Browsing by Subject "individualism"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-8 of 8
  • Seppälä, Anna-Greta (2003)
    Our societies are facing an inevitable revolution of an aging population. The aging population will bring numerous challenges for the researchers in social sciences, gerontology, and others. This increase of an aging population has resulted in further research on the aged and how the elders view this late adulthood period. This thesis was divided into two distinct parts. The aim of the first part of this study was to define the social, biological and psychological aging processes, the life-cycle and adult development and what kind of an effect they have on how the late adulthood period is viewed by an individual. The life-cycle theories of Erikson, Levinson and Jung are described to portray the challenges an individual faces during the different stages of life and they also lay the foundation for the aging processes. Various effects on the outcome of the challenges at different stages of the life-cycle are also discussed. The second part is an illustrative empirical part, in which the Schwartz (1992) value model was used to describe differences among Finnish and American over 60-year old heart rate monitor users. All values act within a cultural environment. Our social environment has an impact on how different experiences are perceived and thus, a meaningful relationship exists between values and culture. Due to both cultures being more individualist than collectivist (Hofstede, 1991) similarities will also exist. A survey was sent to Finnish and American heart-rate monitor (HRM) users, who had used the HRM during exercising in the past 6-12 months. The response rate in both cultures was over 50 %, leaving the total n=634 (the US sample n=539; the Finnish sample n=95). The results showed that similarities and differences did exist among the two samples, not only among their exercise habits, but among individualist-collectivist values expressed as well. However, as a whole the US and Finnish respondents did portray individualistic qualities, as expected.
  • Parkatti, Jarre Johan (2007)
    Frågan om hur relationen mellan aktörers handling och den sociala strukturen skall förstås är ett centralt samhällsvetenskapligt problem. Metodologiska avgöranden om hur förhållandet undersöks i historiskt, geografiskt och socialt avgränsade situationer är beroende av hur det uppfattas ontologiskt. Samhällsvetenskapen har präglats av en tudelning i approacher som utgår från fritt handlande subjekt respektive social determination. Filosofiskt har klyftan mellan forskningsansatserna bl.a. tagit sig uttryck i kontroversen mellan metodologiska individualister och holister. Struktureringsteorin utgör ett försök att lösa problemet genom att omformulera centrala samhällsvetenskapliga begrepp som aktör, handling och struktur. Dessa sammanknyts i teorin av strukturens dualitet, som gör strukturen beroende av aktörernas handling och vice versa. Giddens betraktar aktören som sofistikerad, framför allt på en praktiskt medveten nivå, på vilken denna utan explicit reflektion förmår kreativt tillämpa regler för handlandet med hjälp av materiella och immateriella resurser. Reglerna och resurserna bygger upp strukturen, som uppfattas som ”virtuell” och därmed beroende av aktörernas föreställningar. Giddens kritiserar voluntaristisk samhällsteori och anglosaxisk handlingsfilosofi för att betrakta avsikter och handling som helt genomskinliga för aktören och handlingsflödet som oproblematiskt uppdelat i ”enskilda” handlingar samt för att bortse från frågor om makt och institutionell förändring. Omvänt kritiserar han funktionalism och strukturalism för att inte kunna redogöra för aktörernas roll som upprätthållare av de sociala mönster som beskrivs. Jag försöker avfärda kritik som går ut på att Giddens teoribyggnad är eklektisk, att hans regelbegrepp är för vagt och att strukturen måste sätta strikta gränser för handlingen, men finner vissa problem beträffande materiella resursers virtuella status samt särskiljandet av regler och immateriella resurser. Trots dessa begreppsliga oklarheter finner jag den struktureringsteoretiska lösningen på förhållandet mellan aktör och struktur överlägsen dem som förekommit i diskussionen mellan metodologiska individualister och holister, där varken aktörens eller den sociala ”helhetens” ontologiska status normalt analyserats kritiskt och som dessutom ofta utgått från oproblematiserade empiristiska antaganden. Giddens ”räddar” egenskaper hos aktören som är viktiga för individualister utan att ge avkall på strukturens betydelse. Vissa synpunkter som presenterats i kontroversen kunde dock berika struktureringsteorin, bl.a. tanken om i någon mening emergenta sociala egenskaper – förutsatt att man inte förbiser den grundläggande struktureringsprocess som konstituerar den sociala verkligheten.
