Browsing by Subject "intuition"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • Holmlund, Alexander (2018)
    'God intuition?' är en moralfilosofisk essä där jag reder ut begreppet intuition. Under min utbildning på teaterhögskolan har olika pedagoger sagt på olika sätt att jag har god intuition. Mot slutet av min utbildning upplevde jag att det hade blivit lättare för mig att använda min intuition och jag upplevde intuitionen starkare när den var närvarande. När jag då fick en till komplimang om min intuition av min rörelsepedagog Anita Valkeemäki kändes det intressant och viktigt för mig att börja formulera mig kring intuition. Jag ville ta reda på vad det var som jag var bra på. Jag tänkte mig att jag hade blivit bättre på intuition, och att det måste betyda att andra kunde bli det också. Eftersom jag är intresserad av att undervisa bestämde jag mig för att hålla fyra lektioner med temat 'intuition' som en del av det här arbetet, med syftet att reda ut huruvida det är möjligt att lära sig och lära ut intuition. Ju mer jag redde ut begreppet intuition desto tydligare såg jag den moraliska aspekten. Därför blev mitt slutarbete en moralfilosofisk essä där jag reflekterar kring vad begreppet intuition inbegriper och hur det används, främst inom teatern. En del av essän handlar om lektionerna. Men eftersom den moraliska aspekten innebar en möjlighet för mig att förstå mer blev det den väsentliga delen av essän, medan kapitlet om lektionerna blev ett underordnat delmoment i utredningen av begreppet. Inledningen redogör för varför jag har valt det här ämnet och problematiserar fröet till den här essän, kommentaren 'du har god intuition'. Kapitlet 'Det går att lära sig' handlar om lektionerna med temat 'intuition'. I kapitlet 'Hur klär man intuition i ord?' försöker jag redogöra för utgångspunkten för min begreppsutredning: hur andra klär intuition i ord. Jag utvecklar också problematiseringen av begreppet intuition. I kapitlet 'Avklädning av begreppet intuition' reflekterar jag kring begreppet intuition och dess användning inom teatern med hjälp av kapitlet 'Intuition' ur skådespelerskan Maria Johanssons doktorsavhandling 'Skådespelarens praktiska kunskap'. Här arbetar jag fram mina mest väsentliga tankar om intuition. I det sista kapitlet 'Intuitionens moraliska problematik' sammanfattar jag vad jag kommit fram till. Det är ett sista förtydligande av mina tankar och den moraliska problematiken med intuition.
  • Engström, Heidi (2001)
    Mitt personliga utgångsläge för denna pro gradu bottnar i första hand i nyfikenhet. Redan under studietiden blev jag intresserad av barnskyddet på grund av dess mångfacetterade natur. Mitt eget arbete som socialarbetare på en socialbyrå fick mig sedan att börja reflektera över mitt eget och kollegers handlande i barnskyddsärenden. Mitt forskningsproblem består av följande frågor: -Hur socialarbetarens intuition och tolkning verkar i barnskyddsarbetet då socialarbetaren överväger barnskyddsåtgärder. -Vad socialarbetaren utgår ifrån då åtgärder inom en familj blir aktuella och på vilket sätt orientationen mot ett beslut sker. -Hur barnskyddsarbetet i praktiken utformar sig. Främst Tarja Heinos (1997) forskning har fungerat som utgångspunkt för mina tankar kring socialarbetarens orientation inom barnskyddet. Forskningen tar fasta på ”orons gråa fält” (huolen harma vyöhyke). Inom detta fält växer oron för barnet och socialarbetaren upplever ett behov av ökad yttre kontroll, eftersom barnets situation försämras. Socialarbetarens tro på den egna möjligheten att få situationen under kontroll minskar. Socialarbetarens intuition samt kognitiva emotionella och moraliska aspekter utgör viktiga redskap för socialarbetarens handlande. Undersökningens empiriska material utgörs av tio stycken temaintervjuer med socialarbetare från huvudstadsregionen. De centrala huvudpunkterna i min pro gradu kan sammanfattas enligt följande: Då barnskyddsåtgärder blir aktuella utgår socialarbetaren från sin subjektiva känsla av situationen. Om det förekommer objektiva kriterier som äventyrar barnets bästa enligt barnskyddslagen klassas familjen som ett barnskyddsfall. Vid sidan av barnets bästa är det väsentligt att socialarbetaren moraliskt kan stå för beslutet, det vill säga känna sig som en bra människa och socialarbetare. Själva beslutsfattande verkar vara det tyngsta i socialarbetarens handlande. Socialarbetaren utvecklar med tiden en uppsättning