Browsing by Subject "etik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-7 of 7
  • Silvennoinen, Johanna (2008)
    Socialarbetare balanserar ofta mellan olika intressen och värden. När klientens önskemål inte stämmer överens med organisationens riktlinjer, vad bör socialarbetaren prioritera? Vad är viktigast, att klienten själv får bestämma över sitt liv eller att klienten har det tryggt? Spelar det någon roll om klienten har utvecklingsstörning? Samtidigt som intressekonflikter och etiska dilemman är en oundviklig del av det praktiska sociala arbetet finns det inget facit på dem. I denna avhandling har jag studerat intressekonflikter och etiska överväganden i socialt arbete inom omsorgen om personer med utvecklingsstörning. Följande frågor tjänade som utgångspunkt för studien: Hurdana intressekonflikter och etiska dilemman kan det uppstå i socialt arbete inom omsorgen? Hur hanterar socialarbetare dessa situationer? Undersökningsmetoden var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, och sammanlagt intervjuade jag elva socialarbetare. De centrala teoretiska begreppen var Lipskys (1980) gräsrotsbyrokrat och reflexivitet (Fook 2005; Karvinen-Niinikoski 2005). Jag kodade intervjutranskriptionerna och kategoriserade innehållet i intervjuerna enligt systemet som Strauss och Corbin (1990) kallar öppen kodning. Resultaten visar att intressekonflikter och etiska dilemman i socialt arbete inom omsorgen kan delas in i två analytiska grupper: konflikter som uppstår mellan olika värden och parter samt konflikter som är relaterade till organisationen. De centrala konflikter som uppstår mellan olika värden och parter kan sammanfattas i frågorna: Hur långt bör socialarbetaren respektera klientens självbestämmanderätt? Vem är klienten: personen med utvecklingsstörning, hans eller hennes anhöriga eller bådadera? Och hur kan man i praktiken förverkliga rättviseprincipen? Konflikter som är relaterade till organisationen synliggör för sin del socialarbetarens dubbla lojaliteter mot klienten och organisationen. Studien visar att socialarbetare har olika strategier att hantera intressekonflikter och etiska dilemman. De använder sig av sina egna resurser, söker stöd i sitt nätverk och försöker ändra på situationen. Andra strategier är vidare att de accepterar realiteterna och drar gränser för det egna arbetet, använder sig av rationella metoder och har ett empatiskt förhållningssätt. Resultaten pekar vidare på att den egna erfarenhetsbaserade kunskapen samt stödet från kollegerna och den närmaste chefen har stor betydelse i oklara situationer. Resultaten stämmer således överens med tidigare undersökningar där det kollegiala stödet har identifierats som en central faktor som stödjer socialarbetare i deras arbete. Därtill påvisar resultaten att konflikten mellan socialarbetarens roll som gräsrotsbyråkrat och den egna organisationen aktualiseras först i socialarbetarnas relationer till högre chefer. Vidare är ett reflexivt förhållningssätt till det egna arbetet en del av den egna professionalismen.
  • Tuisku, Hannu (2017)
    Acta Scenica
    This qualitative pedagogical research examines the nature and the ethics of embodied pedagogies of acting and considers their use in the continuum from youth theatre education to professional actor training. By 'embodied pedagogy of acting' the author refers to an approach to acting and training acting that emphasises the centrality of the actor's sentient body in the theatrical event, the notion of a human being as a comprehensive body-mind entity, and the diversity and complexity of subjective experience. Knowledge presented in this research has emerged through practice, interviews and inquiries, discussions and shared experiences of training with both upper secondary school students, student actors in higher education, and professional actors. In the light of this thesis there are reasons to seek for alternatives to conventional paradigms of acting in youth theatre education. Embodied pedagogies of acting provide such an alternative. This thesis also stresses the importance of delineating workable and applicable terminology for training acting, both in youth theatre education and professional actor training. The traditions of psychophysical actor training provide a basis for the development of embodied pedagogies of acting but there are however aspects in psychophysical training that must be critically and comprehensively considered. The thesis also argues that experiences in the youth theatres and in youth theatre education are important for personal growth. The aim of the commentary at hand is not to address youth theatre education in a wider sense besides the methods of acting used in youth theatre education. A wider scope to youth theatre education is provided in the original publications of this thesis.
