Browsing by Subject "fenomenologi"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-9 of 9
  • Holmlund, Ulrika (2003)
    Syftet med min pro gradu-avhandling är att undersöka på vilket sätt tidningspressen beskriver "de Andra". Jag har valt att operationalisera "de Andra" som utlänningar, både flyktingar, asylsökande och övriga invandrare, samt minoriteter. Materialet består av tidningstexter ur Vasabladet och Hufvudstadsbladet. Jag analyserade mina texter utgående från diskursanalysen. Jag tittade på vem som förde ordet i texten, samt vem och vad som lyftes fram i texten. Med hjälp av olika ord, begrepp och omskrivningar hittade jag exempel på hur konstruktionen av "de Andra" kan komma fram i tidningstexter. Jag utgick från att jag inte skulle hitta direkta uttryck för rasism i texterna. Därför valde jag en konkret fråga, det vill säga bilden av "de Andra" i tidningspressen, som jag undersökte empiriskt. I stället för att hitta direkta uttryck för rasism hittade jag generella uttryck som genom en överexponering kan klassas som en nyare form av rasism som inte är baserad på biologi, utan på individers kultur. Genom att beskriva och framhäva "de Andra" som annorlunda och exotiska tar man fram det som skiljer "Oss" från "Dem". Detta kan ske genom att poängtera "de Andras" kultur, exempelvis religion, språk, traditioner, kläder eller musik. Det annorlunda ses ofta som något främmande och "de Andra" kan därför ses som ett hot mot "Oss". Samtidigt som man exotiserar "de Andra" drar man gränser för vad som anses normalt och onormalt. I västvärlden anses ofta vitt vara det normala i motsats till svart. Genom att poängtera nationalitet skiljer man också "de Andra" från "Oss". Analysresultaten visar att massmedia tenderar att både exotisera och normalisera när det handlar om "de Andra". Centrala källor är: "Att tänka sociologiskt" av Z. Bauman; "Sverige och de Andra" av M. McEachrane och L. Faye; "Etnicitetsbilden i finlandssvenska medier" av T. Sandlund; "Etnisyys ja rasismi journalismissa" av P. Raittila och "Theories of race and racism: a reader" av L. Back och J. Solomos.
  • Eriksson, Pia (2008)
    Avhandlingens syfte var att undersöka synligt och osynligt utlandsadopterade ungdomars upplevelser relaterade till etnisk identitet och identitet som adopterad, samt deras upplevda sociala stöd i dessa frågor. Studien är fenomenologisk och undersöker dessa fenomen i ungdomarnas livsvärld ur deras subjektiva perspektiv. Teoretiskt vilar studien på tre grundstenar: den sociala identitetsteorin, den psykodynamiska identitetsteorin och teorin om socialt stöd. Som viktigaste källor i identitetsteorierna fungerar: Branscombe, Ellemers, Spears & Doosje (1999), Ellemers, Spears & Doosje (2002), Erikson (1978; 1993), Grotevant, Dunbar & Lash Esau (2000), Liebkind (1992; 2006) samt Verkuyten (2005). Gällande socialt stöd är den centrala källan Pierce, Sarason, B., Sarason, I., Joseph & Henderson (1996). Förutom dessa utgör även Irhammars (1997) och Rastas (2002; 2004; 2007) undersökningar viktiga källor. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa temaintervjuer med tio synligt och osynligt utlandsadopterade ungdomar i åldern 15–20 år. Som viktigaste metodologisk källa i den fenomenologisk-hermeneutiska analysen fungerade Perttula (1995). I ungdomarnas livsvärld visade sig utlandsadoptionen på olika sätt i mötet med omvärlden och familjen. Från omvärldens sida mötte de utlandsadopterade extern kategorisering medan mobbning och rasism var närvarande i en del ungdomars liv. Adoptivfamiljen utgjorde däremot ett ställe där ungdomarna accepterades och familjen fungerande också som den viktigaste källan till socialt stöd. Kommunikation om biologisk familj och etniskt ursprung var till en viss grad öppen i alla familjer. Syskonrelationerna upplevdes som viktiga av ungdomarna, men kommunikation om adoptionsrelaterade frågor med syskon förekom bara med syskon som hade samma biologiska familj. Betydelsen av det sociala stödet från andra adopterade var mycket liten i detta skede av livet.
