om deras rättigheter och skyldigheter och vad deras funktionsnedsättning innebär. Undersökningen visar på konkreta förslag som underlättar hindren för delaktighet i vardagen. Professionella har ett ansvar att skapa förutsättningar för att det sker en dialog innan beslut fattas i brukarnas vardag. Ökad medvetenhet och information är centrala för delaktighet. Genom att brukaren har möjlighet att uttrycka sig föds en ny medvetenhet om sig själv och sitt förhållande till omvärlden. Delaktighet sker i interaktion mellan personen och miljön och är beroende av faktorer både hos personen och omgivningen. Delaktighet är framför allt en gemensam läroprocess hos brukaren och professionella.
  • Sarvimäki-Paananen, Liisa (2007)
    I en fungerande demokrati har medborgarna möjlighet att konkret medverka i det offentliga beslutsfattandet och de bästa förutsättningarna för deltagandet har medborgarna på lokal nivå där människorna i allmänhet är bäst insatta i de frågor som är under behandling. Syftet i avhandlingen är att undersöka det medborgerliga deltagandet genom en jämförelse mellan finlandssvenskarna och den finskspråkiga majoriteten. Avhandlingen utgår från tre frågeställningar: 1) Hurdana skillnader kan man finna då man jämför de finsk- och svenskspråkiga medborgarnas deltagardemokratiska aktivitet?; 2) Inverkar modersmålet på det deltagardemokratiska deltagandet och ändrar effekten då man jämför språkvariabeln med andra tänkbara förklarande variabler? och 3) Deltar medborgarna genom olika typer av deltagandekanaler utgående från språkgruppstillhörighet?". Den sista frågeställningen hör ihop med avhandlingens hypotetiska antagande om att finlandssvenskarna skulle oftare, än den finskspråkiga majoriteten, delta genom sådana kanaler som grundar sig på kollektivt deltagande. Den teoretiska referensramen består av litteratur inom forskningsområdena för avhandlingens beroende variabel deltagardemokrati (till exempel Pateman och Barber) samt de oberoende variablerna socialt kapital (Putnam och Rothstein) och finlandssvenskarna (till exempel Allardt & Starck och Sundberg). Avhandlingens empiriska material baserar sig på en del av en postenkätunderökning i Kommunförbundets digra forskningsprogram KommunFinland 2004. Undersökningen grundar sig på en statistisk jämförelse på individnivå och analysinstrumenten som används är ett antal olika korstabeller mellan modersmål och det deltagardemokratiska deltagandet för att undersöka skillnaderna språkgruppen emellan, samt logistisk regression för att undersöka modersmålets effekt på deltagandet. Resultaten i analysen tyder på att det finns vissa skillnader språkgruppen emellan då det gäller det deltagardemokratiska deltagandet på lokal nivå. Finlandssvenskarnas deltagande verkar ha en starkare koppling till närdemokratin, då den finskspråkiga majoriteten i sin tur verkar delta i en större grad i egenskap av kund eller konsument i samhället. Resultaten visar även att modersmålet i många fall spelar en roll i deltagandet på lokal nivå. Modersmålets effekt minskar dock i de flesta fallen då andra variabler inkluderas i undersökningen. Däremot tyder resultaten inte på att finlandssvenskarna skulle delta genom s.k. kollektiva kanaler i en högre grad än den finskspråkiga majoriteten. Undersökningens hypotes måste med andra ord förkastas.
  • Klemets, Mikaela (Helsingin yliopisto, 2019)
    Denna magisteravhandling är en kvalitativ studie där jag har undersökt hur socialarbetare kan utvecklas genom att delta i ett processnätverk. Syftet med min magisteravhandling var att undersöka hur socialarbetares yrkeskompetens utvecklas, samt hur socialarbetares intention att öka barns delaktighet kan utvecklas i och med deltagandet i ett processnätverk. Jag utgick ifrån socialkonstruktionism som ett övergripande perspektiv, där mitt intresse var att undersöka hur deltagarna konstruerar sin verklighet. Ett sociokulturellt perspektiv och dialogisk kunskapssyn, samt delaktighet bildar den teoretiska referensram som jag har utgått ifrån i min avhandling. Studien är kvalitativ med deltagande observation och kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. I undersökningen har förutom jag själv, som arbetade inom funktionshinderservicen, 7 socialarbetare deltagit i processnätverket. Jag gjorde intervjuer med 5 av socialarbetarna som arbetade inom funktionshinderservicen och en av dem i en intresseorganisation för personer med funktionsnedsättning. Vid analysen av det insamlade materialet använde jag mig av innehållsanalys. Citat finns som stöd för resultaten. Resultaten från undersökningen visar att deltagarna i processnätverket fått ett annat perspektiv på barnet och barnets delaktighet i sin egen process. Socialarbetarna har blivit mera medvetna om att det är barnet och inte föräldrarna som är klienten. Då jag i intervjuerna och vid analysen av intervjusvaren använt mig av Shiers delaktighetsmodell så kan jag konstatera att deltagarnas mentala beredskap att öka barns delaktighet har utvecklats. Gällande kategorin öppningar i Shiers delaktighetsmodell så har socialarbetarna kommit sig upp åtminstone en nivå på modellen. Vilket visar att socialarbetarna önskar göra barnen delaktiga i sin egen process. Nu har också socialarbetarna mera kunskap kring hur de kan förverkliga detta. Dock verkar det som att organisationerna inte möjliggör den ökade delaktighet som socialarbetarna skulle vara beredda att genomföra. Resultaten visar att deltagarna har fått ny kunskap om metoder och verktyg som de kan använda sig av i mötet med barnen. Exempel på sådant är användning av bilder, bildmatta, känslokort, leklåda osv. Socialarbetarnas erhållna kunskap har jag förklarat med en dialogisk kunskapssyn. Deltagarna har i processnätverket fört olika sorters dialoger, diskussioner, samtal, inre dialog, föreläsning osv. Språket som verktyg spelar en stor roll och interaktionen med de andra deltagarna. Dialog har förts i processnätverket och att dela med sig av erfarenheter och diskutera tillsammans med andra har lett till att den kunskap som man hade tidigare har förändrats och socialarbetarna har genom dialogen erhållit nya insikter kring barns delaktighet.
