Browsing by Subject "intersektionalitet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • Haglund, Mia (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna avhandling utgår från akademiskt arbetande kvinnor som anser sig ha en arbetarklassbakgrund och hur de skapar, upprätthåller och utmanar klass. Intresset för kvinnornas klassupplevelser begränsas inte enbart till deras förhållande till det akademiska och sin egen utbildningskarriär, utan innehåller alla livsområden kvinnorna själva uppfattar att deras klassbakgrund och genus påverkar. Klass undersöks som som en livsomständighet och upplevelse. Kategorier som genus och klass konstrueras socialt och uppstår därmed i förhållanden och relationer. Dessa relationer är strukturer som existerar sida vid sida och tillsammans skapar de sociala hierarkier (Faber, 2008). Centralt i betydelsen av klass eller genus idag är att betrakta dem ur ett intersektionellt perspektiv: hur dessa kategorier fungerar tillsammans och hur de bildar olika mönster. Kathy Davis (2008) menar att det för tillfället är otänkbart att genusstudier skulle beakta endast genus. Det samma gäller klass. Forskningen genomförs som återkommande gruppdiskussioner som arbetar både utifrån minnen samt upplevelsen av nuet. Minnesarbetsmetoden är en feministisk forskningsmetod som utgår från att upplevelser, minnen och känslor är värdefulla informationskällor eftersom de påverkar hur vi bygger upp våra liv och betydelser. Diskussionsgruppen har fem deltagare. Intersektioner mellan klass och kön och kvinnor med en arbetarklassbakgrund ligger i fokus. Begrepp som respektabilitet, disidentifikation och att passera som medelklass redogörs för och används i presentationen av hur kvinnor förhåller sig till en arbetarklassbakgrund då de själv utvecklat ett medelklasshabitus i och med en akademisk karriär.
  • Lindgren, Sofia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tiivistelmä/Referat – Abstract Magisteravhandlingen undersöker hur socialarbetare reflekterar över betydelsen av normer och normalitet i barnskyddsarbetet samt ifall kritisk reflektion förekommer i socialarbetares sätt att resonera kring normer och normalitet. Avhandlingen utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv och riktar fokus även mot vilken inverkan olika tillhörighetskategorier, så som kön och etnicitet, har. Avhandlingen närmar sig tematiken genom kvalitativa intervjuer med 8 socialarbetare inom barnskyddet. Med hjälp av två vinjetter undersöks inledningsvis vilken betydelse tillhörighetskategorier har i socialarbetares bedömningar av fiktiva barnskyddsfall. Samtidigt som socialarbetarna ger uttryck för uppfattningen att tillhörighetskategorier inte bör inverka på arbetet, pekar avhandlingen ändå på en inverkan av kön och etnicitet på socialarbetarnas bedömningar. Även mera allmänt anser deltagarna i studien att egna uppfattningar om det normala, inte bör påverka det praktiska arbetet. Normer på meso- och makronivå, så som praxis inom arbetsgemenskapen och lagstiftningar samt allmänna uppfattningar i samhället om barn och barns bästa, är dock enligt socialarbetarna av stor betydelse i arbetet. Reflektion i barnskyddsarbetet beskrivs av socialarbetarna främst handla om att fundera kring olika tillvägagångssätt eller handlingsalternativ i specifika klientfall. Reflektionen beskrivs av socialarbetarna dessutom främst ske tillsammans med andra inom arbetsgemenskapen. Kritisk reflektion i den bemärkelse som litteraturen på området beskriver den, förekommer i ganska liten utsträckning under intervjuerna. Samtliga socialarbetare beskriver objektivitet i arbetet som något eftersträvansvärt, vilket delvis verkar försvåra en kritisk reflektion. Det förekommer ändå enskilda fragment av kritisk reflektion, främst en reflektion kring hur egna uppfattningar, känslor och värderingar riskerar påverka arbetet. Det verkar dock finnas en vilja hos socialarbetarna att reflektera kritiskt i högre utsträckning. På grund av hög arbetsbelastning och bristande arbetshälsa, beskriver dock socialarbetarna hur de inte i deras nuvarande situation upplever det vara möjligt. Avhandlingen visar att socialarbetarna har en vilja och ett intresse att utveckla sin reflektiva förmåga, samt att reflektion anses utgöra en viktig del av barnskyddsarbetet.