  • Hätinen, Annika (Helsingin yliopisto, 2021)
    Syftet för denna avhandling är att undersöka hur socialarbetare upplever och kritiskt reflekterar kring att etiska principer och etiska överväganden tillämpas i omhändertagandeprocessen i barnskyddet. Syftet är vidare att undersöka etiska konflikter i omhändertagandeprocessen samt om Covid-19 pandemin har haft en påverkan på den etiska tillämpningen i omhändertagandeprocessen. Forskningsmaterialet insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på distans via programmet Microsoft Teams på grund av den rådande Covid-19 pandemisituationen. Sammanlagt fem socialarbetare, som jobbade i barnskyddets öppenvård, deltog i studien. Materialet är analyserat med en teoristyrd innehållsanalys. Som teoretisk referensram har jag använt mig av Paynes (2015) kritiska teori och av Banks (2001) teori om etiska principer. Resultaten fördelades enligt analysen i tre huvudrubriker: etiska principer i omhändertagandeprocessen, etiska konflikter i omhändertagandeprocessen samt Covid-19 pandemins påverkan på omhändertagandeprocessen. Resultaten i studien visar att socialarbetarna tillämpar etiska principer och etiskt tänkande under omhändertagandeprocessen på ett professionellt sätt. Socialarbetarna beskriver att etiskt tänkande ofta är undermedvetet i yrkesrollen. Barnets delaktighet, personlighet och självbestämmanderätt beaktas genom öppen och ärlig kommunikation, genom att lyssna på barnet, tala på barnets nivå, svara på frågor, ta känslor i beaktande och vara närvarande. Att upprätthålla sekretessen under omhändertagandeprocessen ansågs inte problematiskt. Ibland måste etiska principerna ses över och begränsningar måste göras, till exempel då klientens självbestämmanderätt måste begränsas. Socialarbetarna berättar att det förekommer olika etiska konflikter under omhändertagandeprocessen. Placering av spädbarn och ungdomar var en etisk fråga som orsakade konflikter. Även resursbrister i olika stödåtgärder för klienterna ansågs orsaka konflikter. Resultaten gällande Covid-19 pandemins påverkan på omhändertagandeprocessen visar att socialarbetarna upplever att pandemin har påverkat barnskyddsklienternas psykiska välmående och på socialarbetarnas arbetsförhållanden negativt. Bland annat distansmöten och trögare arbetsprocesser togs upp som svårigheter i arbetet under pandemin. Avhandlingen pekar på att det finns behov av att fortsätta studera pandemins påverkan på socialt arbete och kritisk reflektera över socialarbetarnas maktperspektiv och tillämpning av etiska principer i arbetet
  • Widenius, Isa Charlotta (Helsingin yliopisto, 2017)
    Syftet med denna pro gradu avhandling är att undersöka hur socialarbetare inom det kommunala vuxensocialarbetet förhåller sig till dokumentering och hur de resonerar kring etiska frågor i dokumenteringen. De centrala forskningsfrågorna för denna pro gradu avhandling är: “Hur förhåller sig socialarbetarna till dokumenteringen och hurdana professionella överväganden görs i dokumenteringen?” och “Vilka etiska frågor upplevs som utmanande i dokumenteringen i socialt arbete?” Med denna studie vill jag således bidra till en diskussion om etiska frågor i socialt arbete och därmed öka medvetenheten om dokumenteringens betydelse i arbetet och om etiska frågor i anknytning till dokumenteringen. För att uppnå syftet med studien har jag utfört sju individuella intervjuer med socialarbetare som arbetar inom det kommunala vuxensocialarbetet. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. De centrala teman som socialarbetarna resonerade kring angående hur de förhåller sig till dokumenteringen och hurdana professionella överväganden de gör är; arbetstaktens inverkan på dokumenteringen och de situationsbundna överväganden man gör, resonemang kring vem man egentligen dokumenterar för, dokumenteringens betydelse för arbetet samt balansgången mellan framhävandet av klienters åsikter och de professionellas åsikter i dokumenteringen. Etiskt utmanande frågor i dokumenteringen visade sig vara; att fånga upp klientens styrkor i dokumenteringen för att använda detta som stöd för förändringsarbete, frågor kring missbruksrelaterad problematik samt dokumentering av klientfall där föregripande barnskyddsanmälningar är aktuella. Den slutsats som har kunnat dras från analysen är att socialarbetarna reflekterar ständigt över etiska frågor i dokumenteringen. Dokumenteringen visade sig vara en väldigt viktig del av det planenliga sociala arbetet och den upplevdes fungera som stöd för förändringsarbetet tillsammans med klienten. Detta förhållningssätt visade sig ha en stor inverkan på de etiska val socialarbetarna gör i dokumenteringen. Socialarbetarna upplevde att de etiska val de gör påverkas av arbetstakten, av tankar kring vem man egentligen dokumenterar för och vem som fungerar som kärna för dokumenteringen samt av hur man tänker på dokumenteringens roll för arbetet med klienten.