  • Hägg, Cecilia (Helsingin yliopisto, 2019)
    Dokumentationen inom socialt arbete står inför stora förändringar i samband med ibruktagandet av det elektroniska klientdataarkivet. Dessutom utvecklas lagstiftningen som styr socialarbetets dokumentation till att bli allt mer klientcentrerad. Syftet med min magisteravhandling är att undersöka dokumentationens funktion i socialt arbetet samt hur delaktighet och makt synliggörs i socialarbetarens texter. De teoretiska referensramarna jag utgår ifrån är delaktighet och makt. Som en del av delaktigheten inkluderar jag begreppen salutogenes samt känsla av sammanhang (Kasam). Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med 5 socialarbetare. För att bredda perspektivet inkluderades även socialarbetare från hälsosocialarbete vars texter redan finns elektroniskt tillgängliga för klienterna. Materialet analyserades genom meningskoncentrering. I analysen utgår jag från hurudan funktion dokumentationen har i klientmötet, klientens vardag och i det mångprofessionella samarbetet. Trots att delaktighet och makt är tätt sammanbundna i socialarbetarens vardag, har jag i valt att analysera dem separat. I analysen belyser jag även vilka förändringar socialarbetarna upplever att den strukturerade dokumentationen fört med sig samt vilka etiska dilemman de oroar sig för inför ibruktagandet av det elektroniska klientdataarkivet Kanta.
  • Sjöholm, Rebecca (Helsingin yliopisto, 2017)
    I den här studien har jag undersökt hur barns delaktighet syns i barnskyddets dokumentering. Studiens material består av dokumenteringen skriven av professionella i barnskyddets öppenvård under brådskande placering gjorda inom barnskyddets öppenvård, vars beslut var gjorda år 2016. Syftet med studien var att skapa kunskap om hur barns delaktighet idag syns i dokumenten och därmed få kunskap som kan vara till stöd för kommunen och även andra kommuner då man vill utveckla dokumenteringen av barns delaktighet. Som teoretiska referensramar för studien använder jag Nigel Thomas dimensioner av delaktighet samt de rättsliga regler som styr delaktigheten för barn i Finland. Materialet till undersökningen består av 23 barns klientberättelser under sammanlagt 25 brådskande placeringar (Antal sidor dokumenterade under den brådskande placeringen rörde sig mellan 1-28 sidor och består sammanlagt av 208,5 utskrivna sidor). Dokumenteringen är gjord i en medelstor stad i Finland. Analysen gjordes med hjälp av teoribunden innehållsanalys i vilken jag beaktat Nigel Thomas dimensioner av delaktighet samt de rättsliga regler som styr delaktigheten för barn. Ur dokumenten kunde man läsa att barn ofta uttryckte sina åsikter (21 av 25 fall). Det handlade dessutom om att barnen uttryckt sina åsikter upprepade gånger. I de fall där barn inte uttryckte sina åsikter handlade det om väldigt unga barn och barn som man inte fått kontakt med. I klientberättelserna framkom det att barnen fått information om sina rättigheter och om sin situation (19 av 25 fall). Oftare handlade det ändå om att de fick information om sin situation än om information om sina rättigheter. Det här kan tyda på svårigheter att informera barn om rättigheter riktade till barn. I endast 4 klientberättelser gick det att tolka att barnen stöttats till att uttrycka sig, andra verktyg och metoder än tal användes sällan. Det mest intressanta resultatet i studien visade att det i 15 klientberättelser inte fanns några tecken på att någon professionell från barnskyddet skulle ha träffat barnet personligen.