rutinartade beteenden som kan användas i olika situationer och således underlättar beslutsfattandet. Socialarbetaren arbetar till stora delar utgående från sin intuition. Intuitionen styr vid sidan av barnskyddslagen socialarbetarens handlande och beslutsfattande. Socialarbetarens tolkning av situationen underlättas genom hembesöket. Hembesöket ger socialarbetaren ett intryck, en känsla som påverkar beslutsfattandet. Beslut som görs under ett hembesök kräver maximal uppmärksamhet av socialarbetaren med avseende på olika alternativ. Beslutsfattandet verkar vara det tyngsta i socialarbetarens arbete eftersom beslutsfattandet är förbundet med moraliska aspekter. Trots att socialarbetaren kan sålla fram väsentlig information och vet vad som är bäst för barnet i en viss situation, är det påfrestande att besluta sig för att ingripa i en familjs liv genom ett omhändertagande. Beslutsfattandet är även förknippat med självtillit och ansvar. Vad kan och skall jag göra i denna situation?
  • Lamblin, Michel Alain (Helsingfors universitet, 2012)
    This thesis aims to defend the use of intuitions and intuition-based philosophy in light of the recent negative conclusions from the field of experimental philosophy. First, an account of intuitions and intuition-based philosophy will be given that is continuous with four questions from past conceptions of intuitions regarding their features and uses. The four questions are drawn from analyses of intuitions in Kant and in Aristotle (Chapter 2). The questions are concerned with whether intuition is best understood as (1) a special faculty, or a product of some faculty or capacity; (2) an immediate and noncognitive episode, or a more mediate and reflected-upon episode of understanding and competence; (3) a particular judgment only, or a generalizable judgment; (4) only correct in light of an appropriate level of expertise, or with a minimal level of competence. Following this, analogies will be made to the sciences and scientific method (Chapter 3), and to linguistic intuitions (Chapter 4), which will bring the four previous questions into contemporary understanding of intuitions and intuition use in standard philosophical methodology. Chapter 3 will focus more on the third and fourth points, while Chapter 4 will focus more on the first and second points. The science analogy will benefit from a more recent account of philosophical intuitions provided by George Bealer (1998), as well as from considerations of reflective equilibrium’s role in the third point, and a discussion on moral and more general expertise in light of the fourth point. Chapter 4 will then focus on a contemporary account of philosophical intuitions by Jaakko Hintikka (1999), drawing on the analogy with linguistics and providing a negative foil from which to argue against. Chapter 4 will also benefit from discussion on experimental psychology’s insights and confusions in their subject of 'intuitional thinking', which will be contrasted with a more philosophical account of intuitions and reflective thinking drawing from Robert Audi (1996). Both chapters 3 and 4 will end with a recapitulation of the two-part features of each of the four questions from Chapter 2 in light of the contemporary discussions and respective analogies. Chapter 5 will introduce thought experiments as one of the best tools of intuition-based philosophy that makes use of a four-model taxonomy from Roy Sorensen (1992). The tripartite movement of experimental philosophy will be then be introduced, with a review of one of the first papers of the movement: Jonathan Weinberg, Shaun Nichols and Stephen Stich’s (2001) 'Normativity and Epistemic Intuitions.' Criticisms and response will follow, based on the preliminary conclusions drawn by the divergences in intuitions across cultural and socio-economic divisions, as well as a criticism of the survey methodology employed by most experimental philosophers. Finally, the expertise defense from the armchairists will be made, in light of question 4 from Chapter 2, that also faces criticisms from the Experimental Restrictivists who attack intuition-based philosophy. With a broadened understanding of the prevalence of intuition in contemporary philosophy as provided in chapters 3 and 4, the attack will be seen as either premature, or as still allowing for progressive philosophical inquiry in the other camps of Experimental Descriptivism and Analysis.
