Browsing by Subject "deliberativ demokrati"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Grahn, Julia (Helsingfors universitet, 2013)
    Forskningen har sitt syfte i bakgrunden av det ökande intresse bland kommunerna i Finland att ta i bruk medborgarråd. Därmed är det motiverat att utreda huruvida legitima medborgarråd i verkligheten är, redogöra för framgångsfaktorer och de största utmaningarna som bemöts i implementeringen av medborgardialoger. Genom den deliberativa demokratiteorin sammanställs systematiskt de fundamentala kriterierna för demokratisk deliberation. Kriterierna kopplas till det empiriska materialet som består av två medborgarråd som genomförts i Sverige och sex medborgarråd som genomförts i Finland som deliberativa försök. Genom en innehållsanalys utreds huruvida de fundamentala kriterierna uppfylls. Resultaten visar att uppfyllande av de deliberativa kriterierna påverkar hur framgångsrikt medborgarrådet är. Det upptäcks en stor skillnad i de studerade medborgarråden i Sverige och Finland, varav de medborgarråd som studerats i Finland varit betydligt framgångsrikare än de studerade medborgarråden i Sverige. Resultaten beror i stor grad på att de studerade medborgarråden i Sverige inte uppfyller deliberativa kriterier och är såtillvida inte legitima. Utöver detta upptäcks det andra faktorer som påverkar framgång och som bör tas i beaktande i genomföringen av medborgarråd. De fundamentala kriterierna höjer legitimiteten av medborgarråden och kan därigenom möjliggöra verklig påverkan. Analysen visar att medborgarråd lämpar sig för svårare, komplexa frågor och kan användas för att nå marginaliserade grupper och vissa målgrupper. Eftersom det i Finland inte systematiskt implementerats olika former av medborgardialoger i kommunerna än, är det motiverat att utreda hur implementeringen har skett i Sveriges kommuner och landsting, pga. de stora satsningarna och projekt som genomförts för att utveckla olika former av medborgardialog som kan implementeras i styrningen. Genom en intervju med SKL:s handläggare för demokratifrågor får forskaren en djupare förståelse för hur implementeringen av medborgardialoger har skett i Sveriges kommuner och landsting. Det redogörs för vilka som är de största utmaningarna beträffande implementeringen av medborgardialoger i dagens läge, och vilka faktorer som påverkar medborgardialogers framgång. För att närmare studera hur implementeringen har skett, genomför forskaren en utvärdering av en specifik kommun i Sverige, Hudiksvalls kommun. Utvärderingen baserar sig främst på de åren som Hudiksvalls kommun medverkade i ett nätverk och projekt med fyra andra kommuner där syftet var att finna permanenta former för styrningen som dessutom når marginaliserade grupper. Hudiksvalls kommun valde att satsa på medborgarråd. Medborgarråden genomfördes inte enligt den ursprungliga 'cittizen jury' modellen, vilket resulterade i att ett klart syfte saknades, ansvariga aktörer saknades och kontakssamarbetet var inte aktivt. Dessutom utbildades inte tjänstemän och förtroendevalda och medborgarråden fick inte stöd av experter. Dessa faktorer resulterade i ett sjunkande intresse för medborgarråden, och det upplevdes inte möjlighet till påverkan. Projektet misslyckades och medborgarrådens existens upphörde år 2010. Utvärderingen visar, att målen inte uppfylldes. Forskningen sammanfattar slutligen resultaten av innehållsanalysen, intervjun och utvärderingen i en sammanfattande analys. Det redogörs förutom för betydelsen av de deliberativa kriterierna också andra faktorer som påverkar framgång, som upptäckts i forskningen. Dessa är: är ett klart syfte, utbildning av tjänstemän och förtroendevalda, stöd av experter, utvärdering av medborgardialoger, systematisering av medborgarråd och att de tas i bruk som permanenta former. Forskaren redogör slutligen för medborgarråds potential till verklig påverkan och hur detta uppnås. Dessutom redogörs för de största utmaningarna med medborgarråd och andra medborgardialoger som bör tas i beaktande vid implementeringen. Genom en framtidssyn redogörs forskarens egna reflektioner som stöds av forskningsresultaten. Forskningen beskriver att medborgarråd lämpar sig att tas i bruk i kommunerna i Finland i allmänna, komplexa och svåra frågor som berör alla kommuninvånare, och kan dessutom användas för att nå marginaliserade grupper och specifika målgrupper. Forskaren betonar systematisering i implementationen, utbildning och involverande av tjänstemän och förtroendevalda samt stöd av experter.