  • Samaletdin, Yasmin (Helsingin yliopisto, 2018)
    Migration is becoming broader and more complex by the day. After the refugee crisis in 2015, the state policies revolving integration were revised in order to better meet the needs of the situation at hand. The revision lead to a strong focus on labour market integration, and consequently a narrower understanding of integration. Previous research shows that employment is the gateway to society, but at the same time it is widely acknowledged that sensing belonging is crucial for well-being, hence also a building block for integration. However, sensing belonging is constantly challenged due to migration. People move to Finland due to very different reasons, and also have different needs, therefore integration needs to be inspected from a broad perspective, taking into account various factors. Questions revolving what the objectives are with integration, and what it means for the individual as well as for the society are predominant when doing research on integration. The aim of this thesis is to place the immigrant in the centre of the discussion, to gain a deeper understanding of what is perceived as meaningful for integration and furthermore to investigate what value employment has within integration for the persons involved. The data was gathered during the spring of 2018, thematic in depth interviews were made with five informants, all of whom are first generation immigrants and have experience of working life in Finland. The results demonstrated that integration is a manifold process, that it was subjective and had a temporal connotation. A unanimous result showed that interactions with society, sensing belonging and employment are central for what is perceived as meaningful for integration. In regards to what the value of employment is within integration, a more shattered result was seen, central experiences were that employment gives financial security, purpose and daily routines. Furthermore, the result showed that perceptions of the value of employment were often loaded with faulty expectations that were not met in real life. The main result showed that employment was not a precondition for integration, neither was employment equal to integration, furthermore a differentiation between being employed and unemployed was far too easy to make, since today a lot of the benefits that a paid job gives can be found in other settings, for example through volunteer work. Despite this, financial security which only derives from a paid job was a precondition for all informants to be able to stay in Finland, and therefore employment was of great value for integration.
  • Haapalahti, Sara (Helsingin yliopisto, 2020)
    Min magisteravhandling är en studie om en teaterproduktion av DuvTeatern. Studien fokuserar på jubileumsföreställningen I det stora landskapet – en sagolik familjekrönika, som haft sin urpremiär 26 oktober 2019 på Svenska Teatern. Syftet med den här studien är att beskriva hur man med hjälp av ledarskap kan tillgängliggöra teaterverksamhet för skådespelare med funktionsvariationer. Mina forskningsfrågor är: vilka faktorer är betydelsefulla för att främja tillgänglighet i en teaterproduktion? Hur syns strävan för tillgänglighet i DuvTeaterns arbetssätt under repetitioner och föreställningar? Hurdant ledarskap används i produktionen och vad innebär ledarskap i det här sammanhanget? För avhandlingen har jag använt etnografiska forskningsmetoder. Med hjälp av deltagande observationer, intervjuer och diskussioner med DuvTeaterns ledning har jag samlat in mitt material som jag sedan analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. För analysen har jag specifikt letat efter olika arbetssätt som används av DuvTeatern för att göra teaterverksamhet tillgängligt. Jag har också lagt fokus på hur ledningen ser på sitt eget ledarskap och vilken betydelse ledarskapet har då det gäller tillgänglighet. Mina resultat har jag delat in i fem olika betydelsefulla arbetssätt. Jag har också samlat ihop ett sjätte kapitel om övriga arbetssätt. De här kategorierna är tid, grupparbete, samarbete, improvisation och kommunikation. De faktorer som gör ett teaterarbete tillgängligt i DuvTeatern, möjliggörs av ledarskapet i verksamheten. I DuvTeatern kan finns det olika typer av ledarskap. I min avhandling har jag valt att dela in ledarskapet i ledare i det konstnärliga arbetet och assistenter som leder det praktiska arbetet. Det krävs noggrann planering av både det praktiska och det konstnärliga arbetet för att göra teater tillgängligt. Min avhandling är en beskrivning om hur DuvTeatern arbetar för att göra teater tillgängligt. Det viktigaste med min forskning är bidraget till funktionshinderforskningen och en utökad kunskap om vad kan vara bra att tänka på då man leder en teatergrupp med funktionsvariationer.
