Browsing by Subject "finlandssvenskar"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-12 of 12
  • Grönlund, Nina (Augu)
    Genast efter vinterkrigets slut började det spridas rykten om att genombrottet på Lähde-avsnittet vid Summa år 1940 skulle ha berott på de finlandssvenska soldaternas dåliga stridsförmåga eller rentav feghet. I vissa kretsar påstods det att de finlandssvenska soldaterna, inte bara vid Lähde utan även annorstädes, skulle ha varit sämre än de övriga. Dylika anklagelser mot de svenskspråkiga soldaternas insats i vinter- och fortsättningskriget har förekommit på olika håll sedan dess. Syftet med detta arbete är att belysa dessa anklagelser, att undersöka om de har någon grund, samt att testa hypotesen att de bottnar i schismer mellan vårt lands finsk- och svenskspråkiga befolkning genom att undersöka förhållandet mellan dessa språkgrupper. Som källor fungerar främst intervjuer, huvudsakligen med finsk- och svenskspråkiga krigsveteraner. Även Internet och litteratur har utnyttjats. Även om det än idag är förhållandevis lätt att på Internet hitta kritik mot de finlandssvenska soldaternas krigsinsats, visade min undersökning att det är en rätt liten grupp fanatiker som står bakom denna kritik. Att anklagelserna inte är så utbredda visade även de intervjuer jag utförde med krigsveteraner. Största delen av veteranerna var nämligen lyckligt omedvetna om existensen av dylika anklagelser. Min granskning av de mest kritiserade aspekterna i den finlandssvenska krigsinsatsen antyder att största delen av anklagelserna är ogrundade. De svenskspråkiga soldaterna tycks ha varit precis lika dugliga som sina finskspråkiga vapenbröder. Detta bekräftades också av veteranerna; den överväldigande majoriteten av dem ansåg att de finlandssvenska soldaterna var minst lika bra som alla andra. Utredningen av förhållandet mellan de finsk- och svenskspråkiga finländarna ger belägg för antagandet att anklagelserna mot de finlandssvenska soldaterna beror på de finskspråkigas motvilja mot den finlandssvenska minoriteten. Förhållandet har aldrig varit oproblematiskt; vår historia har sett två större språkstrider, och slagsmål mellan de olika språkgruppernas representanter har förekommit rätt allmänt. Idag är situationen måhända bättre, men ännu finns det en minoritet bland de finskspråkiga som förhåller sig negativt till finlandssvenskarna. Min övertygelse är att det är denna negativa inställning som förklarar anklagelserna mot de finlandssvenska soldaterna nu och tidigare.
  • Wikblad, Emelie (Helsingin yliopisto, 2018)
    Religion väcker nyhetsmediers intresse i en tid när stora konflikter knyts till religioner, när den religiösa mångfalden i samhället ökar och med den kontrasten mellan religiöst och sekulärt. Teorin om medialisering av religion utgår från nordiska kontexter, där banden till religionen försvagas, och hävdar att det är mediernas representationer av religioner som i dag ligger till grund för människors kunskap. Syftet med den här avhandlingen är därför att få kunskap om finlandssvenska journalisters attityder till nyhetsmediernas roll som källa till information om de två största världsreligionerna: kristendomen och islam. Det här uppnås genom att granska hur journalisterna förhåller sig till frågor om representation, ansvar och kunskapsbehov. Metoden som används är kvalitativ attitydforskning, vilken bygger på att människors attityder formas i sociala situationer och kan studeras genom deras ställningstaganden och argumentationer. Materialet består av intervjuer med åtta journalister från finlandssvenska nyhetsmedier. I intervjuerna ställdes informanterna inför 20 påståenden som rör religionerna och det redaktionella arbetet. Attityderna analyserades genom att granska och kategorisera informanternas ställningstaganden och motiveringar. En djupare analys av attitydernas objekt och subjekt gav vidare kunskap om informanternas syn på sitt eget arbete, ansvar och journalistens yrkesroll. Den huvudsakliga slutsatsen är att journalisterna omfattar tanken att nyhetsmedierna