  • Urbanová, Kristína (Helsingin yliopisto, 2021)
    My thesis examines Herman Melville’s Moby-Dick as an anti-capitalist text. I mainly utilize the theory of capitalism as defined by Karl Marx and Friedrich Engels in the nineteenth century, focusing on class relations and the idea of class struggle; that is, the unrest that results from the inherent inequality of classes under capitalism. The aim of the thesis is to demonstrate the plausibility of an anti-capitalist reading of Moby-Dick and show how such a reading sheds light on the famously enigmatic character of Captain Ahab and on his motivations. To achieve this, I rely on social and historioeconomic analysis of the whaling industry to illustrate the usual working conditions on board whaling ships, and then apply my findings to a close reading of the novel. As Ishmael, the narrator, is generally the reader’s point of access, I first analyze his position vis–à–vis the industry he is about to enter, highlighting his inexperience. Then, I demonstrate how any struggle he may have undergone as a result of that inexperience is suppressed in favor of highlighting Ahab, ostensibly supplanting the struggle of the lower–ranking crewmembers with that of their superior. Ultimately, however, I argue that Moby-Dick illustrates the immutability of class dynamics under capitalism, and that it does so mainly through its portrayal of Ahab who, despite being at the top of the Pequod’s social hierarchy, suffers within the larger system that exploits him just as it does his inferiors. Furthermore, the perpetuity of these dynamics is illustrated by the fact that Ahab, despite becoming aware of his condition under capitalism, is unable to transcend the confines of that condition. Though he wants revenge against the whale, the insular nature of his position that arises from capitalist social hierarchies, combined with his self-involved mental struggle, results in an attempt at resistance that is ineffective precisely because of its solitary nature. In Moby-Dick, we then find just one representation of a ubiquitous capitalist system designed to crush individual resistance.
  • Montonen, Mia (2006)
    Forskningen handlar om mödrarnas upplevelse av att bli mor. Fokuset är på det krävande moderskapet i dagens samhälle. Forskningen tar fasta på hur det individualistiska samhället påverkar och avspeglas på moderns upplevelse och utveckling till mor. Som utgångspunkt är Ulrich Becks, Elisabeth Beck-Gernsheims, Anthony Giddens och Frank Furedis teorier om det individualistiska samhället och framförallt teorierna om självidentitet, expertsystem och det paranoida föräldraskapet. Tidigare forskning kring föräldraskap medför viktig information och bidrar till den teoretiska referensramens utformning. Framförallt finska forskares verk har en stor betydelse eftersom de bidrar till att bygga upp teorin kring moderskapet i Finland. Betydande källor är bland annat Riitta Jallinojas, Eeva Jokinens och Jaana Lammi-Taskulas forskningar. Moderskapet behandlas utgående från det svåra beslutet att skaffa barn, den krävande omvårdnaden och uppfostran samt i förhållandet till arbetslivet och moderns karriär. Forskningens material består av tre skönlitterära böcker. I analysen har använts Greimas aktantpositionsmodell och det narrativa schemat. Analysen fördjupas ytterligare genom att studera närmare några teman. De viktigaste resultaten har att göra med moderskapets och samhällets, moderns och hennes omgivnings förhållande. Det visar sig att omgivningen och samhället har på många sätt en stor betydelse för modern, både i form av stöd av olika slag, men också som något negativt. Det visar sig att modern själv har den största betydelsen för hur hennes moderskap utformas och hur hon upplever moderskapet. Till skillnad från en del andra forskningar hade arbetet och karriären inte en så stor betydelse, som man kunde ha väntat.
  • Julin, Meri (2001)
    The study analyzes different contents and meanings that can be given to the concept of qualification or professional skill. In this purpose, 24 Finnish editors in chief were asked how they define 'a qualified journalist'. The answers are studied in relation to three phenomenographic 'ideal types' called taylorism, professionalism and individualism. The typology is derived from the tradition of the qualification research and the professional history of journalism. The framework is based on the action theoretical categories of psychology: behaviour (task-orientation), consciousness (identification) and personality (motivation and values), as well as three levels of action: organizational operations, journalistic manners and socially motivated activity. Quotations from the interviews are used to verify and enrich the theoretical typology. The tayloristic type conceives the journalism mainly as 'a job', the professionalistic type as 'a profession', and the individualistic type as 'a lifestyle'. In addition, the public debate and the social scientific discussion on qualification-related phenomena (such as unemployment and education) are examined in order to find out how the argumentation reflects the above typology.