  • Wickholm, Ida-Lotta (Helsingin yliopisto, 2020)
    Långtidsarbetslöshet och marginalisering från arbetsmarknaden är problem i dagens Finland. Traditionell aktiveringspolitik har inte kunnat svara på problemet om långtidsarbetslöshet. Det behövs nya interventioner och nytt tänkesätt för att hitta lösningar till långtidsarbetslöshet. Därför har möjligheten till inkluderande social trygghet utretts i Finland. På basen av utredningar utförde Institutet för hälsa och välfärd ett pilotprojekt om inkluderande social trygghet i samarbete med kommuner och social- och hälsovårdsministeriet. Fem olika kommuner deltog i pilotprojektet under åren 2018–2019. Pilotprojektet riktades till vuxensocialarbetet i kommunerna. Syftet med pilotprojektet var att skapa en ny helhet av tjänster inom vuxensocialarbete, där sociala arbetet ges fler verktyg att hjälpa långtidsarbetslösa. Syftet med min avhandling är att undersöka vad inkluderande social trygghet går ut på i pilotkommunerna. Jag är också intresserad över hur man ser på delaktighet i pilotkommunerna och hurdant sektoröverskridande samarbete som krävs för att kunna hjälpa klienterna. Mina forskningsfrågor lyder: 1. Vad betyder inkluderande social trygghet och vad går den ut på i pilotkommunerna? 2. Hur ser man på delaktighet i pilotkommunerna? 3. Hurdant samarbete behövs det för att förverkliga inkluderande social trygghet? Materialet består av fem stycken temaintervjuer med socialarbetare, en från varje kommun. Materialet är analyserat med teoribunden innehållsanalys där tidigare forskning fungerar som stöd för analysen. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Derek Layders forskningskarta och delaktighet. Sammanfattningsvis handlade inkluderande social trygghet om intensivt socialt arbete och en mer holistisk infallsvinkel i klientens situation. Det handlade också om skräddarsydda tjänster som utgick från klienternas individuella servicebehov. Synen på delaktighet var bred och klientens delaktighet var stark i sin egen serviceprocess. Samarbete gjordes med flera olika aktörer. Vuxensocialarbetets roll i samarbetet var ofta koordinerande, eftersom vuxensocialarbete ofta hade bäst information om klientens helhetssituation.
  • Ålgars, Emma (Helsingin yliopisto, 2020)
    Bakgrunden till avhandlingen är det nordiska projektet NABO, som är en nordisk jämförelse om ungas upplevelser av delaktighet och inklusion. Syftet med denna avhandling är att bidra till att öka kunskapen om de ungas delaktighet genom att anlägga ett multidimensionellt perspektiv på fenomenet och att granska detta utifrån de ungas egna tankar och erfarenheter om de egna möjligheterna och förutsättningarna till delaktighet. Det empiriska materialet är insamlat i samarbete med det nordiska projektet NABO. Materialet består av sex fokusgruppintervjuer med sammanlagt 26 informanter i åldern 18–29 år. De unga som deltagit i intervjuerna har valts ut enligt kriterier som fastställts av NABO-projektet. Materialet i denna avhandling avgränsas till unga i huvudstadsregionen. I intervjuerna användes en färdig intervjuguide som utvecklats specifikt för projektet. Avhandlingen utgår ifrån ett socialpolitiskt delaktighetsbegrepp med fokus på Martha Nussbaums teori om mänskliga förmågor. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Som hjälp i kategoriseringen av det empiriska materialet används tre dimensioner av delaktighet: social-, offentlig-, och individuell delaktighet. Studien visar att de unga har en mångsidig syn på begreppet delaktighet. I analysen framgår att de unga relaterar social delaktighet till tillgången av sociala nätverk, behovet av samhörighet och gemenskap samt upplevelsen av stöd och resurser i form av vänner, familj och olika typer av tjänster och service. Analysen visar att de unga relaterar offentlig delaktighet till de påverkningsmöjligheter man som enskild individ har men också de möjligheter man har att påverka tillsammans med andra individer. Det handlar även om de faktorer de unga anser vara viktiga att påverka samt de påverkningsmöjligheter samhället ger unga. Individuell delaktighet utifrån det empiriska materialet handlar om möjligheten att ta egna beslut. Det handlar även om huruvida man upplever sig ha lika förutsättningar och möjligheter som andra unga som befinner sig i samma situation. Hit relateras även ungas upplevelser av orättvis behandling. Sammanfattningsvis har de unga i denna avhandling en positiv syn på de egna möjligheterna, förutsättningarna och villkoren till delaktighet. De unga tar i likhet med teorin om mänskliga förmågor fasta på ett flertal yttre och inre faktorer som påverkar den egna förmågan både positivt och negativt och som vidare kan öka och begränsa möjligheten till ett helhetsmässigt och fungerande liv och därmed påverka möjligheten till delaktighet.
  • Slotte, Anna-Maria Kristina (2008)
    Finlandssvenska teckenspråkiga döva utgör en minoritet inom en minoritet i flera avseenden, dels inom det finländska dövsamfundet och dels inom den finlandssvenska minoriteten. Syftet med avhandlingen är att beskriva och klarlägga aspekter som kan anses vara av betydelse för de finlandssvenska teckenspråkiga dövas upplevelser av tillgänglighet och delaktighet i det finländska samhället. Fenomenen tillgänglighet och delaktighet undersöks utifrån nationella och internationella dokument inom handikappområdet, samt internationell forskning som beskriver tillgänglighet och delaktighet i relation till döva. Två teckenspråkiga gruppintervjuer med sju informanter utfördes med en fenomenologisk-hermeneutisk forskningsansats. Intervjuerna utfördes med hjälp av teckenspråkstolk och de videobandades. Tematiska frågor om kommunikation, samhälle, dövas värld och finlandssvenska dövas roll ställdes. För undersökningen har bl.a. Hoyer 2000a, Hedrén et al 2005, Ladd 2003, Londen 2004, Luukkainen 2008, Molin 2004, Murray et al 2007 och Young et al 2000 utgjort centrala källor. Kommunikationens betydelse blir framträdande i samspelet med andra livsvärldar. Den hörande världen och den döva världen har helt olika utgångspunkter och följaktligen kom upplevelserna av tillgänglighet och delaktighet att formas därefter. En fungerande kommunikation, betydelsen av visuell information om vad som händer i omvärlden, vilja och ansvar att informera hörande samt aspekten av att rymmas med i samhället, var framträdande i hörande världen. Medan modersmålets betydelse samt en gemensam visuell förståelse var aspekter som karaktäriserade upplevelserna i dövas värld. Avhandlingen visar att ytterst är delaktighet en känsla av att förstå och bli förstådd, där många olika aspekter ingår och bildar ett överlappande komplext sammanhang. Det här diskuteras inom ramen för Habermas 1988 teori om kommunikativt handlande. Tillgänglighet är de redskap och verktyg som möjliggör delaktighet.