har en roll som källa till information om kristendom respektive islam. Den här rollen är ändå sekundär både till principer som karakteriserar journalistrollen och till de praktiska omständigheter som styr arbetet. Synen på nyhetsmediernas roll och porträttering av religionerna är också av distinkt olika karaktär. För kristendomens del är det icke-kontroversiellt att se nyhetskriterierna som den främsta faktorn som avgör dess plats och roll i nyheterna. När det gäller islam finns en annan nivå av känslighet och fokus på korrekthet, bildning och nyans i rapporteringen. Ett centralt drag i attityderna är spänningen mellan inställningen till porträtteringen av religionerna å ena sidan och nyhetsjournalistikens principer å andra sidan. Informanternas attityder uppvisar stora likheter med tidigare studier och det finns klara paralleller mellan attityderna och den dokumenterade bilden av nyhetsrapporteringen om religion. De attityder journalisterna i den här studien uttrycker ger stöd för tesen att medierna har en central roll i att definiera och rama in frågor om kristendom och islam i samhällsdiskussionen. Informanterna tillstår möjliga negativa konsekvenser av hur framför allt islam representeras i olika typer av media. Samtidigt fyller flertalet attityder en funktion av att förklara och rationalisera det redaktionella arbetet. Ur journalisternas synvinkel kan nyhetsmedierna inte beskyllas för att fokusera på negativa nyheter, eftersom yrkets ideologi och mediets logik säger att dessa har prioritet. Det här kan i sin tur antas påverka hur det egna arbetet utförs. Den sammanlagda bilden blir att attityderna till nyheterna som källa till information om kristendomen och islam, bland journalister i västerländska kontexter, i stor utsträckning gynnar status quo i nyhetsrapporteringen.
  • Stenberg, Jenny (2000)
    I och med radioreformen vid Rundradion hösten 1997 uppstod två nya finlandssvenska radiokanaler: Radio Vega och Radio Extrem. Det här är en undersökning av om målen för Radio Extrem, som riktar sig till ungdomar och unga vuxna, uppfylls dels ett halvt år och dels två och ett halvt år efter starten. I en beskrivande och jämförande innehållsanalys sätts planerna, programmen och lyssnarsiffrorna i förhållande till varandra. En innehållsanalys görs våren 1998 och en ny våren 2000. Dessutom används Rundradions lyssnarundersökningar och en sekundär analys görs utgående från materialet till en av dem. Programmässigt har kanalen lyckats uppfylla målen väl. En del program har inte hittat sin stil och brister i fokusering, men de största problemen gäller kanalen som helhet. Radio Extrem vänder sig mycket mera till manliga än till kvinnliga lyssnare. Manliga studiovärdar fyller dubbelt mera programtid än kvinnliga och det samma gäller för andelen manliga respektive kvinnliga sångare i låtarna som spelas. Speciellt kvällstid är en stor del av musiken som spelas rock eller hårdrock, vilket musiksmaksundersökningar visar att inte tilltalar kvinnor. Musiken på prime time motsvarar inte heller resultaten från musikundersökningar, som visar att genren ballader är den mest populära. Endast ca 27 procent av låtarna på prime time i Radio Extrem är ballader. Analysen våren 2000 visar att andelen svenska låtar som spelas har sjunkit drastiskt sedan våren 1998, med hela 9 procentenheter. Av lyssnarsiffrorna att döma har radioreformen lyckats, eftersom FSR har mycket mera lyssnare efter reformen. Radio Extrem lyckas nå en stor del av sin målgrupp. Våren 1998 ansågs äldre kvinnliga lyssnare vara den svåraste gruppen att nå. Våren 2000 är det de allra yngsta kanalen satsar på. Genomgående är det svårast att vinna terräng i huvudstadsregionen, eftersom konkurrensen är störst där. Det tog två och ett halvt år att förverkliga alla planer som ställdes upp för Radio Extrem. 1 maj 2000 inleddes sändningar från Åbo och med det är alla större mål uppfyllda. Kanalen är synlig i Svenskfinland på olika festivaler och jippon, den finns på internet och framför allt har den lyckats locka unga lyssnare till Rundradion.
