Browsing by Subject "identifikation"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Grönlund, Johanna (2000)
    Detta pro-gradu arbete handlar om hur högskolestuderanden, som är på slutrakan av sina studier, upplever medlemskapet i både studiegruppen och medlemskapet i den yrkesgrupp som utbildningen erbjuder. Den försöker också beskriva hurdan framtidstro de studerande har beträffande arbetslivet. Syftet var att undersöka om de studerande identifierar sig med den kommande yrkesgruppen och hur denna identifikation inverkar på framtidstron. Den av Henri Tajfel utvecklade teorin om social identitet har fungerat som teoretisk referensram för denna undersökning. Den sociala identiteten är den del av individens självuppfattning som uppstår genom individens medvetna tillhörighet i olika sociala grupper. De olika sociala grupperna står i en olik makt- och statusstruktur till varandra och inverkar på identitetens formation. De egenskaper och den status som tillskrivs den grupp som individen tillhör bestämmer också den uppfattning som individen har om sig själv, som medlem av denna specifika sociala grupp. En av de främsta förutsättningarna för hela den sociala identitetsprocessen är människans behov av positiv självuppfattning. Den empiriska delen i pro-gradu arbetet tillämpar temaintervju metoden, och består av totalt 12 stycken temaintervjuer med studeranden från både Svenska handels-högskolan och statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Undersökningsresultatet visar att identifikation med studie- och yrkesgruppen, arbetserfarenhet och lyckade studieprestationer inverkar positivt på den studerandes självuppfattning, vilket i sin tur leder till positiv framtidstro. Som centrala teoretiker i undersökningen kan nämnas: Tajfel, H., Adams, D. & Hogg, M.A., Lange, A. & Westin, C., Liebkind, K och Breakwell, G.
  • Doepel, Tania (2005)
    I denna studie undersöktes arbetstagarnas identifikation med organisationen och arbetsavdelningen samt vilket samband dessa hade till arbetstagarnas motivation att arbeta på företaget, deras tillfredsställelse med att arbeta där och deras avsikter att stanna kvar på eller lämna företaget. Materialet samlades in med hjälp av frågeformulär på ett finskt produktionsbolag inom fritidsbranschen under våren 2005 (N = 58). I arbetets teoretiska del behandlades social identitetsteori, som är den bakomliggande teorin till identifikation med organisationen. Själva identifikationen med organisationen behandlades även. Benägenhet att förbinda sig till organisationen togs därtill upp, för att klargöra skillnaden mellan identifikation med organisationen och benägenhet att förbinda sig till organisationen. De möjliga följderna av identifikation: motivation, tillfredsställelse och planer på att stanna kvar inom organisationen, definierades och teoretiserades. Såväl teorier som tidigare undersökningar togs upp. På basen av dem formulerades hypoteserna. Hypoteserna testades med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Resultaten stödde hypotesen enligt vilken identifikation med organisationen och identifikation med avdelningen positivt hängde samman med varandra. Hypoteserna enligt vilka identifikationsnivån påverkar arbetstagarnas avsikter att stanna kvar på arbetsplatsen eller söka efter ett nytt arbete fick även stöd av resultaten. Däremot gav resultaten inte stöd för hypoteserna enligt vilka en hög grad av identifikation positivt skulle påverka individens motivation och tillfredsställelse. Undersökningen gjordes på uppdrag av ett finskt företag. Den kan ses som ett bidrag till ett rätt så ungt forskningsområde i Finland, med såväl dess förväntade som mindre förväntade resultat, speciellt vad gäller ett finländskt företag.