  • Murtonen, Emma (Helsingin yliopisto, 2019)
    Den här avhandlingen har skrivits inom ramen för ett utvecklings- och praktikforskningsprojekt kopplat till samarbetet mellan Helsingfors social- och hälsovårdssektor och Mathilda Wrede-institutet. Projektets syfte var att utveckla den svenskspråkiga servicen vid Navigatorn i Helsingfors. I projektet deltog professionella, servicebrukare, studerande, forskare och ledare. Det är i avhandlingens intresse att undersöka servicebrukarnas, det vill säga en grupp unga vuxnas, upplevelser av sin delaktighet i det föreliggande utvecklingsprojektet. Som teoretisk referensram används två perspektiv på delaktighet; ett som fokuserar på servicebrukares delaktighet inom välfärdsservice och ett som handlar om servicebrukares delaktighet inom forskning och utveckling av välfärdsservice. Materialet består av sammanlagt tio kvalitativa intervjuer med sju unga vuxna. Samtliga unga vuxna hade tidigare erfarenheter av välfärdsservice. De unga vuxna intervjuades tre gånger under projektets gång; en gång i början, en gång i mitten av och en gång i slutet av utvecklingsprojektet. Syftet var att få kunskap om de unga vuxnas erfarenheter och uppfattningar av sin delaktighet ur ett processperspektiv. För att öka förståelsen för deltagarnas uppfattningar, kartlades även deras förståelse av begreppet delaktighet och deras tidigare erfarenheter av delaktighet som servicebrukare. Intervjuerna analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Studien visar att de unga vuxna hade en mångfacetterad bild av begreppet delaktighet. Avhandlingen visar på vikten av att få vara delaktig och framför allt av att känna sig delaktig i frågor som berör en själv. Delaktigheten är kopplad till starka känslor av att vara värdefull och nyttig medan en känsla av bristande delaktighet kan vara tung att hantera. Delaktighet handlar enligt de intervjuade inte enbart om att vara aktiv utan måste basera sig på frivillighet och deltagande på egna villkor, vilket även kan innebära att anta en mera tillbakadragen och passiv roll. Tidigare positiva erfarenheter av delaktighet var kopplade till gott bemötande medan tidigare negativa erfarenheter handlade om till exempel täta byten av personal. Utgående från sina tidigare erfarenheter hade de unga vuxna också i regel en kritisk syn på Navigatorns service. De unga vuxnas uppfattningar av sin delaktighet förändrades under projektets gång. I mitten av projektperioden upplevde de unga vuxna sig inte helt delaktiga på grund av bland annat svårt språkbruk och otydlig rollfördelning mellan olika medverkande aktörer. I slutet av projektet upplevde de unga vuxna att då deltagarnas roller blev tydligare och målsättningarna kändes gemensamma, ökade också känslan av delaktighet. I det stora hela upplevde de unga vuxna det aktuella projektet som lyckat. De unga vuxna ansåg att den egna medverkan hade bidragit till att ge också andra unga en röst och problemen ett ansikte utåt. De unga vuxna upplevde att de genom att vara med kunde förbättra servicen för andra unga i framtiden. För egen del såg de att upplevelsen av att delta i projektet bland annat hade gett dem positiva upplevelser och ett ökat självförtroende. På basis av tidigare forskning och den här studiens resultat kan man konstatera att unga främst av allt önskar bli bemötta på ett lyhört, reflexivt och avslappnat sätt av professionella. En fungerande relation mellan servicebrukare och professionell ses som till och med som den viktigaste aspekten som främjar känslan av delaktighet både som brukare av och vid utveckling av välfärdsservice. I den här studien framkommer vidare att modersmålets betydelse för känslan av delaktighet är viktig men inte lika central som att bli bemött på ett bra sätt. Däremot ses språkbruket överlag som viktigt för känslan av delaktighet. Utomstående parters förväntningar på ungas egen aktivitet kritiserades genomgående. Istället förväntar sig de unga vuxna i denna undersökning att få delta på egna villkor och utan att känna sig tvingade till det både när det gäller välfärdsservice och utveckling av välfärdsservice.