  • Sarvimäki-Paananen, Liisa (2007)
    I en fungerande demokrati har medborgarna möjlighet att konkret medverka i det offentliga beslutsfattandet och de bästa förutsättningarna för deltagandet har medborgarna på lokal nivå där människorna i allmänhet är bäst insatta i de frågor som är under behandling. Syftet i avhandlingen är att undersöka det medborgerliga deltagandet genom en jämförelse mellan finlandssvenskarna och den finskspråkiga majoriteten. Avhandlingen utgår från tre frågeställningar: 1) Hurdana skillnader kan man finna då man jämför de finsk- och svenskspråkiga medborgarnas deltagardemokratiska aktivitet?; 2) Inverkar modersmålet på det deltagardemokratiska deltagandet och ändrar effekten då man jämför språkvariabeln med andra tänkbara förklarande variabler? och 3) Deltar medborgarna genom olika typer av deltagandekanaler utgående från språkgruppstillhörighet?". Den sista frågeställningen hör ihop med avhandlingens hypotetiska antagande om att finlandssvenskarna skulle oftare, än den finskspråkiga majoriteten, delta genom sådana kanaler som grundar sig på kollektivt deltagande. Den teoretiska referensramen består av litteratur inom forskningsområdena för avhandlingens beroende variabel deltagardemokrati (till exempel Pateman och Barber) samt de oberoende variablerna socialt kapital (Putnam och Rothstein) och finlandssvenskarna (till exempel Allardt & Starck och Sundberg). Avhandlingens empiriska material baserar sig på en del av en postenkätunderökning i Kommunförbundets digra forskningsprogram KommunFinland 2004. Undersökningen grundar sig på en statistisk jämförelse på individnivå och analysinstrumenten som används är ett antal olika korstabeller mellan modersmål och det deltagardemokratiska deltagandet för att undersöka skillnaderna språkgruppen emellan, samt logistisk regression för att undersöka modersmålets effekt på deltagandet. Resultaten i analysen tyder på att det finns vissa skillnader språkgruppen emellan då det gäller det deltagardemokratiska deltagandet på lokal nivå. Finlandssvenskarnas deltagande verkar ha en starkare koppling till närdemokratin, då den finskspråkiga majoriteten i sin tur verkar delta i en större grad i egenskap av kund eller konsument i samhället. Resultaten visar även att modersmålet i många fall spelar en roll i deltagandet på lokal nivå. Modersmålets effekt minskar dock i de flesta fallen då andra variabler inkluderas i undersökningen. Däremot tyder resultaten inte på att finlandssvenskarna skulle delta genom s.k. kollektiva kanaler i en högre grad än den finskspråkiga majoriteten. Undersökningens hypotes måste med andra ord förkastas.
  • Pennanen, Annika (2003)
    I pro gradu avhandlingen undersöktes hur det lokala materialet i Hufvudstadsbladet och Radio Vega Mellannyland skiljer sig från det lokala materialet i Helsingin Sanomat och Ylen Aikainen. Syftet var att granska huruvida det finns tydliga skillnader i de två språkgruppernas rapportering och om man i de svenskspråkiga medierna kan urskilja artiklar och inslag som tydligt riktar sig till en finlandssvensk publik. I avhandlingen diskuteras finlandssvensk identitet och mediers betydelse för identitetsskapande. Diskussionen stöder sig både på klassiska identietsforskare och forskare som har undersökt den finlandssvenska identiteten. Särskild vikt läggs vid de tvåspråkigas identitet och hur identiteten uttrycks i en språkligt splittrad omgivning som huvudstadsregionen. Mediekonsumtion på svenska antas ha en stor betydelse för den finlandssvenska identiteten. Som undersökningsperiod valdes åtta dagar i januari 2003. Allt redaktionellt material om huvudstadsregionen granskades i Huvudstadsbladet och Helsingin Sanomat. För radions del analyserades sändningarna under två timmar på morgonen. Analysen var både kvantitativ och kvalitativ. Som metod för den kvantitativa delen användes klassisk innehållsanalys. Utgående från det analyserades skillnader och likheter mellan medierna kvalitativt. Det material som ansågs rikta sig särskilt till en finlandssvensk publik granskades noggrannare. Det visade sig att de fyra medierna var mycket olika till sitt innehåll. Skillnader fanns både beroende på medietyp och på att man rapporterar för olika språkgrupper. Hufvudstadsbladet och Radio Vega Mellannyland rapporterade mer om kultur och skolfrågor, medan Helsingin Sanomat hade en större andel kommunalpolitik. En femtedel av innehållet i de svenskspråkiga medierna behandlade finlandssvenska angelägenheter. Hufvudstadsbladet och Radio Vega Mellannyland verkar i första hand rapportera om det de anser mest relevant – inte det som handlar om finlandssvenskar. Därför kan man inte anse att de finlandssvenska medierna fungerar endast som ett komplement till de finskspråkiga. Men flera språkligt-kulturellt sett neutrala ämnen har en finlandssvensk aspekt.
