Browsing by Subject "genus"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-15 of 15
  • Breitenstein, Selma (Helsingfors universitet, 2016)
    This Master's thesis is part of a project on marginalisation in school. The main focus of this study is to review how eighth-graders, reflect on and challenge structures of gender, gender roles, sexuality and heteronormativity in school. Although the school as an institution should be safe, inclusive and equal, structures that are problematic exist. The thesis used a feminist poststructuralist approach and gender was an important theme. The theoretical framework of the thesis described gender, sex and sexuality through both a societal perspective and a school perspective. The material for the study was collected from 2013 to 2014. The sample in this thesis consisted of 11 individual interviews and 4 group interviews with students in the eighth grade in a school in the capital area in Finland. The method of analysis was qualitative content analysis. How students challenge gender roles, heteronormativity and sexuality is something that there is not much research about. Hence, it was central to analyse what kind of structures exist in the school. It emerged that the students have to put up with stereotypical gender roles, threats of violence, appearance requirements, offensive name-calling, and a pressure to select a suitable hobby. Boys behave violently towards girls to a greater extent than the other way around. The results also indicate that the school is a very unsafe place for students with a non-heterosexual orientation. In school there is in general very little discussion about heteronormativity and sexuality. There were students in school who challenged the norms. There was a group of girls that explicitly challenged the structures. They questioned girl- and boy colours, and that educational materials, practices and environments in the school were heteronormative and gender-divided. Although there has been a change from previous research in that students are challenging structures, results indicate that gender roles and heteronormative structures still exist in school, which is problematic. Overall the thesis demonstrates that it is very hard to be a student in the eighth grade today. Bullying and excluding structures in school are common. The schools should actively review their own practices. Students who challenge the structures give hope to that despite everything, small changes in the everyday life in school are possible.
  • Björkholm, Andrea (2013)
    I mitt examensarbete vill jag dela med mig av mina personliga upplevelser av att vara kvinna under min skådespelarutbildning på Teaterhögskolan i Helsingfors. Jag reflekterar över hur normer samt min egen och andras syn på kön, genus och sexualitet påverkat och påverkar mig som skådespelare. Som kvinnlig skådespelarstuderande har jag upplevt att jag inte arbetar under samma förutsättningar som mina manliga kollegor. Genom att reda ut orsakerna till denna ojämlikhet vill jag försöka göra läsaren uppmärksam på de strukturer som ligger till grund för hur vi omedvetet eller medvetet påverkar varandras tillvaro i och utanför det sceniska arbetet. Bland annat behandlar jag hur de studerande på olika sätt gynnats eller missgynnats under utbildningen på grund av sin könstillhörighet. De hinder de studerande upplever under sin utveckling är dels individuella men grundar sig också i maktstrukturer, utbildningens uppbyggnad och studiematerial. I samband med att jag lägger fram de strukturella problem jag upplevt under mina år på Teaterhögskolan presenterar jag olika verktyg för hur jag som skådespelare kan lösa dessa problem genom att tänka normkritiskt och arbeta med genusnyfiken gestaltning. Jag lägger också fram förslag för hur pedagoger och utbildningens ansvariga genom strukturella förändringar kan främja både sin egen och studerandenas utveckling mot ett mer normkreativt konstnärligt skapande. Många av de strukturer som upprätthålls inom scenkonsten härstammar från en gammal teatertradition. Trots att teatern gång på gång påstår sig spegla sin samtid anser jag att det i många fall är mycket tydligt att det rakt motsatta sker – istället för att ifrågasätta rådande normer lyckas teatern reproducera föråldrade könsroller och stereotypier. Genom mitt arbete vill jag öppna upp för en diskussion om ett fördomsfriare och mer jämlikt teaterklimat. Jag har en förhoppning om att denna text skall hjälpa till att möjliggöra att skådespelare, oavsett kön, i framtiden får utvecklas under jämlika och normkreativa förhållanden.
