Browsing by Subject "invandrare"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-13 of 13
  • Friström, Pamela Maria Helena (2010)
    Målsättningen med min pro gradu-avhandling är att diskutera och problematisera fenomenet kampanjjournalistik - särskilt ur etnicitetsperspektiv. I avhandlingens teoriavsnitt presenteras och definieras begreppet kampanjjournalistik, och argument för och emot mediekampanjer gås igenom. Vidare redogör jag för forskning kring kampanjjournalistik samt för forskning kring ras och etnicitet i medierna. För den empiriska delen av arbetet gör jag en fallstudie av en serie tidningstexter - Vasabladets rapportering om avvisningen av den ryskukrainska familjen Schymanskyj hösten 2002. Totalt handlar det om 13 texter - förstasidespuffar, nyhetsartiklar, reportage och notiser. Jag gör en kritisk diskursanalys av materialet enligt van Dijks modell för att försöka utforska huruvida artiklarna i det valda fallet kan uppfattas som kampanjjournalistik. Jag frågar mig också hur den eventuella kampanjen tar sig uttryck och vilket målet för den eventuella kampanjen i så fall är. Syftet med fallstudien är att illustrera och konkretisera den diskussion och de frågeställningar kring kampanjjournalistik som föregår analysen. Min bedömning är att Vasabladets rapportering om fallet Schymanskyj kan betraktas som kampanjjournalistik. Analysen visar att Vasabladet gör ett s.k. indirekt ställningsstagande där tidningen 1) vill väcka sympati för familjen Schymanskyjs öde – och det i kombination med 2) en viss myndighetskritik. Alla fall av kampanjjournalistik är naturligtvis olika, bland annat i grad av aggressivitet, och i Vasabladets fall handlar det onekligen om ett exempel på en mer subtil kampanj. Det tjänar ändå som ett dugligt exempel på kampanjjournalistik av sitt slag - en form av försiktig kampanj - i en minst sagt kontroversiell journalistisk genre.
  • Lindroos, Mikaela Vilhelmina (2007)
    Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av invandrares subjektiva erfarenheter av att möta det finländska samhället. Materialet utgör en del av det bidrag som insamlades till livshistorietävlingen ”Invandrarens livshistoria - Berätta om ditt liv med egna ord” under året 1997. Ur det ursprungliga materialet valdes nitton berättelser. Från dessa berättelser ingår endast de delar av berättelserna som återger livet i Finland. Berättelserna har analyserats med hjälp av Labovs narrativa modell. I avhandlingen studeras de komplexa förhandlingar invandrare ingår i för att uppnå delaktighet. Med hjälp av positionsteorin (Harré & van Langenhove) samt interkulturella teorier (Bennett) studeras de förhandlingar om position som invandrare tvingas i då de inträder i det finländska samhället. Invandrarnas anpassning till och möten med det finländska samhället påverkade ömsesidigt varandra. Studien visade att invandrarna positionerades som inkompetenta av majoritetsbefolkningen med hänvisning till de specifika regler för interaktion som råder i det finländska samhället. Förhandlingarna beskrevs som komplicerade möten av förväntningar och hierarkier. Avsaknaden av färdigheter i de specifika reglerna för samvaro verkade användas som en förevändning till positionerande av invandrare i underläge.
  • Beurling, Juha Tuomas (2005)
    Syftet med undersökningen är att undersöka hurdana viktiga och betydande integrationsåtgärder Helsingfors stad har implementerat för invandrare under tidsperioden 1997-2004. Jag undersöker också inverkan av dessa integrationsåtgärder på utvecklingen av arbetslösheten bland invandrare i Helsingfors. Invandrarpolitiken i Helsingfors behandlar jag också i korthet samt olika hinder som invandrare möter på sin väg till integration. Som mått för att mäta utvecklingen av invandrares integration använder jag utvecklingen av arbetslösheten bland invandrare. Som teori använder jag implementeringsteori och jag koncentrerar mig på nätverksimplementeringen. Som ett viktigt antagande har jag att utfallen av olika integrationsåtgärder bevisar om informella nätverken bland invandrare och myndigheter fungerar. Som källor använder jag flera olika forskningar om mätning av integration. Lennart Lundqvists bok Implementation Steering samt Bo Rothsteins bok Politik som organisation är viktiga verk för att bygga den teoretiska referensramen i undersökningen. Helsingfors utlänningspolitik från år 1995 och Helsingfors stads integrationsprogram är också centrala källor i denna undersökning. Arbetslösheten bland invandrare har avsevärt minskat och skillnaden mellan arbetslöshetsprocenten bland invandrare och bland så kallade stamfolket är bara några procent. Detta betyder i alla fall inte att integrationen bland alla nationaliteter skulle ha skett med samma takt eller lika bra. I alla fall på grund av detta faktum drar jag slutsatsen att invandrare har integrerar sig bättre i slutet av forskningsperioden än i början av perioden I Nils Herttings normativa tes om nätverksstyrning ses lokala samverkansnätverk kring avgränsande samhällsproblem som nödvändiga instrument för att säkerställa legitim och effektiv offentlig politik. Alla de nya samarbetsformerna i invandrarärenden i Helsingfors som har kommit fram i denna undersökning hänvisar till att nätverksstyrningens normativa idé gäller i Helsingfors invandrarpolitik. Enligt implementeringsteori som förutsätter att tillämparen skall kunna och vilja implementera beslutet samt förstå beslutet kan man säga att de tillämpande myndigheterna i Helsingfors har uppfyllt dessa kriterier åtminstone delvis. Detta bevisar utfallen av de betydande integrationsåtgärder som jag presenterat i min undersökning.
