Browsing by Subject "filosofi"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-8 of 8
  • von Bagh, Jenni-Elina (2018)
    This written part of my final theses work focuses on my own choreographic work through a nomadic framing. I go through methodologies and principles in choreographing, that bring us closer to a question of non-identification, pre-individuality and nomadism. I am curious to consider the phase of my artistry as a transitional phase concerning my personal relationship to dance and choreographing but also considering a general atmosphere in philosophical discourses and art; a step from postmodern and poststructuralist discourses to the realm of new materialism and posthumanism. Through my writing and exemplification of my own artistic works, especially my artistic final work: a life -nomadic melodrama, I want to analyze how a co-resonance of specifically Gilles Deleuze’s philosophy influence and give support to artistic work and artistic thinking. In the first chapter I go through couple of general aspects in my choreographic working. I articulate three different perspectives that can be generalized as artistically valuable. These are such as translation as a choreographic method, semantic and somatic as compositional co-partners, and the question of body in the realm of becoming. In the second chapter I introduce theoretical backgrounds to my artistic working through philosophic concepts such as ”becoming”, ”assemblage”, ”nomadism” and ”a life” that specifically resonated in the way I approach my artistic work as non-essentialist. The third chapter is an investigation of my artistic final work a life -nomadic melodrama. First I elaborate some theoretical and artistic influences for the starting point of the process. Then I introduce some methodologies used in the process. I will also introduce the structure of the piece to exemplify how the before mentioned concepts concretize in this particular work. In the fourth chapter I go through certain nomadic principles that has affected especially the artistic process of a life - nomadic melodrama and my artistic thinking in general.
  • Gurevitsch, Sara (2018)
    This paper explores findings of connectivity and feeling relating to my latest artistic process Dry storm in Theateracademy of Helsinki. It sheds light on experiencing relative sensing of time and space through body’s structures of communication in a framing of choreography. I share experiences and observations of practicing choreography that reveal my interest towards processual being and embodied connectivity. I will highlight experience as a starting point for a choreographic process and ponder translation as a choreographic tool, to bring fourth transformability of a body and processual composition. In relation to feminist, philosopher Rosi Braidotti’s and mathematician, philosopher Alfred North Whitehead’s thinking I find support in articulating the creative realm of Dry storm. I will explore some of the interfaces and relativities that Whitehead’s speculative realism and choreography create and what they seemed to communicate. I will map out the thought and experience -processes leading towards somatic imagining and open more the physical practices that formulated Dry storm. Besides using Whitehead’s process ontological concepts and Braidotti’s thinking, this paper draws terminology and ideas from i.e. philosopher Elizabeth Grosz and dramaturge Jeroen Peeter’s. In this paper I attempt to leave endings open, return and cycle around, reflect ways to organize through relativity of feeling.
  • Monni, Kirsi (2015)
    Artikkeli käsittelee ‘työkalujen’ ongelmallisuutta taiteilijan koulutuksessa, erityisesti MA tason koreografian opetuksessa. Aihe on osoittautunut oleellisen tärkeäksi moninaisten ja heterogeenisten esteettisten tavoitteiden nykyajassa, sillä jokainen työkalu, kuten se konventionaalisesti ymmärretään, on käyttövalmis jo aiemmin varmistetun päämäärän ja metodin mukaan, ja siten se on jo osittain ratkaissut yksittäisen ja erityisen taiteellisen kysymyksen taiteilijan ja maailman välillä. Kysymys ‘työkaluista’ taiteellisessa prosessissa näyttäytyy minulle laajempana poetiikan (tekniikoiden, menetelmien, tiedon) kysymyksensä sekä poiesiksen ja taideteoksen ontologiaan liittyvänä kysymyksensä. Poetiikan teemaa käsiteltiin laajasti kuuden eurooppalaisen esittävän taiteen MA ohjelman Erasmus Intensive -projektissa vuosina 2011-2013. Tämä artikkeli raportoi joitain aspekteja tuosta keskustelusta ja kehittelee edelleen koreografian opetuksessa perinteisesti keskeisen komposition käsitteen analyysia. Voidakseni käsitellä poetiikan, työkalujen ja taideteoksen kompleksista suhdetta, pohdin ensin teoksen luomisen kysymystä poiesis käsitteen avulla ja sen jälkeen komposition ontologiaa erityisesti Martin Heideggerin logos käsitteen avulla. Esitän ajatuksen kompositiosta ‘yhteenkuuluvuus suhteisuudessa’ -tapahtumana ja että tällaista näkymää vasten komposition käsite voisi palvella taiteilijan, erityisesti koreografin, koulutuksessa sekä rakenteellisena reflektiona että syvällisenä taiteellisena tutkimuskysymyksenä.