  • Sjöberg, Kajsa (Helsingin yliopisto, 2019)
    Denna studie undersöker hur finlandssvenska kvinnor med hörselskada upplever det att vara kvinna och leva med en hörselskada i Finland. Eftersom det finns faktorer som pekar på att särskilt kvinnor med funktionsnedsättning, kan råka ut för en flerfaldig diskriminering. År 2016 ratificerade Finland FN- konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket också gör att ämnet är aktuellt. Studien är en kvalitativ intervjustudie som har utgått från svar av fem informanter varav en intervju utfördes skriftligen. Informanterna kontaktades via Svenska hörselförbundet rf. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts, och den teoretiska referensramen utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv med fokus på maktrelationer utgående från kategorierna funktionshinder, etnicitet och genus. Resultatet visar att det förekommer ojämlikheter till följd av informanternas funktionsnedsättning, etnicitet och genus, och att kvinnorna upplever olika utmaningar i vardagen. Kvinnorna upplever sig diskriminerade på olika vis där tillgång till information och vård på svenska var centrala teman. Informanterna upplevde också att de på många sätt lever ett liv som andra, även om de berättade att det i jämförelse med andra fanns små skillnader i vardagen. Studien visar även på att informanterna på många vis upplever att de får ta eget ansvar både gällande relationer och för att få den service och vård de behöver. Skillnaden mellan män och kvinnor upplevdes inte som central även om denna faktor också fanns närvarande. Även tekniken var en central faktor i informanternas vardag som upplevdes som positiv, men den hade också en negativ sida. Det fanns på så vis flera faktorer som visar på att informanterna på olika vis påverkades av maktrelationerna i det finska samhället gällande funktionsnedsättning, etnicitet och genus.
  • Hannula, Maria (Helsingin yliopisto, 2019)
    Denna magisteravhandling lyfter fram fem unga mäns upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa. Avhandlingens centrala frågeställningar är: ”Hur upplever ungdomarna att deras psykiska ohälsa började och hur beskriver ungdomarna att illamåendet visade sig?” samt ”På vilket sätt har ungdomarna hanterat ohälsan och hur har de kommit ut ur illamåendet”. Syftet med avhandlingen är att skapa en större förståelse för hur det är för unga män att leva med psykisk ohälsa och att kämpa mot illamåendet. Genusaspekten i studien är viktig eftersom detta är en avhandling som lyfter fram specifikt hur det är att vara ung man och lida av psykisk ohälsa. Jag har samlat in avhandlingens forskningsmaterial med hjälp av narrativ metod och livsberättelseintervjuer, under hösten 2018. De fem ungdomarna jag intervjuat är alla unga män som själva upplever att de lidit av psykisk ohälsa och som alla anser att de nu mår bättre och därmed kan göra en tillbakablick på den tunga tiden bakom dem. Jag har huvudsakligen analyserat ungdomarnas berättelser med hjälp av narrativ innehållsanalys. Därefter har jag framställt berättelserna i fem tematiska helheter som följer berättelsernas tidsmässiga ordning, från berättelsernas början till berättelsernas slut. För att förstå ungdomarnas berättelser av psykisk ohälsa har jag tillämpat Antonovskys (2005, 126–128) teori om salutogen hälsa. Med hjälp av ett genusperspektiv har jag identifierat möjliga genusmönster i ungdomarnas berättelser. De slutsatser jag har kunnat dra från analysen av de fem unga männens berättelser är för det första att ungdomarnas bakgrund och uppväxt har påverkat deras psykiska hälsa. Jag har kommit fram till att ohälsan resulterade i ett destruktivt beteende och/eller destruktiva tankegångar för ungdomarna. Den psykiska ohälsan har varit en hemsk upplevelse och för att klara av illamåendet har ungdomarna använt sig av olika hanteringsstrategier. För att börja må bättre har ungdomarna gått igenom en process där de först varit tvungna att inse att de mår dåligt för att sedan kunna samla tillräckligt med styrka för att söka hjälp. Hur de unga männens psykiska ohälsa har uttryckt sig och hur de ha försökt hantera sitt illamående har enligt resultatet med stor sannolikhet påverkats av samhällets genusordning.