  • Österåker, Maria (Svenska handelshögskolan, 2003)
    Economics and Society
    Varför är arbetsplatsen en plats? Arbetsplatsens betydelse diskuterar den självklarhet som ofta karakteriserar en vetenskaplig diskussion om arbetsplatsen och dess fysiska existens. Tyngdpunkten inom platsforskningen har kommit att långt ligga på platsens utformning, på dess innehåll och skeenden istället för på platsen i sig. Den snabba informationsteknologiska utvecklingen leder emellertid till att man kan ifrågasätta huruvida dagens traditionella arbetsplatser med deras fysiska attribut överhuvudtaget behövs. En frigörelse från rummets och tidens restriktioner skulle medföra att en fysisk arbetsplats inte längre kunde ses som självklar. I en situation där individen behåller arbetet som aktivitet men förlorar sin kontakt med den traditionella arbetsplatsen (blir arbetsplatslös) uppstår ett behov av att veta om man samtidigt förlorar något betydelsefullt. Bör värden överföras från den traditionella arbetsplatsen till arbete under mera virtuella och gränslösa villkor och i så fall vilka? Arbetsplatsens betydelse söker en förståelse för den betydelse arbetstagarna sätter vid sin arbetsplats och framförallt vid det faktum att den är en fysisk plats. Intervjuer med distansarbetare och traditionella kontorsarbetare visar att arbetsplatsen legitimerar arbetet, avgränsar arbetet, stöder arbetstagaren i arbetet och stöder arbetstagaren som människa. Detta är enligt dem svaret på varför det ligger ett värde i att traditionellt se och uppleva arbetsplatsen som en fysisk plats.
  • Dry storm 
    Lönnqvist, Tom (2018)
    The work Dry Strom, is the theoretical part of my thesis. It contains a theoretical frame work and a process description of my artistic part of the thesis, the piece Dry Strom. The theory of the work aims to create an understanding of how sound relates to the complex experience of thought and body. It uses theory of immersion, participatory creation, artistic work, human voice and phenomenology to do so. Within immersion it looks at how immersion within immersive theatre can be related to the experience of sound. The participatory theory is used to compare the theory of participatory theatre to an active listening experience. Within theories of artistic work, the text discusses how our subjectivity can be seen as problematic, and how it affects our experience of what we encounter. The human voice theory is used to bring a personal view of how voice relates to the experience of sound and silence, while a final phenomenological approach is used to tie together what has been discussed. Beyond this, there is a chapter aiming to give perspective on how we can relate to our body, in relation to our subjectivity, and through a more direct contact to our body, discussed throughout the text. The process description aims at opening up the process of creating the piece Dry Storm. Parts of the piece are opened up as part of the theory as an opening to comparison. Further, the process description discusses the process in relation to the participants of the process. The process description also looks into the sounds used within the performance and ends by forming a reaction to the process in relation to the theoretical frame. The text ends by introducing a theory for possible further studies.