  • Etkin, Shelley (2019)
    This text proposes various orientations towards a body of artistic research on the praxis of landing. Landing explores practices of mutual communicative exchange with land. The guiding curiosity in this practice is to shift from ‘land’ as a territorial entity, separate from the human, into ‘landing’ as a shared process. Thus far, landing has been practiced in the form of sessions, in private and group formations. Landing as a verb connotes processual movement and has been researched through embodied somatic journeying, practiced in several places, working with body and land as medium, proposing a morphing connectedness to address them as a whole. Landing offers a specific approach to journeying as a mode to potentially access a shared imaginary inclusive of humans and land. Through this, I ask how the practice might open into subtle aspects of colonization and de/territorialization and whether there lies potential for other modes of journeying. Landing as a praxis is discussed in relation to ecology, performance, healing, and pedagogy. This text seeks to enter into the research questions of landing as a multilogue; a whole composed of conversations, questions, and orientations. I have set the intention to experiment with attempts at deterritorializing practice through proposing a textual garden, in this case gardening through the medium of words, language, and text.
  • Feldt, Sophie (Helsingfors universitet, 2015)
    Substantial research has been conducted on recruitment processes within companies, as personnel are such an important component of a company's success. Prior research shows that the recruitment process isn't conducted in a reliable and objective way. Since recruiters trust their intuition throughout the recruitment process, they are in danger of making unfair and biased decisions. Recruiters are therefore being critiqued for not managing the process as recommended, in regards to the objective and fair treatment of all applicants. Yet there is scarce qualitative research that examines the recruitment process from the recruiters' point of view. Thus the aim of this study is to understand what recruiters perceive as challenging within the role, how they approach the requirement to be objective in relation to whether true objectivity is indeed realistic, and what role they give intuition in the recruitment process. This study aims to understand recruitment from the recruiters' perspective in order to gain a better understanding of the issues involved. The research data was gathered in interviews with 16 recruiters from 9 different recruitment consultancy agencies in Helsinki and Tampere, Finland. The interviews were grouped in to themes that addressed challenges, decision-making and intuition. The transcribed interviews were analyzed inductively from a hermeneutic phenomenological scientific standpoint. The study shows that recruiters don't regard the recruitment process as objective. Because the process is partly social, it inherently makes room for subjective interpretation. Also, recruiters believe that the information accumulated from social interaction brings added value to the recruitment process. Hence the study shows that intuition has great significance in the recruitment process, as the majority of recruiters use it regularly. Prior research on intuition shows that it can be a source of wisdom and expertise, if used correctly. The recruiters tried to carry out the recruitment process in an as objective and transparent manner as possible. By reflecting, questioning and critically reviewing their own thoughts, opinions and feelings, they aimed to avoid making decisions and judgments based on feelings. Taking the recruiters' point of view in to account gives new insight in to the recruitment process and the issues therein.