  • Nummenmaa, Märta (Helsingin yliopisto, 2021)
    Representationen av kvinnor och män i medier är inte jämställd. Kvinnor representeras mer sällan än män och de framställs och porträtteras också på ett annat sätt än män. Kvinnor utgör endast 24 procent av de som syns i tv, radio, webbnyheter och print globalt, visar Gender Media Monitoring Project (GMMP). Samma siffra för Finland är 27 procent. Enligt statistik från 123 länder kommer det ta flera decennier innan full jämställdhet nås i nyheterna globalt. För att en förändring ska ske krävs åtgärder. År 2017 lanserade BBC Projektet 50:50 vars syfte är att nå en representation på 50 procent kvinnor och 50 procent män i innehållet. Det här projektet infördes som en satsning vid Svenska Yle år 2020 – samtidigt som man införde egna jämställdhetsmål. I den här magisteravhandlingen undersöker jag om Svenska Yle lyckats med Projektet 50:50 samt de mål bolaget satte under 2020 för en jämställd representation i bild på förstasidan, svenska.yle.fi. För att ta reda på hur representationen ser ut har jag undersökt 100 skärmdumpar av förstasidan från 2019, då projektet inte var i bruk, och 100 skärmdumpar från 2020 genom kvantitativ innehållsanalys. Jag har dessutom undersökt hur kvinnor och män porträtteras i bild genom att analysera 16 fotografier (åtta från 2019 och åtta från 2020) enskilt med hjälp av kvalitativ bildanalys. Det kvantitativa resultatet visar att det skett en förändring i representationen av kvinnor och män mellan 2019 och 2020 genom jämställdhetssatsningarna. De mål som Svenska Yle lade, 40 procent kvinnor och 60 procent män, lyckades i fråga om fotografier där kvinnor och män syns enskilt i bild. År 2019 var representationen 31 procent kvinnor och 69 procent män – under 2020 41 procent kvinnor och 59 procent män. Den kvalitativa bildanalysen visar att det finns skillnader i hur kvinnor och män porträtteras – klassiska könsstereotyper är vanliga: män är oftare mer seriösa i bild och låter bli att le och titta in i kameran, medan kvinnorna oftare ler och tittar in i kameran. Det var också vanligare för männen att vara fotograferade underifrån och synas i mitten av fotografiet. Det här gör att män framställs som mäktiga och överordnade, medan kvinnorna är underordnade. Representationen av kvinnor och män har genom jämställdhetssatsningarna ingalunda blivit jämn, men siffrorna har blivit mer symmetriska. Svenska Yle har på flera vis lyckats med Projektet 50:50 och sina jämställdhetssatsningar, men det krävs ännu mer arbete för att bolaget ska nå en 50:50-representation. Svenska Yle har genom sina satsningar utökat mängden kvinnor som syns i bild på webben, men behöver också jobba på hur kvinnor porträtteras och framställs i bild – samt nå en ännu jämnare representation.
  • Juutilainen, Malla (Helsingin yliopisto, 2019)
    Tämä pro-gradu tutkielma selvittää uudehkon sukupuolineutraalin pronominin hen kirjallista käyttöä ruotsin kielessä Suomessa. Selvitys on tehty pääasiassa analysoimalla pronominin hen esiintymistä Hufvudstadsbladet-lehdessä sekä etsimällä ja arvioimalla sanan yleisyyttä ja käyttöä muista lähteistä. Selvitys sisältää katsauksen siitä, käytetäänkö muita sukupuolineut-raaleja ilmaisuja yhä sellaisissa tapauksissa, joissa muun pronominiviittauksen voisi korvata pronominilla hen. Taustaosuudessa kuvaillaan hen-pronominin syntyhistoriaa ja käyttöönottoa. Osuudessa tut-kitaan niitä olemassa olevia tieteellisiä tutkimuksia ja selvityksiä, joita voidaan käyttää pro-nominin yleisyyden, käytettävyyden ja levinneisyyden arviointiin. Tuloksia yhteensovitetaan muista lähteistä löytyvään informaatioon ja tätä kaikkea käytetään hyväksi kvantitatiivisessa ja kvalitatiivisessa hen-pronominin käytön sekä sen vaihtoehtoisen käytön analyysissa. Analyysi vuodelta 2019 pohjautuu kirjoittajan aiempaan tutkimukseen samasta aiheesta vuodelta 2016 ja vertailee tuloksia keskenään. Tutkielman lopputuloksena vahvistetaan sama käyttötapa, kuin aiemmassa tutkimuksessa ja todetaan, että hen-pronominin käyttö on yleistynyt hitaasti. Nyt todennettiin myös, että muita sukupuolineutraaleja ilmaisuja kuin hen käytetään yhä paikoissa, joissa vaihtoehtoisesti voi-taisiin käyttää hen-pronominia. Näyttää kuitenkin siltä, että hen-pronominin käyttö yleistyy ja hiljalleen korvaa muut ilmaisut, jotka näyttäytyvät pitkinä ja hankalina.