  • Söderman, Markus Bengt (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med denna avhandling pro gradu har varit att undersöka vad som ligger bakom finlandssvenskars språkval i digitala webbmiljöer. Samhället har sedan 1990-talet digitaliserats i rask takt och i den västerländska civilisationen har ett liv utan internet blivit allt mer främmande. Därför är det viktigt att det uppkopplade samhället även fungerar för språkliga minoriteter och därför behöver vi undersöka hur denna grupp navigerar på internet och när de använder vilka språk och varför. Urvalet består av unga finlandssvenskar från Helsingforsområdet som alla är födda mellan åren 1995–2000. Alla talar svenska som L1-språk, men de flesta talar även finska som L1-språk, vilket avspeglar den finlandssvenska populationen väl som till hög grad är tvåspråkig, speciellt i den finländska huvudstadsregionen. Informanterna kontaktades och datan samlades in under år 2017 där det totala inspelade materialet var lite över 9 timmar långt. I studien används modern mjukvara för skärminspelning samt annoteringsprogrammet Elan vilket ger en bild av hur informanterna navigerar på sex olika webbsidor och möjliggör mätning av tiden med hög precision. Den insamlade datan operationaliserades och fördes in i SPSS där de olika variablerna kunde mätas mot varandra och jämföras med den enkätundersökning som också utgjorde en del av undersökningen. Tillvägagångsättet att samla in den här typen av data för språkforskning är relativt nytt och öppnar upp för nya framtida möjligheter inom språkforskningen. Resultaten pekade på att kompetens i finska och identifikation med den finskspråkiga folkgruppen korrelerade negativt med hur lång tid informanterna uppehöll sig på webbsidor med svenskspråkigt innehåll, det vill säga att inga belägg kunde efter hypotesprövning finnas för att en finlandssvensk identitet eller kompetens i svenska skulle ha någon påverkan på hur mycket finska eller svenska informanterna använder sig av i webbmiljöer. En negativ korrelation innebär att tiden på svenskspråkiga sidor blir mindre när informanterna uppger en högre identifikation med och kompetens i det finska språket.
  • Häggström, Terese Marita Linnea (2007)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka hur identitetsutvecklingen och självkänslan ser ut bland svenskspråkiga studerande i huvudstadsregionen. Med utgångspunkt i James Marcias (1966, 1967) identitetsstatus, som består av fyra olika identitetsstrategier, har identitetsutvecklingen undersökts. Identitetstrategierna är lånad identitet, identitetsförvirring, moratorium samt uppnådd identitet. Förutom identitetsutvecklingen har även självkänsla och självets stabilitet hos studerande undersökts, enligt Morris Rosenbergs (1965) syn. Dessutom ingår en litteraturstudie som ur det sociala arbetets synvinkel tar upp identitetsarbete och stödjande verksamheter för ungdomar och studerande i deras identitetsutveckling. Forskningsfrågorna var följande: Hur ser identitetsutvecklingen bland finlandssvenska studerande ut idag? Hur ser utvecklingen av självkänslan och självets stabilitet ut och finns det ett samband mellan en uppnådd identitet och en god självkänsla? Finns det ett samband mellan studerandes ålder och identitetsstatus? Forskningsfrågorna undersöktes med hjälp av Adams m.fl. (1989)identitetsenkät och Rosenbergs (1965) enkäter för självkänsla och självets stabilitet. Materialet samlades in år 2006 på en universitetsenhet och en yrkeshögskola i huvudstadsregionen. I undersökningen deltog 121 studerande i åldern 18-43 med en medelålder på 22 år. Resultaten uppvisade ett stort antal studerande som var identitetsförvirrade och moratorier samt ett mindre antal lånade och uppnådda identiteter. Resultaten är förvånande i jämförelse med tidigare forskning och eventuella orsaker till fördelningen diskuteras. Resultaten visade att studerandena hade en god självkänsla och att männens självkänsla var signifikant högre än kvinnornas. Signfikanta samband mellan identitet och självkänsla, mellan identitetsstatus och ålder samt mellan självets stabilitet och ålder kunde inte uppvisas.