  • Toivakainen, Niklas (Helsingin yliopisto, 2020)
    This thesis is an essayistic exploration into human self-alienation, into the split or strife between the ‘inner’ and the ‘outer’, or ‘mind’ and ‘body’. Its central aim is to open up a perspective on the problem of the life of the mind, a perspective that suggests a shift in the understanding of this problem form a purely epistemological-ontological (or structural) to a radically moral-existential one. The thesis begins with a certain idea of the mind-body problem, which is in turn identified as confused and unclear, but out of which a certain general logic and dynamic is distilled. It then moves on to analyse this logic and dynamic and develops a specific perspective on or understanding of it. Perhaps one might say that the ‘truth’ of the perspective that is opened up lies in the way in which it is able to guide us to a radically moral-existential horizon without losing touch with the general logic and dynamics from which it sets out. One of the central claims that the thesis makes, through the perspective it attempts to open up, is that the ‘inner-outer’ split, or human self-alienation, concerns a moral-existential displacement of desire, and more specifically, a displaced desire for (social) affirmation. The rationale of this temptation or urge to displace desire, it is argued, lies in the way in which (social) affirmation phantasmatically manage to secure a (displaced or split) desire from the other. Moreover, it is in and in relation to this logic and dynamic of desire and affirmation that the ‘body’ or the ‘outer’ enters the picture and is identified as announcing itself as the object and instrument of displaced desire. ‘Body’ is disassociated form the soul or the ‘inner’ and its desire, or, alternatively, (mis)identified with it, and thus seen as somehow the cause of the ‘mind-body strife’, or, alternatively, seen as that which somehow necessarily veils the ‘real of the soul’. The narrative of the thesis is structured along the following lines. It begins by identifying the contemporary naturalist ‘mind-body problem’. Distilling or deciphering out of this, so it is argued, confused problem a general logic and dynamic, the thesis moves on to discuss Francis Bacon’s, and more importantly, René Descartes’ epistemological outlook and mind-body dualism. Here the discussion centrally revolves around how Bacon’s and Descartes’ mind-body dualism and the associated mind-body strife binds together epistemology with ethics; their claim that the mind-body strife essentially concerns a ‘problem of the will’. This discussion is followed by an extensive reflection on Plato’s dialogue Gorgias. The suggestion is that the Gorgias ties together the different themes and concerns that have emerged in relation to the discussion on the mind-body strife and helps clarify issues that remains obscure in Descartes’ philosophy and, consequently, in contemporary naturalist philosophy of mind. It is also in connection to the reading of Gorgias that one of the central claims of the thesis is developed, namely that the mind-body strife is rooted in a displaced desire for social affirmation. In the final chapter, the central questions and concerns identified throughout the thesis are re-discussed, now with the question of meaning at the epicentre. Drawing on resources identified in both Plato and Wittgenstein, the chapter develops critical perspectives on what is termed the Augustinian-Cartesian picture of the soul and meaning, as well as on Jacques Lacan's theory of (decentred) subjectivity. The final chapter ends with a sketchy account of how the central claims developed in the thesis can be illustrated in terms of ‘examples’.
  • Dumell, Helena (Helsingin yliopisto, 2020)
    I min pro gradu-avhandling forskar jag hur olika skribenter skriver om musikens påverkan på oss, ifall man kan säga att musiken uttrycker emotioner, filmmusik och dess funktioner och till slut ifall man kan behandla filmmusik ur ett filosofiskt perspektiv. Målet är att bevisa att filmmusik tål närmare filosofisk granskning och att den kan ses som ett likvärdigt element av filmen, som lika viktig som bilden. Jag går först igenom klassiska filosofer och deras syn på musiken och dess påverkan på oss för att jag anser att en förståelse för hur gamla frågorna inom musikfilosofi är, är väsentlig för förståelsen av den nuvarande diskussionen inom ämnet. Efter det behandlar jag musiken och dess koppling till emotionerna. Till näst går jag igenom en mera konstorienterad syn på hur musiken påverkar oss, för att sedan presentera den äldre delen av min forskning, nämligen filmteoretiska synsätt på filmmusikens funktion. Till slut behandlar jag nyare texter om filmmusiken, där det finns en mera filosofisk syn, och skribenterna analyserar specifika filmer och musiken i dem. Jag använder texter från väldigt olika områden, från såväl filosofisk som filmteoretisk bakgrund. Jag presenterar de centrala ideerna i texterna och redogör jag för innehållet och betydelsen i dem. Jag jämför de olika texterna med varandra och försöker koppla ihop tankarna i dem. Slutsatsen av min pro gradu-avhandling är att synen på att musiken påverkar oss väldigt kraftigt har varit rätt likadan länge, sedan antikens tid (redan Platon ansåg musiken ha en väldigt stark påverkan på oss), men synen på vad filmmusiken gör och hur den gör det samt kanske uppskattningen av filmmusiken har undergått en stark förändring. Synen på musikens roll (särskilt i film) har länge varit att den hypnotiserar oss och hämtar filmen närmare oss som åskådare. Den nyare synen är att man vill emancipera filmmusiken till en likvärdig del av filmupplevelsen, kanske ibland t.o.m. viktigare än bilden i kontexten av att skapa den filmatiska världen eller en viss sorts stämning. Slutsatsen av min pro gradu-avhandling är att filmmusiken absolut är värd närmare filosofisk granskning (åtminstone viss sorts filmmusik).