  • Olkinuora, Amanda (Helsingfors universitet, 2017)
    Syftet med denna avhandling är att granska könsskillnaderna mellan manliga och kvinnliga superhjältar i filmer och tv-serier. Frågorna jag ville ha svar på var om de kvinnliga och manliga hjältarnas dygder och karaktärsdrag skiljde sig från varandra och på vilket sätt i så fall. Som material fungerar 20 stycken superhjältefilmer och tv-serier, med både en manlig och en kvinnlig superhjälte i huvudrollen. Superhjältarnas karaktärsdrag analyserades med hjälp av fyra assistenter som skattade filmkaraktärernas egenskaper. Därefter följde en variansanalys av hjältarnas karaktärsdrag för att undersöka hur de manliga hjältarna skattades i jämförelse med de kvinnliga hjältarna. Avhandlingen tar avstamp i Susan Fiskes Stereotype Content Model, enligt vilken kvinnor kan antingen skattas som varma eller kompetenta, men inte både och, medan män kan uppfattas som både varma och kompetenta. Utgående från denna teori var mina förväntningar att de manliga hjältarna skulle skattas positivare i alla karaktärsdrag. Mina hypoteser var följande: 1. Män skattas som varmare än kvinnor. 2. Män skattas som mer kompetenta än kvinnor. Resultaten i avhandlingen visar att de manliga superhjältarna skattas positivare än de kvinnliga superhjältarna. Männen skattas som varmare och mer kompetenta än kvinnorna.
  • Mansner-Lönnqvist, Anna (Helsingin yliopisto, 2020)
    Purpose. The law on equality between women and men forms the basis of the schools' gender equality work. The law also aims to prevent discrimination on the grounds of gender identity or expression. Previous research has shown that to conduct successful gender equality work it is not sufficient that teachers have a personal interest in gender equality since this often leads to temporary and random efforts and great confusion about how gen-der equality work should be done. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how gender is expressed in schools' gender equality plans, as both the Act on Gender Equality and the curriculum foundations can be considered to require a diverse gender perspective in all school activities. Methods. The survey was conducted as a critical discourse analysis by analyzing the gender equality plans of seven Finnish Swedish primary schools. As an analysis model, Fairclough's three-dimensional analysis model was used. Results and conclusions. The survey culminated in three gender discourses: the gender inequality discourse, the two-gender discourse and the discourse of fear. The texts showed a clear division between girls and boys and a lack of gender diversity. A fear of making mistakes in the work on gender equality also emerged. The survey shows that gender equality work focuses on girls and boys and that those who do not identify themselves as girls or boys remain invisible.
  • Lunabba, Harry (2007)
    Avsikten med avhandlingen är att studera på vilket sätt pojkars genus och pojkdom konstrueras i socialt arbete inom barnskydd och förklara samt beskriva pojkars barnskyddsprocesser. Frågeställningen är: Hur konstrueras pojkars klientskap i barnskyddsarbete och vilken betydelse har denna konstruktion för pojkar? Studiet baserar sig på två pojkars barnskyddsberättelser. Berättelserna uppfattas som den helhetsbild som socialarbetarna utgår ifrån i sitt arbete med ifrågavarande pojkar. Studiet genomfördes på två socialkontor i två olika kommuner. Förståelsen om pojkar och pojkars problemförhållanden bygger på genusforskning samt det s.k. nya barndomsperspektivet. Forskningsmetoden i avhandlingen är fallstudie. Materialet består av pojkars barnskyddsdokument. Dokumentationsmaterialet har dessutom kompletteras med intervju med socialarbetare. Intervjuerna med socialarbetare karakteriseras som vagt strukturerade temaintervjuer där utgångspunkten var att låta socialarbetarna självständigt berätta om sina tankar och erfarenheter om handläggningen av pojkarnas ärende. Materialet sammanställdes till en kronologisk struktur med hjälp av en tidsaxelanalys och därefter har materialet vidare utarbetats till en enhetlig berättelse. Materialet har analyserats genom en mönstermatchningsanalys och explikationsuppbyggnadsmodell. Mönstermatchningsanalys går ut på att man jämför anteciperade mönster med det empiriska materialet. I materialet framträdde två generella mönster. Pojkarnas problemförhållanden uppmärksammades och konstruerades främst utgående från händelser där pojkars beteende framträdda som aggressivt eller oroligt. Den övergripande konstruktionen av pojkarna var att de uppfattades som besvärliga. Det aggressiva och oroliga beteendemönstret framträdde i flera olika sammanhang och denna typ av beteende var också förekommande i de anmälningar som gjordes till barnskyddet gällande pojkarna. Det andra mönstret som var framträdande i pojkars barnskyddsberättelser var att pojkarna uppfattades som utmanande för det sociala arbetet inom barnskydd, eftersom socialarbetarna upplevde att den tillgängliga vården och servicen inte är tillräcklig eller annars lämplig för att tillgodose pojkarnas behov. Socialarbetarna hade svårigheter att erbjuda eller finna lämpliga eller passande serviceformer för pojkarna. Studiet visade att pojkars ställning inom barnskyddsarbete inte är hegemonisk och att det finns skäl att utveckla barnskyddets beredskap i att bemöta pojkars behov av service. Det framkom också att konstruktionen av pojkars genus är förekommande i barnskyddsarbete och denna konstruktion är av betydelse för utförandet av det praktiska sociala arbetet. Konstruktionen av pojkars genus har också betydelse i socialarbetarnas utvärdering av pojkars behov av skydd.