  • Mäenpää, Kaija Johanna (Helsingfors universitet, 2017)
    Tutkimukseni kuuluu filosofiseen estetiikkaan, ja sen alue on maalaustaiteen ontologia, joka käsittelee teoksen olemassaoloon ja rakentumiseen liittyviä kysymyksiä. Näkökulmani maalaustaiteen ontologiaan on tila ja aika. Ajatukseni on, että maalaus ikään kuin ajattelee sen kautta, miten se rakentuu. Tästä seuraa, että ajallisuus, tilallisuus ja ajattelu liittyvät toisiinsa maalauksessa. Ajattelu saa merkityksen eletty ajattelu, joka muotoutuu teoksessa sekä kokijan ja teoksen kohtaamisen tilanteissa. Katson ja käsittelen maalauksia kuitenkin pääasiassa niistä itsestään käsin. Näkökulmani on teoskeskeinen. Maalaus ei tässä tutkielmassa kuitenkaan tarkoita ”taulua”, kaksiulotteista teosta, joka rajautuu ympäristöstään. Kaksiulotteisen taulun piirteet ja ilmaisun mahdollisuudet muodostavat mielestäni kehyksen sille, miten maalausta vielä nykyäänkin yleensä katsotaan ja käsitteellistetään, vaikka nykytaiteessa ylitetäänkin taiteenlajien rajoja. Tutkielmassani tuon tähän keskusteluun toisenlaisen ulottuvuuden. Käsittelen maalauksia, joissa on ”tilallinen kaksoismerkitys”. Tämä tarkoittaa, että kolmiulotteinen esineellinen tila ja kaksiulotteinen maalauksellinen kuvatila yhdistyvät teoksessa. Tilallinen kaksoismerkitys on omien maalausteni piirre. Tutkimukseni on sekä tieteellistä että taiteellista tutkimusta. Vaikka teosesimerkeissäni katson maalauksiani teorian kautta, katson myös teoriaa maalausteni kautta. Teoria ja teokset ovat dialogissa keskenään. Teoreettinen lähtökohtani on Henri Bergsonin käsite ”kesto” (durée/duration), joka on subjektin sisäinen ajallisuuden ja jatkuvuuden kokemus. Tuon esiin, miten Bergsonin keston kautta hahmottuu – tai missä määrin hänen aikakäsityksensä kautta on mahdollista hahmottaa – teosten keskeisiä merkityksiä, jotka liittyvät tilan, ajan ja ajattelun keskinäiseen yhteyteen maalauksessa. Tutkimukseni välineet eli tutkimuskäsitteeni olen löytänyt ja luonut keston piirteistä. Lisäksi Maurice Merleau-Pontyn käsitteen ”liha” avulla tutkin tekijän/kokijan ja teoksen välistä tilannetta. Rinnastamalla tutkielman lopussa Bergsonin ja Merleau-Pontyn ajattelua venytän teorian kattavuutta suhteessa maalauksen luonteeseen, jossa ruumiillisuus ja immateriaalisuus ovat yhdessä. Maalauksen ontologialla on tutkimuksessani laaja merkitys. Käsitykseni mukaan voi sanoa, että maalaus olemisessaan ajattelee ontologian yleisiä kysymyksiä. Esimerkiksi tilallinen kaksoismerkitys ottaa kantaa rakenteessaan maalauksen kohtaamisen tilanteeseen: millainen läheisyys tai ero on teoksen ja kokijan/tekijän välillä? Laajemmassa merkityksessä tämä ajattelu koskee kysymystä subjektin ja objektin välisestä läheisyydestä ja erosta. Bergsonin kontekstissa maalaus asettuu tilan ja ajan väliin, mikä nostaa esiin maalauksen tilanteellista luonnetta siirtymätilana. Tutkimukseni myös näyttää, millä tavalla kolmiulotteiseen interaktiiviseen maalaukseen on sisään rakentunut eletty filosofinen ajattelu, jonka luonnetta täsmentää Bergsonin käsitys intuitiosta. Tutkimukseni on nähtävissä omaa taiteellista työtäni laajemmassa kontekstissa. Esimerkiksi taiteilijan näkemykseni teoksen sisältä käsin lisää tietoa maalaustaiteen ontologiasta ehkä nimenomaan sen kautta, että liitän maalauksen ja filosofisen ajattelun toisiinsa. Tutkimukseni tuo myös näkyväksi merkityksiä, jotka jäävät kaksiulotteisen taulun rajojen ulkopuolella – kuitenkin niin, että kyse on maalauksesta väreillä kankaalle.