  • Kaila, Eero (2007)
    This study examines the content of the term 'neoliberalism' and the possible ways to utilize it as a concept in the context of political philosophy. Neoliberalism is primarily an economic and a political doctrine, which is here presumed to represent the return of the ideas from the classical liberal period. Since the revival of political philosophy in the 1970's, neoliberalism can be seen to have developed philosophical content. However, any specific structure or a discipline, to which any writer would declare to belong to, has not formed yet. This has lead several commentators, such as Eerik Lagerspetz and Anna-Maria Blomgren, to recommend against using the concept as the field of study is still too fragmented. The process of study will advance following the structure of systematic analysis. Additionally some influences are taken from the hermeneutic tradition. The hermeneutic circle will provide an opportunity to examine a large subject matter with a relatively small amount of preliminary research. On a chapter-to-chapter basis the study will concentrate on an accurate systematic analysis of the concept. After an initial sketch of the concept is made, some philosophically inclined writers who are considered neoliberal are examined. In this case Friedrich August von Hayek, Robert Nozick and James M. Buchanan are presented. Essential concepts are selected from the most important political-philosophical texts of these writers. These concepts are then compared with each other in the systematic section. The following concepts are discussed here: the individual, liberty, rights, social justice and the state. The analysis at the end of this study will compile, on the grounds of the examined concepts and their relations with each other, two dominant varieties (deontological and consequentialist) of neoliberalism. The internal problems of these varieties and the similarity with the term 'libertarianism', which is already recognized in the discourse of political philosophy, lead to a concurring recommendation with the previous commentaries: the application of the concept 'neoliberalism' is not recommended due to poor quality of the theories within the field of study. The possibility to use 'neoliberalism' as an intermediatory category between liberalism and libertarianism is, however, not overruled. The prerequisite for this is that new forms of contemporary, extreme liberalism would be created, with preferably more argumentative force than the ones examined here. In the end, the philosophical examination of neoliberalism is deemed fruitful in the sense that the concept is located between the disciplines of economics and political philosophy. This implies the possible result of discovering new tools for the analysis of philosophical foundations of economic theory.
  • Lindgren, Lina (Helsingfors universitet, 2017)
    Den här avhandlingen berör ungdomars sociala interaktion när de är föremål för insatser på en ungdomsverkstad; resurscentret Föregångarna i Vasa. Där kan man få stöd i bland annat arbetsökning, karriärträning och studier såväl som livshantering. Målet med deras verksamhet är att hjälpa deltagare till varaktiga lösningar i form av arbete, studier eller annat som stöder individens välmående och process framåt. Man vill därtill också stöda ungas delaktighet i samhället. Syftet med den här forskningen har utgående från det här varit att studera samspelet mellan unga som deltar i verksamheten. Målsättningen har varit att bland annat förstå de ungas upplevelser av den sociala växelverkan, både i fråga om betydelse generellt och specifikt gällande välmående. Studiens forskningsfrågor är: 1. Hur ter sig den sociala interaktionen på ungdomsverkstaden? Vilket socialt samspel utvecklas på ungdomsverkstaden? 2. Upplever de unga att det sociala samspelet med övriga deltagare på ungdomsverkstaden påverkar deras situation generellt och specifikt vad gäller deras välmående? 3. Hur resonerar personalen kring det sociala samspelet och dess betydelse på ungdomsverkstaden? Studien har en kvalitativ ansats med önskan om att grundligt förstå det studerade fenomenet. Av det följer en triangulering med två datainsamlingsmetoder: deltagande observation och intervjuer. Under en period på fem dagar gjordes sålunda deltagande observationer samt elva intervjuer. Materialet utgörs på så sätt av observationsanteckningar såväl som intervjuer med dels personal, dels deltagare. Detta tillvägagångssätt upplevdes givande och gav möjlighet till delad kunskapsproduktion, det vill säga att flera perspektiv togs med i studien. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. De teoretiska utgångspunkterna som inverkat på studiens utformning, datainsamling och analys är teorier om individualisering i samhället, människobehandlande organisationer, social interaktion och socialt stöd såväl som referensstöd (kamratstöd). Forskningens resultat anknyter till tidigare forskningsresultat och konstateras kan att den sociala interaktionen på ungdomsverkstaden är, och upplevs som mångtydig. Socialt samspel förekommer både i form av planerade gruppaktiviteter såväl som utvecklas spontant mellan deltagarna. Deltagarna och personalen lyfter fram det sociala som en resurs i form av en främjande inverkan på sociala färdigheter, stärkande av självkänsla, skapande av sociala nätverk och utvecklare av tolerans. I mera ambivalenta uttryck beskrivs den sociala växelverkans betydelse för välmående, som sekundärt inverkat. Den sociala interaktionen i form av formellt såväl som informellt samspel beskrivs i mera negativ bemärkelse vara passiverande för individen.