  • Backlund, Didrik (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tiivistelmä – Referat– Abstract Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka föräldrars konstruktioner av könsroller i podcast, utifrån ett genusperspektiv. Genom en kritisk diskursanalys har 26 podcastavsnitt från 6 olika podcasts analyserats. Undersökningen bestod av tre forskningsfrågor: 1)Hur gestaltas de olika föräldrarollerna i podcastarna? 2) Vilka olika diskurser om det moderna föräldraskapet framkommer i podcastarna? 3) Vilka värderingar, normer och förväntningar utgående från ett genusperspektiv återkommer i podcastarna? Utifrån socialkonstruktivismen och genusteori analyseras hur personerna i podcasten konstruerar kön. Från materialet bildades två diskurser utgående från föräldrarnas diskussioner och teman i podcastarna. Det förekom en livsstilsdiskurs som innefattade organiseringen av vardagslivet samt föräldraroller. En välmåendediskurs som innehåller underkategorierna föräldrarnas mående, mammasamvete och föräldraskam. Podcastarna ger en humoristisk och ärlig bild av vardagen som förälder. Resultaten visar att föräldrar i dagens samhälle står inför stora krav och förväntningar på föräldraskap som förstärks på grund av sociala mediers tillgänglighet och användning av föräldrarna. Kraven på föräldrarna bidrar till att många av föräldrarna upplever stress i vardagen och psykisk ohälsa. Avhandlingen visar att de familjepolitiska förändringarna har till viss del bidragit till att papporna är mera delaktiga i barnens första levnadsår. När barnen blir äldre är ansvaret mera hos mammorna. Att organisera familjelivet bidrar ofta till psykisk ohälsa hos kvinnorna då handlingsutrymmet minskar. Podcastarnas diskuterade ofta hur det är att vara förälder i dagens samhälle och vilka egenskaper det förväntas att en mamma ska ha. Upphovspersonerna påpekar hur viktigt det är att finna sin egna föräldraroll och kunna acceptera den. Resultetet visar att de diskuterar sina egna positiva och negativa egenskaper i föräldrarollen och på så vis även egna könsstrategier. En del av förväntningarna och framförallt förväntningar på mammorna verkar till viss del bestå av traditionella genusordningar och det blir tydligt om man ser till skammandet som mammorna hamnar utför på sociala medier.
  • Rusk, Jenny (2006)
    Undersökningen tar upp 15-16 -åriga finska och finlandssvenska ungdomars styrkor och svårigheter. Tidigare undersökningar har visat på att pojkar och flickor uttrycker sina svårigheter på olika sätt. Flickor har en tendens att rikta sina aggressioner inåt, medan pojkarna har en tendens att uttrycka sina aggressioner utåt. Undersökningar har också visat på skillnader mellan de finska och finlandssvenska språkgrupperna. Med stöd av tidigare undersökningar var antagandena för undersökningen att pojkar visar på flera utåtriktade aggressioner, medan flickor visar på flera inåtriktade aggressioner och att de finlandssvenska ungdomarna uttrycker färre problem än de finsktalande. Undersökningen är en enkätundersökning i vilken självrapporteringsversionen av Robert Goodmans enkät "The Strenghts and Difficulties Questionnaire", SDQ (Styrkor och svårigheter) använts. Undersökningen utfördes i ett normalsampel i fyra skolor i södra Finland. Enkäten mäter styrkorna och svårigheterna på 25 item indelade i fem subskalor också en summavariabel för totala svårigheter (Total difficulty, TDS) uträknades. Av de fem skalorna mäter fyra av skalorna svårigheter (hyperaktivitet, beteendestörningar, emotionella symptom, kamratproblem) och en en styrka (prosocialt beteende). Som tillägg till enkäten användes ett s.k. komprimerat tillägg som finns på en utvidgad version av SDQ-enkäten. Det komprimerade tillägget ger den unga en möjlighet att bland annat rapportera om svårigheternas varaktighet och hur stora delar av vardagslivet som påverkas av svårigheterna. Analysmetoderna som användes var, förutom deskriptiv statistik, korrelationsanalys och variansanalys. Resultaten av undersökningen visade att flickor upplevde att de hade ett större antal totala svårigheter än pojkar. Flickornas svårigheter kom till uttryck inom skalorna för hyperaktivitet och emotionella symptom. Flickor, och speciellt finlandssvenska flickor, rapporterade mera prosocialt beteende. Inom andra skalor än den prosociala skalan kunde inte signifikanta skillnader mellan de två språkgrupperna skönjas. Resultaten diskuteras bland annat mot bakgrunden av flickornas tidigare pubertetsutveckling och därmed tidigare moratorium. Undersökningen belyser också de ungas svårigheter ur det sociala arbetets perspektiv och i skolan. De viktigaste källorna: Achenbach 1991; Erikson 1979; Goodman 1997; 1999; Harter 1999; Hyyppä 1995; Koskelainen, et al. 2001; Marcia 1966; Petersen et al 1993; Rutter 1967; Rutter et al. 1995; Sipilä-Lähdekorpi 2004; Smith 1995