  • Petas, Roh (Helsingfors universitet, 2017)
    Utgångspunkten för denna studie är att undersöka hur olika förståelser av jämställdhet skapas inom en skolkontext. Vilka faktorer och teman kopplas till jämställdhet, hur motiveras det och vad innebär det för det praktiska jämställdhetsarbetet i skolan? Forskningen tar sin utgångspunkt i forskning och utredningar av t.ex. Jukka Lehtonen, Sari Manninen och Ritva Jakku-Sihvonen samt Hälsa i skola-enkäter för att förtydliga den finländska skolkontexten ur ett jämställdhetsperspektiv. Som teoretiska begrepp används bland annat Lombardos, Meiers och Verloos termer för hur begreppet jämställdhet fixeras, töjs ut, krymps och böjs för att förklara hur olika förståelser av jämställdhet skapas. Det empiriska materialet utgörs av Jämställdhet i lärande. Ett studiepaket kring könsperspektiv i lärande inom skola och småbarnsfostran, ett materialpaket riktat till skolor för att stödja dem i deras jämställdhetsarbete. Materialet består av texter, videor samt praktiska övningar och hänvisar även till material och forskning som är producerat av andra aktörer. Metoden för denna forskning utgörs av socialsemiotik och specifikt Lubomir Doležels fyra modaliteter och begreppet möjlig värld. Forskningens resultat visar att modaliteterna överlappar varandra i stor grad, vilket synliggör att jämställdhet är en komplicerad och mångfacetterad fråga. Jämställdhet är inte enbart en fråga om attityder och värderingar eftersom välmenade åtgärder kan slå bakut och ha kontraproduktiva följder om det saknas kunskap och medvetenhet om jämställdhet. Detta överlapp bland modaliteterna visar också att materialet argumenterar för jämställdhet genom olika logiker och att jämställdhet därmed även är någonting genomgripande i skolverksamheten. De fyra främsta teman som synliggörs i analysen är 1) skolors behov av mera kunskap om jämställdhet; 2) medvetenhet om ens egen delaktighet i skapandet av o/jämställdhet; och behovet av 3) normkritiska samt 4) intersektionella perspektiv på både jämställdhet och det praktiska jämställdhetsarbetet. Resultaten visar att kompetenshöjande utbildningar behövs i skolan, att flera maktordningar än kön behöver tas i beaktande i skolornas jämställdhetsarbete samt att skolpersonal behöver tillfällen för att reflektera över och diskutera sin inställning till könsnormer och jämställdhet.
  • Klemola, Anni (Helsingin yliopisto, 2020)
    Goal: Inclusion is an increasingly popular and current theme within educational sciences. In earlier studies, inclusion as a term has evolved from a relatively narrow definition consisting primarily of pupils with special needs towards a wider spectrum taking all members of a school community into account. According to various theories and official documents used as sources for this thesis, inclusion additionally looks at a person from a primarily intersectional perspective. In this study, the primary goal is to look into how inclusion is percepted from the standpoint of teachers, investigate how inclusion takes its place in school on a daily basis and find out what teachers would need to be able to implement inclusion as part of their daily teaching methods. Another goal of this research is to compare the perception teachers have of inclusion to the inclusion that is presented in theories and official documents that are commonly used guidelines for inclusion implementation. Method: The methodology chosen for this qualitative research is phenomenology. Semi-structured interviews were used as the method and the interviews were supported with a predesigned interview guide. The structure of the interviews was built around the most significant themes in this research. A total of eight (8) Swedish-speaking comprehensive school teachers were interviewed. All of these interviewees were officially qualified teachers, and they were employed either in the region of Uusimaa or Pohjanmaa. The interviewees had different professional and academic backgrounds. Some of them had been active in the profession for up to 20 years, while others had less than five years of work experience. Some of these teachers had studied more special pedagogy that what is usually included in teacher studies. The research material was analyzed through a theme content analysis forming a result that was then divided into separate categories. Results: The perceptions on inclusion varied quite substantially, with some giving it quite a narrow definition and others percepted in as being a broader concept such defined by Ainscow & Booth (1998) in their book. Work experience and educational history had an impact on how the teachers defined inclusion in their schools. All participants considered inclusion as an important theme in the school world. Good co-operation and a culture of acceptance and participation were seen as important aspects to ensure successful inclusion. A lack of resources, the sense of diversity amongst pupils and their own skillset in inclusion were aspects that they felt hindered inclusion. The unified culture amongst Swedish-speaking Finns was also brought up as an example of a theme that can turn into a barrier for inclusion. In addition, some other specific features Finnish school culture were seen as problematic. Based on the research, it can be stated that the acceptance and commitment to diversity is crucial for the successful implementation of inclusion. Updating the skillset of teachers, building a stronger cooperation between various stakeholders and pushing for a cultural change in the school world are concrete examples of ways to strengthen the development of inclusion. This can be established based on both the research, but also on the theories and official documents used the build the theoretical background of this thesis.
