Browsing by Subject "ideal"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Ruokonen, Maija (Helsingin yliopisto, 2021)
    The appearance ideals of today are very narrow and put excessive pressure on individuals to look a certain way. The ideals are seen as so unrealistic that most people cannot reach them. This has led to an increase in body dysmorphia to a degree where it nowadays is normal to be unsatisfied with one’s body. A negative body image can have several serious consequences, such as mental health problems, eating disorders and social and economic problems. Earlier studies have shown that problems with body image also affect children: the majority of children seem to be unsatisfied with their bodies, and many try to lose weight through unhealthy methods, such as skipping meals. Therefore, there is a big need in supporting children’s body image and researchers have highlighted schools as adequate places for this work. The aim of this study is to examine primary school teachers’ comprehensions about children’s body image, as well as their comprehensions about their possibilities to support their students’ body image in school. Six teachers, who at the time of the study were working in grades 1-6 in the primary school in Finland, participated in this study. Semi-structured interviews were used, and data was analyzed by using thematic analysis that took place in the qualitative data analysis software ATLAS.ti. The teachers in this study considered body image as a highly important topic. The teachers seemed to understand what influences children’s body image and they could observe children’s body image in different situations, such as during school lunch and through paying attention to children’s behavior. They also had a strong will of supporting their students’ body image, but at the same time the teachers felt that the lack of knowledge, resources and guidelines made them feel uncomfortable with working with body image. The teachers disagreed on whether supporting children’s body image really was part of their work responsibilities, but despite of this, there was a consensus of the importance that teachers need to be good role models for their students and that teachers should work for a school where every child feels worthy and safe. Based on the results of this study, it can be said that body image needs to be more emphasized in future school curriculums and that teachers need more knowledge in body image and more tools to feel comfortable with teaching this topic. The results of this study can benefit further studies in body image and studies regarding the school’s role in the work with supporting children’s body image.
  • Mannström, Amanda (Helsingfors universitet, 2017)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag medierepresentationen av ätstörningar och hur den uppfattas av personer som insjuknat i en ätstörning. Min frågeställning utgår från hur medierepresentationen utformas som en del av den rådande hälsokulturen, som belyser vikten av att ta hand om sig själv men som också har kritiserats för att den får oss att känna press och därmed göra oss sjuka. De teoretiska verktyg som jag använder i min avhandling har jag hämtat från forskning om hälsokommunikation, forskning om medier och representation, samt forskningen om ätstörningar ur medicinskt, psykologiskt och feministiskt perspektiv. Det allmänna teoretiska synsättet har formats av feministisk teori. Jag utgår jag från att ätstörningar existerar också om vi slutar att prata eller skriva om dem, men ser ändå socialkonstruktionismen som intressant för den här undersökningen eftersom medierepresentationen av ätstörningar kan sägas vara social konstruerad. Jag har analyserat 22 artiklar som publicerats av svenska Yle under en datainsamlingsperiod på ett år, samt intervjuat fem personer som lider av eller har lidit av en ätstörning. Jag har använt närläsning som metod för att identifiera följande element i texterna: 1) synlighet (visibility), 2) röst (voice), 3) markörer (markers), 4) anspråk eller krav (claims), 5) tema (theme) och 6) etiskt förhållningssätt. För intervjuundersökningen har jag använt temaintervju som metod. Jag diskuterar medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet I förhållande till Ätstörningsförbundets riktlinjer till journalister. Mina resultat visar att medierepresentationen av ätstörningar i det analyserade materialet är saklig men att representationerna ofta faller inom ramen för den stereotypiska grundstoryn, det vill säga handlar om en ung kvinna som lider av anorexi. Detta är problematiskt eftersom det leder till en ensidig bild av ätstörningar och till att färre personer kan identifiera sig med de historier som berättas. Intervjuundersökningen visar att de insjuknade har en negativ inställning till offerrollen som ofta tilldelas dem och att de saknar mångfald I de berättelser som får synlighet. Ur ett bredare perspektiv visar mina resultat att medierepresentationer både påverkar och påverkas av de kulturella strömningar som finns i samhället under en viss period. Mediernas sätt att skriva om ätstörningar spelar roll för hur vi talar om ätstörningar och vem som anses vara sjuk. I det analyserade materialet kopplas ätstörningar ihop med hälsa, motion och idrott. Däremot finns det inte lika manga kopplingar till modevärlden och skönhetsideal. Detta tyder på att medierepresentationen och med den bilden av ätstörningar har förändrats.