  • Östman, Nina (Helsingin yliopisto, 2019)
    Min utgångspunkt för denna studie har varit de tidiga kvinnliga pionjärskapet i det sociala arbetet. Genom min studie har jag velat belysa det samtida pionjärskapet och på så sätt kunna bidra till med ett inlägg till studiet av det sociala arbetets historia. Jag förstår en ”samtid pionjär” som en person verksam inom ledarskap, forskning eller undervisning på det sociala området. Syftet med min pro gradu-avhandling har varit att, med avstamp i det sociala arbetets ”feministiska historiska arv” belysa det sociala området ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Detta har jag gjort genom att besvara tre forskningsfrågor enligt följande: 1) på vilka sätt tar sig genusstrukturer uttryck i informanternas narrativ? 2) ett hurudant handlingsutrymme beskrivs av informanterna i narrativen? Och 3) vilken typ av kompetenser framstår i narrativen som relevanta på det sociala området i en nutida kontext? Jag har intervjuat fem personer som verkar i ledarskapspositioner, inom undervisning eller inom forskning på det sociala området och analyserat intervjumaterialet genom en narrativ analys och på basen av materialet har jag skapat det jag kallar ”de samtida pionjärernas narrativ”. Jag har analyserat mitt material utgående från Donna Haraways (1988) koncept om situerad kunskap, Judith Butlers (1990) teoretisering av genus som performativt och Joan Ackers (1990;2012;2006) teoretisering om könade processer i organisationer. I analysresutaten framstår att genus, kunskap och handlingsutrymme är sinsemellan överlappande dimensioner som sammansatta skapar det jag kallar för ”den samtida pionjärens verklighet”. Genusstrukturer tar sig uttryck i narrativet som en ”kultur av förbiseddhet” både i formen av en utifrån påklistrad fördom om det sociala områden men även genom internaliserade uppfattningar. I praktiken syns detta t.ex. i mötet med andra sektorer där det sociala området stundvis ses som ett ”tilläggselement” till övrig serviceproduktion. Handlingsutrymmet beskrivs i narrativet som präglat av mydighetsutövning som ibland innebär friktioner både mellan det privata/det offentliga men också mellan olika aktörer på fältet. Myndighetsansvaret betonas även som en naturlig del av en demokratisk process. Handlingsutrymmet präglas även av kollektiva ageranden där man genom grupper beskriver en möjlighet att påverka i olika frågor. I narrativet beskrivs både kunskapsproduktion och kunskapstillämpning som praktikbundna fenomen inom det sociala området. Kunskapen och implementeringen av den i praktiken bör ske i dialogiskt samarbete med brukare och övriga professionella för att skapa relevanta, ändamålsenliga och varaktiga goda resultat. Här talar pionjären om vikten av att behärska en parallell-kunskap som innefattar så väl områdesspecifik kompetens (vad) som ett förmågan att arbeta dialogiskt (hur). Det är dock i intersektionen mellan alla tre dimensioner: genus-kunskap-handlingsutryme, som vi kan säga att den samtida pionjärens verklighet finns och tar sig uttryck. Syftet för studien har varit att föra fram ett möjligt sätt att förstå hur genusstrukturer verkar på det sociala området. ”Den samtida pionjärens verklighet” skulle inte ha samma uttryck eller djup om man avlägsnade genusperspektivet. Förklaringsmodellen låter därför förstå att genusstrukturer genomsyrar handlingsutrymmet så väl som kunskapen på det sociala området. Genusstrukturerna i narrativet kan ses som performativa (Butler 1990, 77) genom olika könade processer (Acker 2012, 215). Dessa processer föregår på såväl organisations- som individnivå och synliggörs i friktioner och förhandlingar. Förklaringsmodellen ”den samtida pionärens verklighet” förstås i samspel med dess kontext i tid och rum, precis som kunskap är situerad, d.v.s. lokalt förankrad (Haraway, 581). På basen av mina analysresultat ser jag att det finns skäl upprätthålla en diskussion om betydelsen av genus inom det sociala området. Genom att förbise genus finns en risk att utvecklingsarbetet inom området stagnerar vilket även kan komma att ha konsekvenser för klientarbetet (Kullberg et al. 2012, 100).