  • Lilja, Jenny (Helsingin yliopisto, 2021)
    The purpose of this study was to find out how diversity is presented in contemporary chil-dren’s picturebooks. The theoretical background of the study was based on feminist peda-gogy, gender studies and cultural studies. The aim of the study was to describe, analyze and interpret the discourses of diversity in children's picturebooks written in 2012–2021. The main interest was in the means of making diversity a part of everyday life’s representa-tion. The phenomena were examined intersectionally. Previous studies (see e.g., Pesonen 2015a, 2015b, 2017; Heikkilä-Halttunen 2013; Rastas 2013, Beezmohun 2013; Kokkola & Österlund 2014; Österlund 2008) have found that diversity is often presented in an exotic and ethnocentric way – through differences – but discourse is changing to describe diversity as a normal part of society. Representations of socially constructed categories such as citi-zenship, “race,” and gender are changing. The research material was produced by selecting picturebooks that presented diversity in some way as a principle. The purpose in studying discourses was to increase understand-ing of how hegemonic and dominant discourses were challenged in the selected picture-books. Poststructuralist feminist discourse analysis was used to analyze the material. Es-pecially power positions and agencies were examined. The study showed that in the ten children's picturebooks examined, diversity is mostly pre-sented as a normal, everyday and pervasive phenomenon. Three main discourses could be distinguished from the material, which were 1) children challenging the hegemonic norma-tive, 2) diversity as a normal part of society, and 3) requirement of equality: everyone has the right to be their own self. Modern children’s literature actively challenged dominant con-cepts of gender, “race,” ethnicity, language, age, and health status, but at the same time might have produced binary gender dichotomy. Nevertheless, all the books studied also created a new kind of diversity discourse and, in other words, actively reproduced concept of diversity.
  • Arnautovic, Azra (Helsingin yliopisto, 2021)
    Utvecklingen av teknologi och sociala medier har skapat nya möjligheter för identitetsskapande och -uttryck och en stor del av vårt sociala liv finns numera också på nätet. Berömda personer och artister använder till exempel sociala plattformar för att nå ut till sin publik på nya sätt, vilket har lett till att de på ett sätt blivit mänskliga produkter och varumärken. Forskning visar också att kvinnor, särskilt icke-vita, regelbundet diskriminerats från medier och inom musikvärlden. Syftet med denna avhandling var att ur ett socialpsykologiskt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, med grund i intersektionalitet, analysera hur den svarta hiphopartisten Lizzo positionerar sig på Instagram och samtidigt ge utrymme för och agentskap till röster som konsekvent tystats i historien. Materialet bestod av 44 inlägg ur Lizzos Instagramprofil från tidpunkten september till oktober 2019. Inläggen analyserades med hjälp av en multimodal analysmetod som bestod av kritisk diskursiv psykologi (CDP) och semiotisk analys. Fyra positioneringar kunde urskiljas ur materialet: 1) den aktiva förkämpen, 2) den äkta, 3) den tillgängliga och 4) den passionerade. Lizzos positionering kan potentiellt leda till större förståelse för marginaliserade gruppers situation i samhället, till större representation i musikvärlden och i medier samt till Instagramanvändare som förhoppningsvis kan förhålla sig mer kritiskt till Instagrams filter och redigerade skönhetsideal.