  • Henning, Anna (2004)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka vilken inverkan gruppens etnolingvistiska vitalitet har på individens språkbeteende och gruppidentifikation. Den empiriska delen av studien utjordes av en survey-undersökning bland niondeklassister på tre tvåspråkiga orter i Svenskfinland, i Ekenäs, Borgå och Esbo våren 2002. (N = 291, 91 %) Med utgångspunkt i forskning kring ackulturation, den etniska identiteten som en del av den sociala identiteten och språk (bl.a. Giles m.fl.s teorier kring gruppers etnolingvistiska vitalitet) utformades ett frågeformulär som bland annat tog upp respondenternas språkliga bakgrund, språkbruk, mediebruk, ackulturationsstrategier, kulturella beteende och gruppidentifikationer. Materialet analyserades med hjälp av statistiska metoder. Resultaten från studien visade, i enlighet med Allards och Landrys (t.ex. 1994) teoretiska modell som strävar till att förklara språkligt beteende, att gruppens objektiva etnolingvistiska vitalitet verkade ha betydelse för det språkliga beteendet. Eleverna i Ekenäs, där den etnolingvistiska vitaliteten var störst, levde betydligt mera svenskspråkigt än eleverna på de två andra orterna. Beträffande identifikationen som finlandssvensk fanns inte några signifikanta skillnader mellan orterna. Samtliga identifierade sig starkt som finlandssvenskar. Däremot identifierade sig Borgå- och Esboeleverna i högre grad som tvåspråkiga och finskspråkiga än eleverna i Ekenäs. Resultaten stöder teorier inom modernare ackulturationsforskning som hävdar att det är möjligt att starkt identifiera sig med såväl den egna etniska/lingvistiska gruppen som med majoritetssamhället. Samtidigt framgår att assimilationstendenser i det språkliga beteendet inte behöver innebära assimilation ifråga om gruppidentifikation. Resultaten från denna studie stöder också den slutsats som forskare på området tidigare dragit, dvs. att sambandet mellan identitet och språk inte är entydigt utan bör undersökas skilt i olika lokala kontexter. De viktigaste källorna: Giles m.fl. 1977; Bourhis m.fl. 1997; Berry m.fl. 1992; Hutnik 1991; Liebkind 1999; 2001; Hogg & Abrams 1988; Tajfel & Turner 1986; Phinney 1990; Finnäs 2004 och Landry & Allard 1994.