  • Teppola, Karoliina (Helsingin yliopisto, 2020)
    Tutkielman tavoitteena on analysoida nuorten eteläkorealaisten aikuisten kokemuksia tavoitteiden saavuttamisesta ja saavuttamisen tarpeesta. Näkökulmana käytetään teoriaa kulttuurien ulottuvuuksista ja kulttuurisista arvoista, joiden kautta eri kulttuureja on mahdollista vertailla niiden yksilökeskeisyyden eli individualismin ja yhteisöllisyyden eli kollektivismin kannalta. Tutkimus pyrkii hahmottamaan, miten eteläkorealaiset aikuiset kokevat tavoitteiden saavuttamisen korealaisessa yhteiskunnassa, jonka on kuvailtu asettavan erityisesti nuorten sukupolvien harteille merkittäviä paineita niin opiskelun kuin työelämänkin saralla. Tutkimuksen taustalla ja punaisena lankana kulkee teoria Koreasta maana, jossa kulttuurin individualistiset ja kollektivistiset elementit ovat näkyvillä samanaikaisesti muodostaen monella tapaa uniikin yhtälön perinteisiä konfutselaisia arvoja ja modernia, länsimaalaistunutta elämäntyyliä. Tutkielma esittelee individualismin ja kollektivismin peruskäsitteiden lisäksi juuri korealaiselle kulttuurille erityisiä kollektivismin ja individualismin erityispiirteitä ja pohtii niitä motivaatioteorian ja korealaisen nyky-yhteiskunnan näkökulmasta. Tutkielma ammentaa kulttuurintutkimuksen lisäksi mm. psykologiasta ja yhteiskuntatieteistä, sekä uutisartikkeleista ja sosiaalisesta mediasta, jotka rikastuttavat teoriataustaa ajankohtaisuudellaan ja ihmisläheisyydellään. Varsinaiseksi tutkimusmetodiksi on valittu narratiivinen tutkimus, jonka vahvuus on niin ikään mahdollisuudessa kuulla vastaajia suoraan heidän omien kertomustensa kautta. Narratiivit on koottu sähköisellä kirjoituspyynnöllä, ja sen kautta tarinansa jakoi yhteensä kuusi nuorta korealaista, joiden joukossa on sekä opiskelijoita että jo työelämään siirtyneitä. Sekä kirjoituspyyntö että saadut tarinat on kirjoitettu koreaksi. Narratiivien kautta välittyviä kokemuksia tavoitteiden saavuttamisesta analysoidaan teemoittelun ja kategorisoinnin keinoin. Keskeisiksi teemoiksi kerätyissä narratiiveissa nousevat se, millaisina suorittajina nuoret korealaiset itsensä näkevät, kuinka he kokevat ympäröivän korealaisen yhteiskunnan vaikuttavan tavoitteiden saavuttamiseen, ja millaisia syitä heillä on tavoitteidensa taustalla. Tavoitteiden saavuttaminen on vahvasti osa heidän minuuttaan, ja siinä yhdistyivät niin yhteisölliset periaatteet kuten yhteiskunnan auttaminen, että yksilöllisemmät unelmat ja oman sydämen seuraaminen. Vertautuminen muihin värittää korealaisten saavutuskokemuksia ja esimerkiksi hyvään yliopistoon pääsemistä pidetään tärkeänä etappina ja päämääränä. Samanaikaisesti tavoitteiden saavuttamisen pakollisuus sekä suorituspaineet herättävät lannistusta, jossa heijastuu vahvasti korealaisen yhteiskunnan kilpailuhenkisyys. Tutkielma tuottaa yksityiskohtaista tietoa siitä, kuinka korealaisen yhteiskunnan suorituskeskeisyys heijastuu nuorten aikuisten kokemuksiin heidän tavoitteidensa saavuttamisesta ja myös heidän minäkuvastaan. Myös individualististen ja kollektivististen elementtien yhteenkietoutuminen korealaisessa kulttuurissa tuodaan esiin konkreettisin esimerkein ja sanoin vastaajien omista tarinoista.