Browsing by Subject "indirekt aggression"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Strandberg, Jonna (2005)
    Syftet med avhandlingen var att studera hur undersökningssamplets 11-, 15- och 18-åringar i Helsingfors uttrycker aggression och hur de olika aggressionsstrategierna kommer till synes hos 11-, 15- och 18-åriga flickor och pojkar. Aggression är en handling som orsakas av en avsikt att vålla fysisk eller psykisk skada och förknippas även med ett inre tillstånd. Indirekt aggression är en socialt manipulativ aggression som skadar en annan person genom en omväg, genom att utövaren utnyttjar sociala förhållanden som ett medel för att skada personen som orsakat ilska. Metoden i denna avhandling var kvantitativ och ungdomars aggressionsstrategier undersöktes som en tvärsnittsstudie med ett frågeformulär. Frågeformuläret var en kamratvärdering som bestod av en DIAS-skala. The Direct & Indirect Aggressions Scales (DIAS) tillämpades för att undersöka aggressionsstrategier och deras omfattning hos samplet (n=69, flickor 32, pojkar 37) som bestod av finlandssvenska barn och ungdomar i Helsingfors. Tidigare aggressionsstudier (Björkqvist, Lagerspetz och Österman) visade att pojkar (8, 11, 15 och 18 år) var fysiskt aggressivare än jämnåriga flickor. Flickor var i alla åldersgrupper indirekt aggressivare än pojkar. Pojkar och flickor använde verbal aggression i lika stor omfattning och den förekom oftast hos 15-åringar. Resultaten i denna avhandling visar att det existerar en skillnad mellan de tre åldersgruppernas (11, 15 och 18 år) och de två könsgruppernas användning av fysiska, verbala och indirekta aggressionsstrategier. Användningen av fysiska och verbala aggressionsmedel minskar hos båda könen med åldern och pojkarna är i alla tre åldersgrupper fysiskt och verbalt aggressivare än de jämnåriga flickorna. Skillnaderna är signifikanta mellan åldersgrupperna men inte för könsgrupperna i användningen av indirekta aggressionsstrategier. Endast hos de medverkade 18-åringarna var nivån av indirekt aggression högre hos flickorna än hos pojkarna. Indirekt aggression minskar hos båda könen med åldern och mera för pojkar. Samplet var inte slumpmässigt utvalt och med säkerhet kan man säga att resultaten kan generaliseras till skolorna i fråga.
  • Haga, Sara Maria (2008)
    Avhandlingen tangerar kvinnors kontrollerande och fysiskt aggressiva beteende mot sin partner. I teoridelen förklarar den sociala inlärningsteorin aggressioner och aggressionsinlärning, sedan presenteras utvecklingsskillnader mellan könen och aktuella forskningsresultat. Kontrollerande beteende i samband med fysisk aggression mot sin partner undersöktes med stöd från anknytningsteorin och feministiska teorier. Ur ett socialpolitiskt perspektiv granskades statistik, interventioner och projektet "vaiettu naiseus" presenteras. Empiriska delen är delvis en replikation av Graham-Kevans och Archers (2005) studie. Liksom replikationsstudien samlades data in med CTS2 (”conflict tactics scale”) och CBS (”controlling behavior scale”) i form av självskattningar gjorda av kvinnor. Samplet bestod av en normalpopulation av kvinnliga studeranden och personal från Helsingfors universitet. Sammanlagt deltog 672 kvinnor i studien. Syfte med undersökningen var att se ifall det finns könsskillnader i kvinnors självskattning av kontrollerande och fysiskt aggressivt beteende mot partnern och partnerns beteende mot dem. Ytterligare undersöktes ifall det fanns ett samband mellan kvinnors kontrollerande och fysiskt aggressiva beteenden. Dessutom undersöktes ifall kvinnors aggressiva beteende är en del av ett ömsesidigt mönster, d v s utför partnern lika aggressiva handlingar. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnors och partners beteende, alltså var kvinnan inte mer kontrollerande eller fysisk aggressivt jämfört med sin partner. Samband mellan kvinnors kontrollerande och fysiskt aggressiva beteende var signifikant. Kontrollerande beteende kan därför vara en del av kvinnors fysiska aggressivitet. Ytterligare gjordes en korrelationsmatris över alla fysiskt aggressiva handlingar, där det framkom ett signifikant samband mellan kvinnors specifika handlingar och partnerns lika handlingar. Således kunde kvinnans fysiska aggression tolkas som en del av ett ömsesidigt mönster. Kvinnorna i denna undersökning var lite mindre aggressiva (10 %) jämfört med replikationssundersökningen. Resultaten i denna undersökning skilde sig inte mycket från Graham-Kevan och Archers resultat. Sammanfattningsvis kan poängteras att generalisering av resultaten bör ifrågasättas. Eftersom aggression är ett socialt oönskat beteende, kan individen rapportera enligt önskvärdhetsprincip. Dessutom mäter skalorna endast antalet handlingar, utan att ta upp konsekvenser eller intentioner.
  • Rajala, Jaana (2007)
    Syftet med undersökningen var att kartlägga olika mobbningsroller och mobbningsstrategier i klassen och hur dessa korrelerar med varandra. Mobbning har undersökts av bland annat Dan Olweus och senare som ett gruppfenomen av Christina Salmivalli. Aggressionsforskningen i pro gradun grundar sig på Kirsti Lagerspetz tidigare undersökningar. Ålder och könsskillnader beaktades också. Sammanlagt undersöktes 110 elever från 6 grundskolklasser i en Helsingforsskola. En specialklass jämfördes med de övriga. PRQ (Participant Role Questionnaire), en kamratvärderingsenkät som baserar sig på Christina Salmivallis undersökningar om mobbarroller i klassen har används som metod. För att kunna klarlägga olika mobbningsstrategier och hur dessa korrelerar med mobbarrollerna, finns också en del i enkäten som baserar sig på DIAS (Indirect and Direct Aggression Scale) av Karin Österman. Resultaten tyder på att de flesta inte är inblandande i mobbning. Det finns mest mobbarroller hos lågstadiepojkarna men samtidigt också flere motståndarroller bland lågstadieflickorna. Mobbning ansågs som ett relativt sällsynt fenomen på högstadieklasserna. De flesta fick roller som utanförstående eller kunde inte placeras i någon roll alls. I specialklassen hittades mer mobbarroller och indirekt mobbning än i de övriga klasserna. Indirekt och direkt mobbning var inte bunden till könet eller åldern. Genom att identifiera mobbarrollerna kan det framgå hur allvarligt mobbningsproblemet är i klassen. Eftersom det är lättare att påverka yngre barns attityder, borde man redan i ett tidigt skede aktivt motarbeta mobbning. Mobbningsrollerna förändras heller inte mycket med tiden. Endast ombyte av klass eller förändring i gruppkonstellationen kan de varande mobbningsmönstren spjälkas upp. Skolkuratorn, lärarna och hela elevvårdgruppen har härmed en viktig ageringsroll. Interventioner och antimobbningsstrategier tyder på att man det är möjligt att få tillstånd en bestående förändring och minska mobbning.