  • Perander, Katarina (2005)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka huruvida kvinnans identitetskonstruktion har förändrats över två generationer och hur dessa eventuella förändringar ser ut. Den empiriska delen av studien utgjordes av en enkätundersökning där materialet samlades in bland kvinnor som väntade sitt första barn (n = 34) och dessa kvinnors egna mödrar (n = 29). Kvinnorna kom från Helsingfors och Joensuu. Identitetskonstruktionen analyserades med hjälp av Identity Structure Analysis (ISA) -instrumentet, som utvecklats av Weinreich. Instrumentet för denna studie konstruerades av prof. Airi Hautamäki som en del av en longitudinell tregenerationsstudie. ISA bygger på en metateoretisk referensram med element av Eriksons psykodynamiska utvecklingsteori, symbolisk interaktionism, socialkonstruktionism, Kellys teori om personliga konstruktioner, värdeteorier samt den kognitivt-affektiva konsistensteorins grundläggande antaganden. De resultat som erhölls med ISA jämfördes med resultaten för samma grupp kvinnor på The Silencing the Self Scale (STSS), som Hautamäki fått fram. Syftet var att utreda sambandet mellan eventuella identifikationskonflikter och tendensen att tysta ner den egna rösten samt skillnaderna i detta samband mellan den yngre och den äldre generationens kvinnor. Studiens resultat visade att ingendera gruppen av kvinnor upplevde den traditionella kvinnligheten som särskilt viktig för den egna identiteten. Den yngre generationen av kvinnor identifierade sig med den egna modern och värderade modern högre än vad den äldre generationens kvinnor gjorde. Sambandet mellan identifikationskonflikt och nertystande av självet var tydligt för den äldre generationens kvinnor främst i förhållande till den egna modern. För de yngre kvinnorna var detta samband inte lika påtagligt. I Finland har kvinnan redan länge arbetat utanför hemmet, vilket syntes i att självständighet och självförverkligande också var viktiga element för den äldre generationens kvinnor. Resultaten tyder på att det verkar vara den äldre generationens kvinnor som tagit det stora steget ifrån den traditionella kvinnorollen, medan de yngre redan representerar en andra generationens emanciperade kvinnor. De viktigaste källorna: Bjerrum Nielsen 1999; Bjerrum Nielsen & Rudberg 1994; Chodorow 1978, 1990, 1995; Hautamäki 2000, 2001, 2004, 2005; Kaplan 1992; Wager 1994; Weinreich 1989, 1998, 2003
  • Karlsson, Cecilia (Helsingin yliopisto, 2019)
    The Nordic countries are united by shared values and similar social systems. Traditionally, the cultures in the Nordic countries have been mostly homogeneous, but due to globalization and increased immigration, the Nordic countries have become increasingly culturally diverse. Does this affect how people perceive and identify with the Nordic countries? The purpose of the thesis is to describe Finnish adolescents' perceptions of the Nordic countries and how they identify with the Nordics. Furthermore, I would like to explore how a different ethnic background from Finnish influences Nordic identification. Background and contextual research consisted of theories on identity and identification and previous studies of Nordic, social and cultural identities. The thesis is a part of the research project NordId, which is part of a research network, whose aim is to explore the challenges facing the Nordic education systems. The thesis was conducted as a qualitative research project with a phenomenographic approach. The data collection was done in April 2019, and the sample consisted of 25 adolescents from an upper secondary school in Finland with broad ethnic diversity. The data, consisting of photographs and interviews, was collected through participatory photography and semi-structured group interviews. It was analysed thematically. From the results three themes emerged regarding what the adolescents considered to be Nordic: nature, welfare state, and culture and traditions. Adolescents identified with the Nordics through belonging, similarities and common traditions, and values within the three themes. Family, nationality, geography, ethnicity and language were relationships and categories that they identified through. The results showed that the adolescents with a different ethnic background from Finnish identified with the Nordic countries the same way as the Finnish do. A slight difference in what the adolescents perceived as Nordic was revealed. The most notable difference was that the adolescents with a different ethnic background emphasized the welfare society, freedom of speech and freedom of religion more explicitly and to a greater extent in the photographs and interviews. The results can promote future Nordic cooperation, by showing what the Nordic region means to young people. In addition, the results can inform the educational system of whether Nordic countries, cultures, and history are adequately taught in the curricula, based on what Finnish adolescents know about the Nordic countries.