  • Söderman, Caspian Robin (Helsingin yliopisto, 2018)
    Tidigare studier tyder på att politiska systemet inte längre njuter av samma förtroende från medborgarnas sida som tidigare, tecken på detta är bland annat sjunkande valdeltagande och lägre förtroende till politiska institutioner. Denna pro-gradu avhandling behandlar så kallade demokratiska innovationer som enligt vissa kan fungera som ett botemedel för den representativa demokratins utmaningar. I denna pro-gradu avhandling har jag som syfte att utföra en systematisk forskningsöversikt av tillgänglig forskning om demokratiska innovationer. Min huvudsakliga forskningsfråga är: till vilken grad uppfyller demokratiska innovationer kriterier för en demokratisk process och vilka effekter kan påvisas? Förutom denna forskningsfåra vill jag jämföra de olika demokratiska innovationers styrkor och svagheter som organiseringsformer av demokrati. För att utföra min meta-analys kommer jag konstruera analyskriterier utifrån teorier om deltagardemokrati och deliberativ demokrati. Utifrån analyskriterier kommer jag att utföra en tematisk analys som baserar sig på tidigare studier. Mitt material är tidigare forskning om demokratiska innovationer, som inkluderar bland annat publicerad forskning i diverse vetenskapliga tidskrifter och olika typer av forskningsrapporter. Jag har avgränsat mig till demokratiska innovationer som haft diskussion som en viktig aspekt av processen. I analysdelen har jag fokuserat mig på tre olika typer av demokratiska innovationer, så kallade deliberativa mini-publiker, medborgarbudgeter och elektroniska demokratiska innovationer. Resultaten från min analys tyder på att demokratiska innovationer har i allmänhet svårt att hantera representativet. Demokratiska innovationer som baserade sig på självselektion, det vill säga att alla som ville fick delta, hade ofta problem med elitisering av processen. Mina resultat tyder också på att de fall som försökt skapa representativa urval att det i praktiken är mycket svårt att lyckas med det. Ett annat centralt resultat var att det var ofta oklart på vilket sätt resultaten av demokratiska innovationer skulle implementeras i traditionell policy process. Det var även vanligt att medborganas påverkningsmöjligheter var främst symboliska. Gällande de olika organiseringsformerna så kan man konstatera att de har egna för- och nackdelar enligt de analyskriterier jag ställt upp. De så kallade mini-publikerna kan lämpa sig bäst i situationer där man vill poängerna diskussion mellan medborgare och myndigheter. Medborgarbudeter kan lämpa sig bäst i situationer där man har ett tydligt mål som kan förverkligas genom en medborgarbudget. E-demokratiska innovationer kan fungera bäst i situationer där man vill inkludera ett stort antal personer i processen på ett stort geografiskt område.