  • Sivelä, Karin (Helsingin yliopisto, 2018)
    I avhandlingen granskas tidigt föräldraskap bland unga inom barnskyddets eftervård. Idén bakom avhandlingen grundar sig i observationen att tidigt föräldraskap är ett mer allmänt förekommande fenomen bland unga som varit placerade eller omhändertagna jämfört med unga bland majoritetsbefolkningen. Tidigare studier visar att unga som varit klienter inom barnskyddet befinner sig i en sårbar situation överlag och speciellt i övergången till ett vuxet liv. Även tidigt föräldraskap ses ofta som en risk och som något som kan ha en marginaliserande inverkan på en ung persons framtidsutsikter. Unga föräldrar inom barnskyddets eftervård befinner sig därmed i en statistiskt sett utmanande position. Syftet med ifrågavarande avhandling är att beskriva erfarenheter och upplevelser av uppväxt, tidigt föräldraskap och socialt stöd bland unga föräldrar inom barnskyddets eftervård. Målsättningen är att forskningen skall bidra till en ökad förståelse för hur omständigheterna och förutsättningarna kan se ut hos unga föräldrar som har en bakgrund inom barnskyddet, en grupp som det för tillfället finns relativt lite kunskap om. Metodologiskt tillhör forskningen den kvalitativa forskningstraditionen. Det empiriska forskningsmaterialet består av åtta intervjuer med fem unga föräldrar. Av intervjumaterialet skapades fem individuella livsberättelser med hjälp av narrativ metod. Forskningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar avstamp i teorier om socialt stöd. Forskningsetiska aspekter har varit centrala under hela forskningsprocessen samt i utarbetandet av forskningsrapporten. Forskningen visar att det finns ett stort behov av att tala om den egna uppväxten och föräldrablivandet bland unga inom barnskyddets eftervård. I livsberättelserna kom det tydligt fram att föräldrarna ville att deras barns barndom skulle bli annorlunda jämfört med hur deras egna barndom varit. Eftersom den egna barndomen präglats av missbruk och/eller konflikter kan det, att det ofta var den egna barndomsfamiljen och den egna mamman som utgjorde det största stödet då den unga själv fick barn, ses som ett av studiens intressantaste resultat. Resultatet visade att det bland de unga föräldrarna fanns en stark målmedvetenhet och en stor vilja att ha ett liv utan missbruk och våld. Alla önskade ett liv där de har en utbildning och ett arbete, en bostad och ett tryggt parförhållande och att deras barn skulle få en så normal uppväxt som möjligt. Därutöver visar forskningen att unga föräldrar inom barnskyddets eftervård har ett behov av stöd med låg tröskel. Bland föräldrarna fanns det en stark tilltro till rådgivningen och en vilja att träffa andra som befinner sig i samma situation.
  • Finell, Clarice (Helsingin yliopisto, 2019)
    Contemporary jewellery art is an artform that has cast away from the traditional view on jewel-lery and acts on the scene of contemporary art. The driving force of contemporary jewellery art is not to be a wearable piece of jewellery, but to be an individual, independent piece of art. Contemporary jewellery artists who are active within the genre are a heterogeneous group of people who have very different backgrounds of education. The purpose of this thesis is to investigate how the jewellery artists who are active in Finland experience their working techniques, how they choose the techniques they use as well as how they describe their artistic process. Furthermore, the effect of education on the choice of techniques and the working methods are investigated. Previous studies have concentrated on what jewellery art is or how individual artists view their own process of working. This qualitative study concentrated on the descriptions of 18 contemporary jewellery artists who are active in Finland. The informants were all members of the Jewelry Art Association. A survey with open ended questions was sent to the Jewelry Art Association and shared in the Facebook group Korutaidefoorumi. The answers were analysed with phenomenological analysis, where all the answers were di-vided into groups of single words and meanings. The answers were then compared against the informants answers as well as the single informants´ answers were compared to the other answers by that informant. The result of this study shows that the artistic process of contemporary jewellery artists vary very little between the artists and that the education is of certain importance when it comes to the choice of techniques and material as well as the choice of material effects the artistic pro-cess with some of the informants.