  • Roininen, Tommy Juhani (2008)
    Syftet för denna undersökning var att få veta hur manliga socialarbetare inom psykiatrin ser på manlig yrkesidentitet med utgångspunkt i deras yrkesval. I undersökningen analyserades orsakerna till att männen valde socialarbetaryrket, informanternas uppfattning av den manliga yrkesidentiteten samt hur de som manliga socialarbetre såg på stereotypier och fördomar mot män. Vidare ombads männen beskriva deras utbildning och arbetsuppgifter samt förmän och medarbetare. I min forskningsuppgift utgick jag från Rosabeth Moss Kanters teori att människor i minoritetsposition, oavsett vilken kategori de tillhör, får problem i arbetslivet. Min fråga var: Gäller denna även manliga socialarbetare inom ett kvinnoyrke? Den teoretiska utgångspunkterna för undersökningen innefattade framförallt genusperspektiv och teorier om minoriteter i arbetslivet. Inom dessa ses genus och formandet av manlig yrkesidentitet som något historiskt och socialt skapat och inte bundet av biologiska bestämningar. Undersökningsmaterialet har samlats in med kvalitativa forskningsmetoder genom att göra halvstrukturerade temaintervjuer med sex manliga socialarbetre inom psykiatriska specialsjukvården. Intervjuerna bandades och transkriberades var efter jag gjorde en genomgång av intervjuerna och utvecklade teman efter det. Materialet klassificerades och analyserades genom att jämföra materialets olika delar med varandra. Man kan inte ge några generella svar på frågan om manlig yrkesidentitet utgående från resultten. I undersökningen framgick att den manliga yrkesidentiteten byggts upp individuellt och har olika betydelser för var och en av de manliga socialarbetarna som intervjuats för undersökningen. Man kunde se till en viss grad dock att manliga socialarbetare som minoritet får problem iarbetslivet. I resultaten kom också fram att deras maskulinitet, sexualitet och val av yrke hade ifrågasatts. En av de centralaste upptäckterna i undersökningen var vikten av manliga socialarbetares och manliga klienters samarbete. De manliga socialarbetarna såg sig själva vara i en central position för att manliga klienter skulle bli hörda och sedda. En annan upptäckt var de manliga socialarbetarnas roll i en kvinnodominerad arbetsgemenskap. Fast männen hade fått positiv uppmärksamhet så var de oavsett inte i en central position i den egna arbetsgemenskapens sociala nätverk.