  • von Kraemer, Bettina Agneta (2008)
    Pro-gradu avhandlingen är en studie i socialarbetares konstruktion av barnskyddsarbetet. Socialarbetare konstruerar under gruppdiskussioner sin syn på klienter, på nätverk, på brukardelaktighet och på sin egen roll i barnskyddsarbetet. Arbetsgrupperna diskuterar även familjerådslagets roll i barnskyddsarbetet. Ett genomgående tema i forskningen är gruppens och samtalets betydelse för skapande av delad förståelse och insikt. Forskningens syfte är att undersöka hur ontologiska och epistemologiska konstruktioner påverkar barnskyddsarbetets utformning och val av metoder. Arbetsgruppernas diskussioner avslöjar grundläggande värderingar som påverkar socialarbetarnas handlingsmönster. Forskningsfrågan; varför inte familjerådslag, söker ontologiska och metodologiska orsaker till att arbetsmodellen inte används i större utsträckning. Den empiriska delen utgörs av fyra halvstrukturerade fokusgruppintervjuer med arbetsgrupper inom barnskyddet. Brukarperspektiv, delaktighet och familjerådslag är temaområden som diskuteras i grupperna. Intervjuerna analyseras utgående från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med naturalistiska, emotionalistiska och etnometodologiska ansatser. Forskningens teoretiska del behandlar brukarperspektiv och empowerment inom barnskyddet och begreppens betydelse för familjerådslagsmodellen, vars teoretiska värdegrund är förankrad i ekologisk systemteori, nätverksteorier och teorier om empowerment. I fokusgruppintervjuerna framkom två grundläggande värderingar; paternalism och empowerment. Paradigmen genomsyrade socialarbetarnas tankekonstruktioner i alla samtalsteman. Analysen, utgående från systemteoriers, nätverksteoriers och empowermentparadigmets förekomst i gruppernas samtal, visade att ingen av de tre teorierna kunde sammanföras med en paternalistiskt syn på socialt arbete. Däremot framkom både systemteoretiska och nätverksteoretiska anknytningar i de empowermentorienterade arbetsgruppernas diskussioner. De empowermentorienterade arbetsgrupperna hade också en större benägenhet att använda familjerådslag som arbetsmodell. Studien visar hur socialarbetarnas ontologiska och epistemologiska konstruktioner påverkade val av metod och handling i barnskyddsarbetet. I studien framkommer behovet av kritisk reflektion om makt och samarbete i socialt arbete. De viktigaste källorna utgörs av Lupton, Carol & Nixon, Paul (1999) Empowering practice? A critical appraisal of the family group conference approach; Horverak, Sveinung & Omre, Cecilie & Schjelderup, Liv (2002) Familierådslag. Demokrati og beslutninger i norsk barnevern; Lindén, Karna (2004) Empowerment eller evidens – spänningsfältet inom socialt arbete. Nordiskt Sosialt Arbeid, 24 (3) 66-76; Mönkkönen, Kaarina (2002) Dialogisuus kommunikaationa ja suhteena. Vastaamisen, vallan ja vastuun merkitys sosiaalialan asiakastyön vuorovaikutuksessa; Raitakari, Suvi (2002) Sosiaalityön marginaalistatus - Asiakkuus ja asiantuntijuus modernin ja postmodernin tulkintakehyksessä; Seikkula, Jaakko (1996) Öppna samtal. Från monolog till levande dialog i sociala nätverk;. Seikkula, Jaako & Arnkil, Tom Erik (2005) Dialoginen verkostotyö; Slettebø, Tor (2000) Empowerment som tillnærming i sosialt arbeid. Nordisk Sosialt Arbeid, 20 (2), 75 -85.
  • Klemola, Anni (Helsingin yliopisto, 2020)
    Goal: Inclusion is an increasingly popular and current theme within educational sciences. In earlier studies, inclusion as a term has evolved from a relatively narrow definition consisting primarily of pupils with special needs towards a wider spectrum taking all members of a school community into account. According to various theories and official documents used as sources for this thesis, inclusion additionally looks at a person from a primarily intersectional perspective. In this study, the primary goal is to look into how inclusion is percepted from the standpoint of teachers, investigate how inclusion takes its place in school on a daily basis and find out what teachers would need to be able to implement inclusion as part of their daily teaching methods. Another goal of this research is to compare the perception teachers have of inclusion to the inclusion that is presented in theories and official documents that are commonly used guidelines for inclusion implementation. Method: The methodology chosen for this qualitative research is phenomenology. Semi-structured interviews were used as the method and the interviews were supported with a predesigned interview guide. The structure of the interviews was built around the most significant themes in this research. A total of eight (8) Swedish-speaking comprehensive school teachers were interviewed. All of these interviewees were officially qualified teachers, and they were employed either in the region of Uusimaa or Pohjanmaa. The interviewees had different professional and academic backgrounds. Some of them had been active in the profession for up to 20 years, while others had less than five years of work experience. Some of these teachers had studied more special pedagogy that what is usually included in teacher studies. The research material was analyzed through a theme content analysis forming a result that was then divided into separate categories. Results: The perceptions on inclusion varied quite substantially, with some giving it quite a narrow definition and others percepted in as being a broader concept such defined by Ainscow & Booth (1998) in their book. Work experience and educational history had an impact on how the teachers defined inclusion in their schools. All participants considered inclusion as an important theme in the school world. Good co-operation and a culture of acceptance and participation were seen as important aspects to ensure successful inclusion. A lack of resources, the sense of diversity amongst pupils and their own skillset in inclusion were aspects that they felt hindered inclusion. The unified culture amongst Swedish-speaking Finns was also brought up as an example of a theme that can turn into a barrier for inclusion. In addition, some other specific features Finnish school culture were seen as problematic. Based on the research, it can be stated that the acceptance and commitment to diversity is crucial for the successful implementation of inclusion. Updating the skillset of teachers, building a stronger cooperation between various stakeholders and pushing for a cultural change in the school world are concrete examples of ways to strengthen the development of inclusion. This can be established based on both the research, but also on the theories and official documents used the build the theoretical background of this thesis.