  • Holmlund, Alexander (2018)
    'God intuition?' är en moralfilosofisk essä där jag reder ut begreppet intuition. Under min utbildning på teaterhögskolan har olika pedagoger sagt på olika sätt att jag har god intuition. Mot slutet av min utbildning upplevde jag att det hade blivit lättare för mig att använda min intuition och jag upplevde intuitionen starkare när den var närvarande. När jag då fick en till komplimang om min intuition av min rörelsepedagog Anita Valkeemäki kändes det intressant och viktigt för mig att börja formulera mig kring intuition. Jag ville ta reda på vad det var som jag var bra på. Jag tänkte mig att jag hade blivit bättre på intuition, och att det måste betyda att andra kunde bli det också. Eftersom jag är intresserad av att undervisa bestämde jag mig för att hålla fyra lektioner med temat 'intuition' som en del av det här arbetet, med syftet att reda ut huruvida det är möjligt att lära sig och lära ut intuition. Ju mer jag redde ut begreppet intuition desto tydligare såg jag den moraliska aspekten. Därför blev mitt slutarbete en moralfilosofisk essä där jag reflekterar kring vad begreppet intuition inbegriper och hur det används, främst inom teatern. En del av essän handlar om lektionerna. Men eftersom den moraliska aspekten innebar en möjlighet för mig att förstå mer blev det den väsentliga delen av essän, medan kapitlet om lektionerna blev ett underordnat delmoment i utredningen av begreppet. Inledningen redogör för varför jag har valt det här ämnet och problematiserar fröet till den här essän, kommentaren 'du har god intuition'. Kapitlet 'Det går att lära sig' handlar om lektionerna med temat 'intuition'. I kapitlet 'Hur klär man intuition i ord?' försöker jag redogöra för utgångspunkten för min begreppsutredning: hur andra klär intuition i ord. Jag utvecklar också problematiseringen av begreppet intuition. I kapitlet 'Avklädning av begreppet intuition' reflekterar jag kring begreppet intuition och dess användning inom teatern med hjälp av kapitlet 'Intuition' ur skådespelerskan Maria Johanssons doktorsavhandling 'Skådespelarens praktiska kunskap'. Här arbetar jag fram mina mest väsentliga tankar om intuition. I det sista kapitlet 'Intuitionens moraliska problematik' sammanfattar jag vad jag kommit fram till. Det är ett sista förtydligande av mina tankar och den moraliska problematiken med intuition.
  • Teatterikorkeakoulu / Teaterhögskolan / Theatre Academy Helsinki; Midgelow, Vida L; Bacon, Jane; Kramer, Paula; Hilton, Rebecca (2019)
    Nivel
  • Vasama, Erica (2008)
    Avsikten var att kartlägga vilka olika ideal, normer, villkor och sociala relationer som påverkar en journalist vid beslutet att publicera en nyhetsbild som kan uppröra mottagaren. Med upprörande bilder avses bilder på människor inblandade i olyckor, katastrofer, konflikter och liknande händelser som orsakat dem mänskligt lidande eller dödat dem. Bildernas innehåll väcker obehag eller motbjudande känslor hos tittaren. Jag har intervjuat åtta finländska utrikesjournalister på TV-redaktioner. Bilder är oerhört viktiga i TV-nyheterna och utrikesjournalister arbetar med krigs- och katastrofbilder så gott som dagligen. Intervjuerna har analyserats med en vidareutvecklad version av reporterpraktikens kontext, en modell av Mats Ekström och Stig Arne Nohrstedt som kartlägger vad journalister påverkas av i sitt arbete. Modellen kompletteras med en diskursanalys som ger en inblick i hurudan inställning journalisterna överlag har till bildetiska frågor. Journalisterna påverkas i sitt arbete med bilder framför allt av yrkesrelaterade ideal och normer, praktiska arbetsvillkor samt kollegernas åsikter. Idealen och normerna påverkar snarare som en grundinställning än som praktiska verktyg. Diskussionen på redaktionen samt kollegernas åsikter formar respondenternas bildval. Skyldigheten att berätta och att visa världen som den är sågs som viktiga yrkesetiska normer. De låg ändå i vågskålen med medvetenheten om att man utnyttjar människor i nyhetsförmedlingens namn. Utrikesjournalisterna har dessutom den geografiska distansen att försvara sig med: det är inte så stor skillnad vad man visar, eftersom de berörda ändå aldrig får veta något. Journalisterna förhöll sig i princip positivt till etiska överväganden kring bilder. Upprörande bilder uppfattades ändå allmänt inte som ett speciellt stort problem, eftersom de flesta bilder var enkla att fatta beslut om. Nedskrivna regler om etiskt kontroversiella frågor saknades inte. Jag efterlyser ändå ett aktivare grepp av redaktionsledningen i form av principdiskussioner, fortbildning eller en fastställd policy. Detta skulle klargöra redaktionens principer och agera facit för diskussioner kring enskilda svåra fall. Utformningen och omfattningen kunde anpassas efter redaktionens behov och önskemål. Den viktigaste litteraturen för avhandlingen var Mats Ekströms och Stig Arne Nohrstedts verk (1994, 1996), Kari Andén-Papadopoulos och Birgitta Höijers Våldsamma nyheter: perspektiv på dokumentära våldsskildringar i media (1996) samt forskning kring Estoniakatastrofen år 1994 och flodvågskatastrofen i Asien år 2004.