  • Ek, Laura (2010)
    Denna uppsats baserar sig runt den deliberativa medborgardiskussion som ordnades i Åbo år 2006 angående ett sjätte kärnkraftsverk. Medborgardiskussionen var ett strikt vetenskapligt test som analyserades sedan av Maija Setälä, Kimmo Grönlund och Kaisa Herne, som även var med om att ordna själva medborgardiskussionen. Detta test hade som mål att se hur diskussion och information formar beslutsfattandet. I den tidigare forskningen har könets roll inte specifikt tagits i beaktande, och det är denna bit som läggs till med denna uppsats. Enligt det teoretiska materialet, främst i genusforskningen, är könets roll avsvärd i största delen av all kommunikation. Det är därmed logiskt att se på könets roll även i en strikt kontrollerad medborgardiskussion, även om den deliberativa demokratiteorin anser sig klara av att tunna ut ojämlikheter som kan tänkas påverka i en gruppdiskussion. Frågan som adresseras i uppsatsen är om könet påverkar i en kontrollerad deliberativ medborgardiskussion. I denna uppsats studeras endast kön, även om det finns många andra faktorer som även kan påverka en medborgardiskussion. I uppsatsen hittas först den deliberativa demokratiteorins viktigaste punkter och sedan genusforskningens teori om könets roll. Därefter presenteras den tidigare forskningen samt avgränsningarna. Till sist presenteras de nya körningarna med kön som avgörande faktor. Körningarna gjordes i samband med denna uppsats i dataprogrammet SPSS, men materialet var samlat redan vid medborgardiskussionen i Åbo. Den teoretiska referensramen syftar på att kön skulle ha en stark anknytning till hur gruppdiskussioner går till då det finns både män och kvinnor som medlemmar. Kvinnor ses ha mindre möjligheter att till exempel uttrycka sig än männen. Körningarna som gjordes för denna uppsats visar dock motsatsen. Kvinnor och män visade få skillnader i åsiktsförändringen. Detta tyder på att en strikt kontrollerad deliberativ medborgardiskussion faktiskt skulle radera ut skillnaderna könen emellan.
  • Sonck, Fredrik (2008)
    Avhandlingen diskuterar, med utgångspunkt i Nya Ålands sms-forum Messa Nyan, hur ny kommunikationsteknologi har möjliggjort nya former för publiken att interagera och samtala i media samt hur denna nya interaktion kan förstås ur ett demokratiskt perspektiv. Messa Nyan är ett forum dit Nya Ålands läsare kan skicka sms som sedan publiceras i relativt oredigerad form i den tryckta tidningen. Forumet har fått ett stort genomslag på Åland och påminner både om en traditionell insändarsida och om ett Internetbaserat diskussionsforum. Avhandlingens litteraturdel har två tyngdpunktsområden: Först ligger fokus på olika former för publik interaktion i media. Messa Nyan positioneras i förhållande till diskussionsforum på Internet, bloggar, sms-forum, insändare, telefonprogram och pratshower. Litteraturdelens andra tyngdpunktsområde berör de demokratiska möjligheterna hos interaktiv media – hur offentliga samtal kan göras tillgängliga för andra än samhällets eliter. Här har den deliberativa idétraditionen, där Habermas varit en förgrundsgestalt, fungerat som teoretisk klangbotten och avhandlingen diskuterar teorier och tidigare forskning om forum med deliberativa egenskaper. Arbetets empiriska del beskriver Messa Nyan såväl med en kvantitativ innehållsanalys som med en kvalitativ analys av åtta sms-diskussioner med avseende på samtalens narrativer och deltagarnas roller. Den kvantitativa analysen visar att Messa Nyan är ett anonymt forum som fyller många olika funktioner och uppvisar tematisk bredd. Den offentliga sfären, med temaområden som politik, näringsliv, media och kultur behandlas i 44,6 procent av sms:en, medan 39,2 procent av texterna berör den privata sfären och till exempel är inriktade på dejting. Språket i Messa Nyan är otypiskt för dagstidningen och bär drag av talspråk samt är ibland inspirerat av en elektronisk språkdiskurs. Den kvalitativa analysen är inriktad på olika samtal som förts i Messa Nyan och visar hur användarna positionerar sig i samtalen genom att anta ett stort antal olika roller eller funktioner. Metodologiskt har Greimas aktantmodell varit ett viktigt verktyg i denna analys. Också Goffmans idé om social interaktion i en främre och en bakre region har varit en metafor för samtalens kontext. Anonymiteten gör att användarna kan agera som om de befann sig i en bakre region trots att deras budskap får synlighet i en främre region.