  • Ström, Anna-Lena (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med avhandlingen är att granska socialarbetares upplevelser av arbete med asylsökande. Detta görs genom halvstrukturerade temaintervjuer med fyra socialarbetare som arbetar med asylsökande vid en flyktingförläggning, genom att låta socialarbetarna beskriva sin vardag, lyfta fram de utmaningar de möter i sitt arbete och granska möjligheterna att ta asylsökandes delaktighet i beaktande i sitt arbete. Forskningsfrågorna som studien försöker finna svar till är (1) hur beskriver socialarbetare sitt arbete vid flytkingförläggningen? och (2) på vilket sätt kan socialarbetare ta asylsökandes delaktighet i beaktande i sitt arbete vid flyktingförläggningen? Delaktighet och tillit lyfts fram som viktiga begrepp genom hela studien. Studien grundar sig i såväl ett psykodynamiskt som ett kritisk socialteoretiskt perspektiv. Utgående från dessa granskas de strukturer som finns vid flyktingförläggningen och i asylpolitiken. Även socialarbetarnas upplevelser av att arbeta inom dessa ramar granskas. Genom att inkludera de båda teoretiska infallsvinklarna, görs ett försök att ge en inblick i såväl de sociala, strukturella och samhälleliga aspekterna av det sociala arbetet, som i de individuella och själsliga. Genom en innehållsanalys lyfts de mest centrala teman som framkommer i intervjuerna fram. I studien beskrivs det sociala arbetet vid flyktingförläggningen samt socialarbetarnas möjligheter att stöda klienterna genom asylprocessens olika skeden. Resultaten visar att en dialogisk växelverkan mellan socialarbetaren och klienten är mycket viktig för att känslan av delaktighet ska uppstå och bestå. Socialarbetarna försöker i mötena med klienterna skapa tillit och öka delaktigheten genom att lyssna till klienterna och låta deras åsikter bli hörda, genom att ge information och genom att tillsammans med klienterna fundera på alternativ och valmöjligheter. Utmaningarna som socialarbetarna möter i sitt arbete handlar dels om språkliga och kulturella aspekter och dels om tidsbrist och små resurser. Flyktingförläggningen använder sig till största delen av egna tjänster, vilket innebär att stödinsatserna som kan erbjudas är få. Socialarbetarna lyfter också fram bemötandet av klienternas illamående, som grundar sig i såväl tidigare upplevda traumatiska händelser som den långa väntan asylprocessen innebär, som en stor utmaning. Såväl de psykodynamiska som de kritiska teorierna kan till viss mån ses i socialarbetarnas arbetssätt och man kan konstatera att socialarbetarna vid flyktingförläggningen medvetet eller omedvetet arbetar utgående från en mångfald av olika sociala teorier. Även om socialarbetarna upplevde att ramarna som asylpolitiken, migrationsverket och lagen sätter upp var snäva, försökte de ändå aktivt i sitt arbete ta de asylsökandes delaktighet i beaktande, genom att lyssna till dem och försöka förstå deras individuella behov. Samtidigt var socialarbetarna ibland, på grund av dessa ramar, tvungna att tillämpa en restriktiv, styrande och kontrollerande praktik. En tillämpning av den kritiska socialteorin syns häri dock endast svagt, eftersom det inte framkommer att socialarbetarna på något sätt skulle ha arbetat för att förändra de snäva strukturerna och ramarna och på så sätt öka delaktigheten. Delaktighet bland asylsökande är ett område som kunde belyas mera inom vetenskaplig forskning. Den här studien fungerar som ett bidrag till att belysa arbetet med asylsökande och öka medvetenheten om asylsökandes situation. Eftersom studien är liten, kan den dock endast fungera som en fingervisning för hur det sociala arbetet med asylsökande ser ut och vilka de reella möjligheterna att ta asylsökandes delaktighet i beaktande i socialt arbete är.