  • Westerlund, Fredrik (Helsingin yliopisto, 2014)
    This PhD thesis is an extended critical investigation of Martin Heidegger s influential account of the problem of phenomenality, i.e., of how things show up as meaningful phenomena in our experience. As such, it is also a study of his effort to develop and probe the question of phenomenology, i.e., what it means to see, understand, and articulate such phenomena. The aim of the thesis is both historical and systematic. On the one hand, it offers a unified interpretation of how Heidegger s struggle with the problem of phenomenality unfolds during the main stages of his philosophical development, from the early Freiburg lecture courses 1919-1923, over the Marburg years and the publication of Being and Time in 1927, up to his later thinking stretching from the mid 1930s to the early 1970s. It is argued that the problem of phenomenality constitutes one of the core problems that Heidegger is concerned with from beginning to end, and that focusing on this problem allows us to shed new light on the philosophical logic and motives behind the main changes that his thinking undergoes along the way. On the other hand, the thesis examines both the philosophical power and the problems and ambiguities of Heidegger s consecutive attempts to account for the structure and dynamics of phenomenality. In particular, it critically interrogates Heidegger's basic idea that our experience of meaningful phenomena is determined by our prior understanding of the historical contexts of meaning in which we always already live. A central argument of the thesis is that Heidegger s conception of the historical structure of phenomenality raises the decisive question of how to distinguish between historical prejudice and primordial understanding, and that Heidegger s inability to answer this question in Being and Time generates a deep ambiguity between his program of historical-destructive thinking and his employment of a Husserlian intuition-based phenomenological method in his concrete investigation. Moreover, it is argued that Heidegger s later thinking of the clearing/event of being is centrally motivated by the effort to answer precisely this question by showing how a historical world can arise and give itself as a binding destiny. Ultimately, however, the thesis suggests elaborating on the criticisms previously presented by, e.g., Ernst Tugendhat and Emmanuel Levinas that Heidegger s radical historicization of phenomenality makes him unable to account either for the truth of our understanding or for the ethical-existential significance of other persons.
  • Holmström, Valter (Helsingfors universitet, 2017)
    Tiden kring andra världskriget kan beskrivas som en period då modernitetens betydelse omförhandlades i den finländska kultur- och samhällsdebatten. Krigens uppbräckande inverkan spädde på en civilisationspessimism och kulturkonservatism bland bildningsborgerskapet, 1800-talets framstegsoptimistiska modernitetssyn hade sedan länge börjat nedmonterades samtidigt som Sovjetunionens sågs som ett oroväckande modernt projekt vid Finlands östgräns. Ändå fanns det också en stark strävan efter modernisering inom vetenskapspolitiken och samhällsdebatten, i omdaningen av begrepp som kultur, individ och samhälle och ett avståndstagande från äldre filosofisk hegelianism och idealism. Det var under denna period som filosofen Georg Henrik von Wright inledde sin bana som offentlig intellektuell. Genom publikationer i en mängd olika tidskrifter och fora så utformade han en bild av sin samtid, dess förgångna och framtid. Bakom denna bild står frågan om det moderna samhällets, kulturens och filosofins art som fond. Syftet med min avhandling är att tolka hur von Wright gestaltar detta moderna i sin intellektuella produktion 1938-1951. Utifrån denna fråga analyserar jag även hur von Wright mobiliserade modernitet som intellektuell i förhållande till den filosofi och kultursyn han representerade och vilken slags tidsperspektiv som finns i detta modernitetsbegrepp. I avhandlingen utgår jag från Sven-Eric Liedmans tematiska beskrivning av moderniteten, Reinhart Kosellecks begreppshistoriska perspektiv och Jürgen Habermas fokus på moderniteten som ett specifikt tidsperspektiv och tolkar genom dessa hur von Wright förhåller sig till det moderna. Modernitet var också något som von Wright aktivt använda sig av som ett strategiskt redskap i olika sammanhang och i enlighet med Quentin Skinners idéhistoriska metodologi så tolkar jag hans texter som strategiska handlingar i olika sociopolitiska kontexter. Resultatet av min studie visar hur den sociala och politiska kontexten von Wright arbetar inom färgat hans gestaltning av moderniteten, och hur den humanism han utformar under denna period också står i relation till denna modernitetsbild. Som en representant för den logiska empirismen, en filosofisk rörelse behäftad med en stark modernitetsanda och som en del av ett konservativt sinnat bildningsborgerskap befinner sig von Wright i korsningen mellan två olika disparata idéflöden. Det moderna samhället gestaltas i termer av kris och förfall, samtidigt som filosofins modernitet används som en spelbricka för att visa på dess överlägsenhet. Genom att kartlägga von Wrights bild av det moderna strävar avhandlingen efter att ge insyn i ett moment av modernitetens idé- och begreppshistoria i Finland som ännu inte blivit kartlagt i forskningen. Samtidigt granskar avhandlingen en av det finländska intellektuella fältets mest inflytelserika aktörer under en av hans formativa perioder.
  • Darlington, C.D. (London, 1978)