  • Ikonen, Josefin (Helsingin yliopisto, 2019)
    I denna avhandling studeras finlandssvenska binamn genom en särdragsanalys. Syftet är att kartlägga hurdana binamn finlandssvenskar bär samt att undersöka hur binamnen avviker från det rikssvenska binamnsmönstret. Detta görs genom att studera finska tendenser och finlandssvenska särdrag i binamnen. Materialet har samlats in genom en enkätundersökning som besvarades av 104 personer. Sammanlagt 210 binamn har plockats ut för analys. Metoden är huvudsakligen kvalitativ då binamens språkliga material och bildningssätt analyseras utgående från binamnens karaktär, binamnsbärarnas svar i enkätundersökningen samt tilläggsinformation som samlats in per telefon. Binamnens språkliga material avgörs utgående från binamnens källa. Källan kan vara ett uttryck som man kännetecknar som ett namn eller som ett lexikalt ord. Namnmaterial, liksom binamnens källmaterial, har dock en tendens att vara tvetydigt bland annat eftersom lexikala ord kan vara homonyma med namn. Eftersom binamnets källa inte alltid går att avgöra kan binamn även ha en källa som kategoriseras som någonting mitt emellan namn- och ordmaterial. Binamnens bildningssätt undersöks huvudsakligen utgående från kortformer av personnamn som används som binamn. På rikssvenska bildas kortformerna enligt ett visst mönster och de uppfyller vissa villkor. Kortformerna är tvåstaviga med betoningen på första stavelsen och de bildas inte av obetonade stavelser från grundnamnet. Kortformerna har endast ett artikulationsställe i mediala konsonantljud, vilket innebär att konsonantljuden produceras på samma ställe i talapparaten. Dessutom är den andra av två mediala konsonanter tonlös. Utöver bildningssättet för kortformerna kan binamn också bildas genom att man lägger till en ändelse till en avledningsstam eller med hjälp av ett tillägg som fungerar som ett binamnselement. För att urskilja finlandssvenska särdrag och finska tendenser undersöks hur bland annat kortstavighet, lexikala avvikelser från rikssvenskan samt förekomsten av mediala konsonantkombinationer manifesterar sig i de finlandssvenska binamnen. Finsk binamnsbildning presenteras i relation till rikssvensk binamnsbildning. I resultatdiskussionen framkommer att de finlandssvenska binamnen till stor del påminner om de rikssvenska, i och med att binamnen i huvudsak har andra namn som källa och att binamnen bildas enligt det etablerade, rikssvenska bildningsmönstret. Avvikelserna kan ofta förklaras av finskt inflytande, men inte alltid. Finlandssvenska binamn som uppvisar finska tendenser präglas av att finska binamn lånats in, att finska ändelser fogats till namnstammen och av att de mediala konsonanterna inte följer samma krav som de rikssvenska binamnen. Finlandssvenska binamn kännetecknas också av att de kan vara kortstaviga eller att de bryter mot rikssvenska kvantitetsförhållanden på annat sätt.
  • Nordqvist, Andrea (2000)
    Avsikten med detta pro gradu-arbete var att undersöka tvåspråkiga finlandssvenska hushålls mediebruk i Finland som ett av många uttryck för en tvåspråkig identitet. Eftersom det varken finns någon entydig definition på begreppet identitet eller begreppet tvåspråkighet användes en vid "hanteringsram". Identiteten granskades främst ur minoritets- och språksynvinkel; tvåspråkigheten utgående från den finlandssvenska befolkningsgruppen. För att öka förståelsen för varför dagens tvåspråkiga mediefält ser ut som det gör i Finland gavs en historisk tillbakablick på såväl finlandssvenskarna som de finlandssvenska medierna. I den empiriska delen granskades och jämfördes tvåspråkiga och enspråkigt svenska hushålls mediebruk i fyra regioner i Svenskfinland: Västra Nyland, Östra Nyland, Mellannyland samt Åboland. Undersökningen byggde på material som Finska Gallup-Media samlat in inom ramen för sin Regionmedieundersökning (Aluemediatutkimus). Det analyserade materialet bygger på undersökningar gjorda hösten 1998 samt vintern och våren 1999. Av den empiriska undersökningen framgick att mediebruket bland tvåspråkiga hushåll avspeglar en tvåspråkig identitet. Att så var fallet motiverades bland annat med att de flesta i undersökningen, såväl tvåspråkiga som enspråkigt svenska, hade en god förståelse av finska. Trots detta existerade skillnader i språk- och mediebruk mellan dessa grupper, vilket togs som en indikation på att en tvåspråkig identitet faktiskt existerar och bland annat avspeglar sig i bruket av medier. De medier vars användning undersöktes var dagstidningar, radio och TV. Det visade sig att de tvåspråkiga hushållens val av medier på endera språket dels kunde kopplas samman med mängden tillbudsstående alternativ, d.v.s. utbudet, dels med omgivningens språkbruk. Jämfört med finlandssvensk radio och TV är utbudet på tidningssidan digert och i förhållande till bruket av de två övriga medierna läses svenskspråkiga och finskspråkiga tidningar relativt jämnt, med en liten dominans för de svenskspråkiga alternativen. På radio- och TV-sidan dominerar däremot finskt lyssnande och tittande.