  • Slotte, Anna-Maria Kristina (2008)
    Finlandssvenska teckenspråkiga döva utgör en minoritet inom en minoritet i flera avseenden, dels inom det finländska dövsamfundet och dels inom den finlandssvenska minoriteten. Syftet med avhandlingen är att beskriva och klarlägga aspekter som kan anses vara av betydelse för de finlandssvenska teckenspråkiga dövas upplevelser av tillgänglighet och delaktighet i det finländska samhället. Fenomenen tillgänglighet och delaktighet undersöks utifrån nationella och internationella dokument inom handikappområdet, samt internationell forskning som beskriver tillgänglighet och delaktighet i relation till döva. Två teckenspråkiga gruppintervjuer med sju informanter utfördes med en fenomenologisk-hermeneutisk forskningsansats. Intervjuerna utfördes med hjälp av teckenspråkstolk och de videobandades. Tematiska frågor om kommunikation, samhälle, dövas värld och finlandssvenska dövas roll ställdes. För undersökningen har bl.a. Hoyer 2000a, Hedrén et al 2005, Ladd 2003, Londen 2004, Luukkainen 2008, Molin 2004, Murray et al 2007 och Young et al 2000 utgjort centrala källor. Kommunikationens betydelse blir framträdande i samspelet med andra livsvärldar. Den hörande världen och den döva världen har helt olika utgångspunkter och följaktligen kom upplevelserna av tillgänglighet och delaktighet att formas därefter. En fungerande kommunikation, betydelsen av visuell information om vad som händer i omvärlden, vilja och ansvar att informera hörande samt aspekten av att rymmas med i samhället, var framträdande i hörande världen. Medan modersmålets betydelse samt en gemensam visuell förståelse var aspekter som karaktäriserade upplevelserna i dövas värld. Avhandlingen visar att ytterst är delaktighet en känsla av att förstå och bli förstådd, där många olika aspekter ingår och bildar ett överlappande komplext sammanhang. Det här diskuteras inom ramen för Habermas 1988 teori om kommunikativt handlande. Tillgänglighet är de redskap och verktyg som möjliggör delaktighet.
  • Dahlbäck, Kajsa (2020)
    EST-julkaisusarja
    In my DocMus thesis I have studied the singer’s inner work and what precedes the voice. In my research I have utilized my experience as a singer specialized in early music and the genre’s generally intimate concert and rehearsal atmosphere. Employing the triadic concept of body–breath–mind led me to study the singer’s inner work from each side of the triangle that forms this unit. In this process the triad’s cyclical identity appears. The three parts are inseparable from each other, although the unit can be studied from these three different angles. Experience texts from rehearsals and concerts have been mirrored against phenomenological theories. Through this method the practice-based body–breath–mind is linked to the theoretical singing-in-the-world. Body–breath–mind is the foundation for singing-in-the-world, a term developed from the phenomenological tradition of Heidegger’s being-in-the-world (in-der-Welt-sein), Merleau-Ponty’s being-toward-theworld (suis à) and in recent years Skôf’s and Berndtson’s breathing-in-the-world. The first two do not discuss breath as a factor in man’s communication with the environment, while Irigaray as well as Skôf and Berndtson do. For the singer breath is equally important as body and mind for understanding and performing music. From the semiotic chora (Plato, Kristeva) inspiration can awaken within the singer. With inspiration meaning (le sens, Nancy) is formed and can develop in the singer through inhalation. A tone can start after a short moment of stillness. The instrument has then received the starting tone and the diaphragm activates with a ”click” before the tone is struck. In the pre-phonatory preparation the instrument remains still for a short moment before a tonebody can be lit. The tonebody is shared with the environment and can in optimal circumstances appear within body–breath–mind when the singer is in and toward the room. Breath is the life force of the triad body–breath–mind. In the shared environment and air (Irigaray), the singer can create a wave movement of the intertwined expansion and contraction of the instrument. Breath includes everyone in the room which makes singing inclusive for everyone present. Mind’s role to singing-in-the-world correlates with how the singer exists in and toward the world, meaning can be shaped and how the tonebody can be created through touch. From the stillness of mind, the singer can experience concentration and create optimal conditions for presence and flow.
  • Arlander, Annette (2014)
    Episodi