Browsing by Subject "empati"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Klingenberg-Peltola, Anna (2006)
    I denna pro gradu- avhandling behandlas social- och familjearbetares upplevelser av stress, sekundärtraumatisering och utbrändhet. Frågor av intresse är: Hur upplever social- och familjearbetarna stress, sekundärtraumatisering och utbrändhet? Hur definierar respondenterna dessa fenomen? Vilka personliga erfarenheter har respondenterna av fenomenen? Vilka orsaker upplever social- och familjearbetarna att ligger bakom stress, utbrändhet och sekundärtraumatisering? Vad upplever social- och familjearbetarna att gör att de orkar med sitt arbete? Avhandlingen består av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska introduktionen presenteras teorier om stress, sekundärtraumatisering och utbrändhet och vad som anses orsaka fenomenen samt hur man kan förebygga dem. Den empiriska delen består av 16 skrivelser skrivna av social- och familjearbetare som arbetar med barnskydd inom kommunen. Respondenterna var kvinnor i åldern 25-58 år och de hade i medeltal arbetat 10.5 år i sitt nuvarande yrke. Analysmetoden var kvalitativ teoribunden innehållsanalys. Av resultaten framgår att social- och familjearbetarna upplevde sitt arbete som krävande. Respondenterna beskrev stress, sekundärtraumatisering och utbrändhet genom de känslor som fenomenen väckte hos dem. Respondenterna upplevde att faktorer som stress, individuella egenskaper, organisatoriska orsaker och egna traumatiska upplevelser bidrog till sekundärtraumatisering och utbrändhet. Åtgärder som enligt respondenterna förebyggde utmattning var bland annat positiva upplevelser, ”att få tala av sig”, stödet från arbetsgruppen, familjen och fritiden samt skolning och arbetshandledning. Man kan konstatera att respondenternas upplevelser i hög grad överrensstämde med tidigare forskningsrön.
  • Holmlund, Alexander (2018)
    'God intuition?' är en moralfilosofisk essä där jag reder ut begreppet intuition. Under min utbildning på teaterhögskolan har olika pedagoger sagt på olika sätt att jag har god intuition. Mot slutet av min utbildning upplevde jag att det hade blivit lättare för mig att använda min intuition och jag upplevde intuitionen starkare när den var närvarande. När jag då fick en till komplimang om min intuition av min rörelsepedagog Anita Valkeemäki kändes det intressant och viktigt för mig att börja formulera mig kring intuition. Jag ville ta reda på vad det var som jag var bra på. Jag tänkte mig att jag hade blivit bättre på intuition, och att det måste betyda att andra kunde bli det också. Eftersom jag är intresserad av att undervisa bestämde jag mig för att hålla fyra lektioner med temat 'intuition' som en del av det här arbetet, med syftet att reda ut huruvida det är möjligt att lära sig och lära ut intuition. Ju mer jag redde ut begreppet intuition desto tydligare såg jag den moraliska aspekten. Därför blev mitt slutarbete en moralfilosofisk essä där jag reflekterar kring vad begreppet intuition inbegriper och hur det används, främst inom teatern. En del av essän handlar om lektionerna. Men eftersom den moraliska aspekten innebar en möjlighet för mig att förstå mer blev det den väsentliga delen av essän, medan kapitlet om lektionerna blev ett underordnat delmoment i utredningen av begreppet. Inledningen redogör för varför jag har valt det här ämnet och problematiserar fröet till den här essän, kommentaren 'du har god intuition'. Kapitlet 'Det går att lära sig' handlar om lektionerna med temat 'intuition'. I kapitlet 'Hur klär man intuition i ord?' försöker jag redogöra för utgångspunkten för min begreppsutredning: hur andra klär intuition i ord. Jag utvecklar också problematiseringen av begreppet intuition. I kapitlet 'Avklädning av begreppet intuition' reflekterar jag kring begreppet intuition och dess användning inom teatern med hjälp av kapitlet 'Intuition' ur skådespelerskan Maria Johanssons doktorsavhandling 'Skådespelarens praktiska kunskap'. Här arbetar jag fram mina mest väsentliga tankar om intuition. I det sista kapitlet 'Intuitionens moraliska problematik' sammanfattar jag vad jag kommit fram till. Det är ett sista förtydligande av mina tankar och den moraliska problematiken med intuition.
  • Myhrberg, Nina (Helsingfors universitet, 2017)
    I den här Pro Gradu-avhandlingen granskas den positiva växelverkan mellan socialarbetare och föräldrar till barnskyddsklienter. Syftet med studien är att få en djupare inblick i socialarbetares och föräldrars upplevelser av positiva möten med varandra. Det har forskats en hel del om växelverkan mellan professionell och klient, men det har forskats väldigt lite om växelverkan som sker mellan socialarbetare och föräldrar till barnskyddsklienter. Forskningsfrågorna i denna avhandling är: 1. Hurudant är enligt socialarbetares upplevelse ett positivt möte med föräldrar, och vilka faktorer inverkar på att mötet blir lyckat? 2. Hurudant är enligt föräldrars upplevelse ett positivt möte med socialarbetare, och vilka faktorer inverkar på att mötet blir lyckat? Materialet i avhandlingen består av sju intervjuer, av vilka fyra är gjorda med socialarbetare och tre med föräldrar till barnskyddsklienter. Materialet samlades in under sommaren och hösten 2016. Som intervjumetod har använts djupintervju. Materialet har analyserats med innehållsanalys, för att lyfta fram de centrala teman, och se på vilken betydelse de hade för socialarbetarna och föräldrarna. Resultatet i min studie visar att den öppna dialogen som uppstod mellan socialarbetare och föräldrar resulterade i att mötet upplevdes positivt. Socialarbetarna lyssnade öppet och empatiskt och var lyhörda och klarade på så sätt av att tolka hjälpbehovet rätt och erbjuda föräldrarna sådan hjälp som de hade nytta av. Socialarbetarna såg det som viktigt att föräldrarna aktivt deltog i planerandet av stödåtgärderna. Då blev föräldrarna hörda, fick hjälp och upplevde mötet positivt. För både socialarbetare och föräldrar var den positiva relationen viktig. Den äkta närvaron och lyssnandet var oerhört viktiga just för att få kontakten samt för att få fram det väsentliga. Studien visar hur viktig relationen mellan socialarbetare och föräldrar är för att bygga upp förtroendet. Då föräldrarna hade förtroende för socialarbetaren vågade de ärligt berätta om sin situation. Resultaten visar att det är möjligt att även i svåra och känsliga situationer bygga upp en förtroendefull relation och få tillit så att mötet och själva växelverkan upplevs positiv. För socialarbetarna var det viktigt att jobba etiskt, och de var nöjda då föräldrarna var nöjda. Socialarbetarna upplevde att de lyckats i sitt jobb då de kunde hjälpa familjerna.