  • Gustafsson, Jasmine (Helsingin yliopisto, 2020)
    Mental health problems are increasing, and adolescents are particularly sensitive to the development of psychological complaints. The aim of this thesis was to find out if the experience of psychological complaints among Finnish-Swedish adolescents can be explained by their experience of family support, peer support, classmate support and loneliness. It was also examined whether associations between social support and psychological complaints can be explained by loneliness. In addition, it was investigated if there are differences in experiences of psychological complaints, social support and loneliness between Finnish-Swedish youth living in the city and in the countryside. A sample of 599 Finnish-Swedish youth from grades 5, 7 and 9 completed the Health Survey of School-aged Children (HBSC) in 2018. As statistical analysis methods of this thesis, Spearman's rank correlation analysis, multiple linear regression analysis, mediation analysis, independent t-test and chi2 test were used. The results showed that family support and classmate support significantly and negatively predicted psychological complaints, that is, lower levels of family and classmate support was associated with higher levels of psychological complaints. Loneliness predicted psychological complaints significantly and positively, which means that higher levels of loneliness was associated with higher levels of psychological complaints. Peer support was not directly related to psychological complaints. Girls experienced psychological complaints to a significantly greater extent than boys according to several analyzes, and one of the analyzes also indicated that pupils in grade 9 experienced significantly higher levels of nervousness than pupils in grade 5. Among pupils in grades 7 and 9, those who lived in rural areas experienced more irritability or bad mood than those living in urban areas. Perceived socioeconomic status predicted psychological complaints significantly and negatively among pupils in grades 7 and 9. According to the results, the relationship between social support from family, peers and classmates, and psychological complaints could partly be explained by loneliness. There were no significant differences between Finnish-Swedish youth living in cities and those living in rural areas in terms of psychological complaints, social support or loneliness when pupils from all three grades were included in the analyzes. This thesis contributes to new knowledge about the well-being of Finnish-Swedish youth and could encourage development of health-promoting activities. Longitudinal research is needed in order to gain a deeper understanding of whether lower levels of social support and experiences of loneliness may be risk factors for the development of mental health problems.
  • Nurmi, Axel (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med denna magistervhandling är att utreda ifall unga finlandssvenskar använder webbsidan Youtube som ett socialt medium eller inte. Samtidigt ska den undersöka ifall rådande definitioner av sociala medier är tillräckliga för att verkligen beskriva den användning av sociala medier och andra webbsidor som förekommer i dag. Avhandlingens huvudfråga lyder: i vilken mån använder unga finlandssvenskar Youtube som ett socialt medium? Tre huvudsakliga definitionspunkter för sociala medier används i avhandlingen; värde måste dras från användargenererat innehåll och användarna måste uppleva att de interagerar med andra användare, eller så ska tjänsten användas för att upprätthålla och eventuellt skapa nya sociala nätverk. Materialet samlades in genom en webbenkät. Frågorna i enkäten var byggda på de tre definitionspunkterna, och tangerade informanternas användning av Youtube på olika sätt. Sammanlagt svarade 165 personer på enkäten. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys, genom att kategorisera de olika svaren baserat på hurdana teman och ämnen de tangerade. Avhandlingens analys tyder på att unga finlandssvenskar inte använder Youtube som ett socialt medium. Youtube användes inte för att upprätthålla sociala nätverk. Informanterna upplevde i viss mån att interaktion uppstod mellan dem och kanalerna som laddade upp videor, men inte mellan sig själva och användare som kommenterade på videor. Gällande det användargenererade innehållet, visade sig definitionen vara otillräcklig. Informanterna såg främst på videor från stora kanaler, och uppskattade i många fall specifikt ett högt produktionsvärde. Frågan om ifall värde fås från användargenererat innehåll eller inte blev därmed oklar, eftersom det är svårt att avgöra ifall dessa Youtube-kanaler kan räknas som användare eller som produktioner. Resultaten tyder på att det finns en avsaknad av gemensamma sätt att kommunicera kring sociala medier, och att sådana måste utvecklas i framtiden. Resultaten visar också att det finns en skillnad mellan definitioner som är baserade på teknik och sådana som är baserade på användning, och ifall vettiga diskussioner ska kunna föras kring sociala medier i framtiden, måste ett gemensamt sätt att kommunicera kring dem utvecklas.