  • Ramstedt, Anna (Helsingin yliopisto, 2018)
    I min pro gradu-avhandling har jag studerat hur genus, sexualitet och kroppslighet uppfattas och upplevs av pianister verksamma inom den västerländska konstmusiken. Pro gradun är en kvalitativ studie som baserar sig på intervjuer med tre under 30-åriga kvinnliga yrkespianister. Utgångspunkten för studien är den feministiska uppfattningen att kön är performativt och socialt konstruerat. Forskningsfrågan är hur genus och kroppslighet tolkas och skapas av pianisterna, samt hur deras uppfattningar om musikens betydelser påverkar deras upplevelser av att spela piano. Studien redogör även för pianospelandets historia ur genusvetenskaplig synvinkel. De intervjuade pianisternas uppfattningar jämfördes med pianospelandets kulturhistoria, för att studera hurudana uppfattningar om kön ännu existerar inom pianokonsten. Intervjuerna analyserades systematiskt, främst genom att utgå från Judith Butlers (1990/2006) performativitetsteori samt DeNoras (2002) teori om hur musik och musikframföranden konstruerar kön. Utgående från Butlers teori analyserades hur pianisterna skapade genus genom kroppsliga praktiker. DeNoras teori var utgångspunkten för att studera hur musik kan möjliggöra performativitet och hur konsertframföranden bygger upp och upprätthåller föreställningar om genus. I studien analyserades de betydelser pianisterna förknippade med kroppslighet och pianomusik samt hur pianisterna själva uppfattade kroppslighet och genus i relation till framförandet av musik. De intervjuade pianisterna jämförde även sina tidigare uppfattningar från ungdomen med sina nuvarande uppfattningar. Genom att beskriva pianisternas studiegång analyserades hur uppfattningar om genus och kroppslighet hade skapats. Studien visar att uppfattningar om genus i pianospel hade byggts upp under de intervjuade pianisternas ungdomsår. Genus, förknippat med en viss kroppslighet, kopplades ihop med repertoar och framföranden. Pianisterna hade speciellt i ungdomsåren spelat verk av J.S. Bach, Frédéric Chopin och W.A. Mozart. Repertoar som avvek från detta uppfattades som maskulin eller som möjlig att framföras endast av pojkar och män. Framförallt svårare verk av Ludwig van Beethoven och J.S. Bach sammankopplades med manlig kroppslighet och med uppfattningar om genialitet, andlig värdighet och även gudomlighet. Framföranden där pianistens kroppslighet avvek från den (vita) manliga kroppen uppfyllde inte kriterierna för en värdig tolkning av verken. De intervjuade pianisterna hade under studietiden genomgått en process, där de kritiserade de inlärda uppfattningarna om kroppsligheten i pianospel. Pianisterna ville framförallt spela verk genom vilka de hittade en mental och kroppslig frihet. Ofta hittades denna känsla särskilt genom att framföra modern västerländsk musik. En pianist upplevde sin sexualitet i pianospel, som fick henne att känna sig fri. Genom att kritiskt granska uppfattningar av genus, kroppslighet och musik hade pianisterna fått emancipatoriska upplevelser. Studien visar att pianots kulturhistoriska bakgrund påverkar pianisternas upplevelser av pianospel. Binära könsuppfattningar skapas genom specifika repertoarval i pianisternas ungdomsår. Uppfattningar av genus påverkade spelandet på olika sätt. Alla pianister hade försökt utvidga uppfattningarna, bland annat genom att spela modern musik. Eftersom pro gradun är en kvalitativ studie går det inte att dra generaliserande slutsatser. Studiens resultat gör det dock möjligt att forska vidare i hur binära konstruktioner av genus upprätthålls inom den västerländska pianokonsten.
  • Fougstedt, Daniela (Helsingin yliopisto, 2021)
    I min studie granskar jag kvinnosaksaktivisten Lucina Hagmans böcker och föredrag på ämnet samuppfostran under perioden 1887–1901 och sätter dem i deras idéhistoriska kontext. Hagman kämpade för att flickor skulle få en likadan utbildning som pojkar, samt att barnen skulle uppfostras likadant oavsett kön såväl i skolan som i hemmet. Jag använder mig av diskursanalys för att granska de sociala och politiska sammanhangen kring texterna och placera dem i deras samhälleliga kontext. Kring sekelskiftet fick finländska kvinnor nya rättigheter och diskussionen om deras position i samhället gick varm. Hagman menar, likt många av sina samtida gelikar, att kvinnor och män är olika varandra, men ändå så pass lika att de skulle tjänas av att uppfostras och utbildas på lika villkor. Hon argumenterar för att det är i samhällets intresse att göra detta, främst för att kvinnor blir bättre mödrar om de själva blivit uppfostrade enligt hennes ideal. Hagman säger även att kvinnorna är ansvariga för samhällets moral, en vanlig uppfattning under denna tid. Den stränga, absoluta moralen som krävdes av kvinnorna borde även krävas av männen. kvinnorna bör även utöka hemmets sfär till att omfatta hela samhället. Hon lutar sig tillbaka på dåtida borgerliga ideal om hemmet och modern som sedlighetens hjärta, och argumenterar för att männens våldsamma värld bör förpassas till historien och ersättas av en pacifistisk uppfostran till kärlek som bör utföras av kvinnor. Tidsperioden under vilken Hagman författade de texter jag analyserar i denna avhandling var en tid av betydande kulturella, sociala och politiska omvälvningar, och Hagman stod själv med foten i ett flertal olika idéer och rörelser. Hon inspireras av nationalistiska, borgerliga ideal, men även av liberala och universalistiska värden. Även om hon sällan hänvisar till sina källor har jag med hjälp av diskursanalys kunnat ringa in de samtida idéströmningarna hon påverkats av.