  • Wikman, Michaela (Helsingin yliopisto, 2019)
    Den här magisteravhandlingen är en kvalitativ analys av barns- och barnfamiljers upplevelser av delaktighet inom funktionshinderservicen. Syftet med avhandlingen är att undersöka om barn med funktionsnedsättning och deras familjer är delaktiga i serviceplaneringsprocessen samt att synliggöra hur man kan göra barn och barnfamiljer mera delaktiga inom funktionshinderservicen. Forskningsfrågorna som jag söker svar på är; Hurudana möjligheter ges barn med funktionsnedsättning och deras familjer att delta i ärenden som rör dem själva? Vad kunde göras för att öka delaktigheten hos barn och barnfamiljer? De teoretiska perspektiven för avhandlingen är barns delaktighet och barnperspektiv. En förutsättning för barns delaktighet är att vuxna har förmåga att se barns perspektiv. Delaktighet och makt har ett samband; delaktighet är barnens och familjernas rätt att vara delaktig i ärenden som rör en själv. Det empiriska materialet består av enkätsvar insamlade av FDUV, en intresseorganisation för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland. Enkäterna har besvarats av 17 anhöriga till personer med en intellektuell funktionsnedsättning och av ett barn med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet bekräftar sådant som har kommit fram i tidigare forskning och har av mig kategoriserats enligt följande; Ta med barnen, bli tagen på allvar, individanpassade lösningar och de professionellas betydelse. Analysen visar att barnens delaktighet behöver förbättras inom funktionshinderservicen. Familjerna upplever en högre grad av delaktighet jämfört med enbart barnens delaktighet. Det finns utrymme att utveckla service och bemötande av hela familjen.
  • Konsell, Gabriella (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med denna pro-gradu avhandling är att lyfta fram barnens egna perspektiv på skiftesdagvård och skiftesdaghemmet som miljö. Forskningens syfte är tvådelat. Dels undersöks barnens upplevelse av vardagen i ett skiftesdaghem. Dels undersöks barnens upplevelse av delaktighet i vardagen på skiftesdaghemmet. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur upplever barnen vardagen i skiftesdagvård? Hur förverkligas idéen om barnens delaktighet i skiftesdagvårdens vardag? Det etnografiska materialet består av 15 st. intervjuer med barn i åldern 3–5 år, observationer som utfördes under fyra dagar i skiftesdaghemmets vardag, samt en kompletterande intervju med daghemmets föreståndare. Forskningen utgår från ett modernt barndomsperspektiv. Vidare har begreppen delaktighet och aktörskap en central betydelse. Detta innebär att barnen betraktas som aktiva och kompetenta sociala aktörer, med förutsättningar att vara delaktiga i utformandet av sin vardag i skiftesdagvård. Resultaten presenteras i två delar. Den första delen fokuserar på vardagen i skiftesdagvård medan den andra behandlar delaktighet i skiftesdagvård. Resultaten visar att det i skiftesdagvård finns mer tid för lek och fri aktivitet än i ”vanlig” dagvård. Kvällarna är lugna och avslappnade. Skiftesdaghemmets hemtrevliga stämning och trygga miljö lyfts fram. Kvällstid har personalen tid att leka med barnen och kan vara närvarande på ett annat sätt än under dagen. Nätter på daghemmet beskrivs som spännande men jobbiga p.g.a. mycket oljud. Kompisrelationer och trygga relationer till de vuxna på daghemmet är viktiga komponenter i vardagen. Kompisrelationerna kan enligt resultaten antas utvecklas på ett positivt sätt i och med att man i skiftesdagvård leker också med sådana man inte ännu lärt känna så bra, samt i mer blandade åldersgrupper. Däremot kan det väcka starka känslor om inte ens kompisar är på plats i daghemmet samtidigt som man själv. Resultaten påvisar även ett samband mellan den fysiska omgivningen och barnens upplevda grupptillhörighet. Delaktigheten i skiftesdagvård kan enligt resultaten delas in i social respektive politisk delaktighet. Den sociala delaktigheten kan handla om att vara delaktig i den dagliga verksamheten, konkret deltagande i aktiviteter, samt om relationer och grupptillhörighet. Den politiska delaktigheten handlar dels om att påverka i personliga ärenden och dels om att påverka på ett bredare plan. Enligt resultaten kan denna påverkan ta sig uttryck som förhandlingar, att komma med förslag, valfrihet samt att bli hörd. Enligt resultaten kan barnen inte påverka så mycket i ärenden som gäller hela den egna gruppen. Däremot kan de påverka mycket i personliga ärenden. Enligt resultaten är det också vanligt att barnen får vara med i beslutsfattandet i ärenden som gäller hela daghemmet. Kvällstid är det lättare för barnen att påverka både i personliga ärenden och i ärenden som gäller hela gruppen. Både den sociala och den politiska delaktigheten ökar på kvällar och veckoslut. Slutligen betonas i resultaten delaktighetens känslonivå. En del barn upplever att de vuxna bestämmer allting på daghemmet medan andra upplever att det till allra största delen är barnen som bestämmer.