  • Lehtonen, Jussi (2019)
    Over the past few years I as theatre practitioner and scholar have been developing the concept of a hybrid community of artistic expression (HCAE). This community includes people from different backgrounds who collectively create a joint piece of art. These are individuals who would not spend time together otherwise. The community aims to call attention to the stories of marginalised or stigmatised people, fostering change by making these experiences understandable to a larger audience. It also seeks to provide it’s members with the opportunity to participate in the public discourse through the medium of art. The Other Home project of The Finnish National Theatre is an example of this kind of a community. It included participants from three groups: 1) artists who sought asylum in Finland in 2015 2) artists with background in Finland 3) non-artist asylum seekers who had participated in an open workshop led by the project. The final product is a kind of documentary theatre: the production tells not just the stories of the community, but also the imagined stories of the community it considers itself to be. A key role comes when the community presents its production to the audience, as the ticketholders become a part of both the community and its final product by contributing their own unique input. The activities of a HCAE are politically charged in many ways. The Other Home community contained members that fought on opposing sides of civil wars in Syria and Iraq. It was a big challenge to make these people do art together. Politics was also present with regards to the unresolved asylum applications of many members of the community. Over the course of the project, both positive and negative asylum decisions were handed down. Further tensions in the community included conflicts between males and female, the young and old and the group’s professionals and amateurs. HCAE is an imagined community that perpetuates a vision of its inner sameness while also being aware of the phenomena that cause its members to be different. This is part of the community’s performance and self-narrated story.
  • Hänninen, Milla (Helsingin yliopisto, 2018)
    Questions regarding labour market integration are becoming more prominent in Finland with rising numbers of immigrants. The Nordic welfare model has chosen the labour market as a focal point of integration because of it being a crucial arena for equality, freedom and for the integration process as a whole. Even though measures have been taken to improve immigrants labour market situation, the gap in the unemployment rates between immigrants and persons with Finnish background is still prominent. The situation is especially weak for immigrant women, who on average have a 17% lower employment rate than women with Finnish background. Immigrant women have been identified as a group that require extensive measures to improve their position in the labour market. This study is an attempt to generate more research in the area by highlighting immigrant women’s agency in the integration processes, especially focusing on labour market transitions and challenges connected to these transitions. A qualitative research design was chosen so that focus could be put on the lived experiences of the women and on interpreting their viewpoints and stories. Semi-structured interviews were used as a data collection method to be able to look deeper into the individual and personal narratives of eight first-generation immigrant women. The results demonstrate that the women have experienced many different transitions between positions in the labour market. These positions were often unstable and constantly changing, such positions were for example being on maternity leave, combining part-time work with studies or being unemployed. Furthermore, the results show that the biggest challenges encountered are connected to entering the labour market. Lack of sufficient language skills, being met with discriminatory behaviour and problems connected to transferring skills were some of the recognized problem areas. Some of the encountered challenges had momentarily felt like hindering barriers, but in the end, they turned out to be manageable obstacles that could be overcome and after all lead to successful outcomes. This study contributes to the pool of research concerning immigrant women, confirming and reinforcing previous research in the area. Policymakers should take vulnerable groups, such as immigrant women, better into consideration and further develop policies that enhance their labour market situation.
  • Westerling, Marika (2008)
    I denna pro gradu -avhandling utreds teaterns möjligheter att underlätta integrationen för invandrare. Kan teaterverksamhet hjälpa invandraren att komma till rätta i Finland? Kan teater öka utbytet mellan majoritetsbefolkningen och minoriteter? Har socialt arbete något att lära av teaterns metoder? Avhandlingen är en fallstudie med ett mångkulturellt teaterprojekt som fall. Kalevalaprojektet var en del av Monita, ett samarbetsprojekt i EU: s Equal-program med Kassandra ry som administratör. Kalevalaprojektet utmynnade i den mångkulturella föreställningen "Louhi, Louhempi...Kalevalan äidit" i maj 2006. Det främsta empiriska datat i denna kvalitativa undersökning består av intervjuer med sju personer från Kalevalaprojektet. Tre informanter var deltagare och fyra ingick i ledningsgruppen. En intervju utfördes som en gruppdiskussion, de övriga som halvstrukturerade temaintervjuer. Den offentliga integrationsdiskussionen tenderar att vara tämligen arbetslivsbetonad. Avsikten med denna avhandling är att tillföra integrationsdiskussionen ett nytt perspektiv som samtidigt kan ha relevans för det sociala arbetet. Begreppet solidarisk integration betonar ömsesidigheten i integrationsprocessen och öppnar möjligheter till en mera holistisk syn på integration. Forsander (2002), Suurpää (2002), Anis (2008) samt Uggerhöj (2006) är viktiga källor. Det empiriska materialet talar om invandrarens behov av människokontakter. Interaktion invandrare och finländare emellan upplevdes som viktig ur integrationssynpunkt. Kalevalaprojektet kom att främja en solidarisk integration, dels genom det kulturella utbytet inom gruppen och dels genom att synliggöra invandrarna och deras önskan att dela den finländska kulturen. Samtidigt efterlystes ett äkta intresse från majoritetsbefolkningens sida. Teaterverksamheten gav invandrarna bredare nätverk samt inblickar i den finska kulturen. