Browsing by Subject "esikoulu"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Palin-Vuori, Yvonne (2004)
    I avhandlingen granskas flickor, pojkar och dominans i en förskola. Avhandlingen går närmare in på hur separerade pojkarna och flickorna är i förskolan, vid vilka situationer könet har betydelse samt att den fokuserar på hur barnen dominerar och vad det leder till. Begreppet dominans ses utgående från Linell och Luckmann (1991) som skiljer mellan fyra dimensioner av dominans: kvalitativ dominans, interaktionell dominans, semantisk dominans och strategisk dominans. I avhandlingen behandlas dominans utgående från alla fyra dimensioner, om än indirekt gällande semantisk och strategisk dominans. Det empiriska materialet är insamlat i en förskola med 17 barn. Som metod har använts öppen och direkt observation. Närmast har interaktionen barnen emellan observerats. Vid observationen har olika infallsvinklar använts: att bekanta sig med fältet; observation av hela gruppen; användning av nyckelinformanter samt observation av små grupper. Som hjälpmedel har formulär och bandspelare använts. Det inbandade materialet består av 30 stycken aktivitetsepisoder. Integration-separation-analysen visar att det förekom möjlighet till interaktion över könsgränserna, i större eller mindre utsträckning, vid alla aktiviteter som undersöktes vid förskolan. Att-analysen behandlar sex olika kriterier för dominans: att avbryta, att få respons, att bli ignorerad, antal uttalanden, att ge direktiv samt att göra fysiska handlingar. Inom fyra av dessa kategorier fanns en könsskillnad. Skillnaden var mycket liten gällande antal uttalanden, medan en större skillnad fanns inom kategorierna ignorans, direktiv samt fysiska handlingar. Fysiska handlingar förekom överlag väldigt sällan i förskolan. Ingen könsskillnad fanns inom kategorierna att avbryta samt att få respons. Hur-analysen tar bland annat fasta på de fyra nyckelinformanternas samtal, rörelser, ljud och sällskap. Då barnen tvistade förekom det sju olika sätt som barnen dominerade på i tvister. Inom tvisterna tar avhandlingen fasta på hur barnen dominerar samt vad det leder till. Det mest använda sättet att dominera var att fortsätta protestera, be eller fråga tills den eller de andra gav upp. Den minst använda kategorin var att gå bort då man inte fick sin vilja fram.
  • Vaalasranta, Merja (Helsingfors universitet, 2014)
    Involvement measures the quality of activity. By evaluating a child's involvement in an activity, we can gain information about how the child experiences the activity. According to previous research, children who are involved in an activity are working at the limits of their abilities. The purpose of this study is to establish how preschoolers are involved and perform in cognitive tasks and furthermore, whether involvement in a task is related to task performance. This research was conducted as a case study. The research material consists of video footage and documents gathered 2008 in Vantaa as part of Laulua arjessa, a project by the University of Helsinki on promoting children's emotional well-being in daycare centers. The subjects of the study are three preschool girls from the same daycare preschool group. The video material consists of the girls performing cognitive tasks. These tasks were selected from NEPSY ll, a neuropsychological test for children ages 3-16. The documents consist of the girls' task papers, ten from each girl. The video material was analyzed using the Leuven Involvement Scale for Young Children (LIS-YC). The cognitive tasks were scored in accordance with NEPSY ll guidelines. The present study found variation in involvement between the preschool girls. The involvement of the first girl included a multitude of intense periods and occasional persistent periods. The second girl managed periods of intense involvement in one task, but was only involved to some extent in the others. The third girl's involvement was somewhat divided between periods of sustained and intense involvement, with emphasis on intense and even persistent periods. The overall performance of one of the girls was mostly good. The other two girls performed relatively poorly in two of the four tasks. One of the girls displayed a relation between involvement and performance in all of the tasks and one task in particular, while another girl showed no such relation, but performed mostly well. And in one girl's case, the relation between involvement and performance was evident in one task. With preschoolers, the quality of the task is relevant to task involvement.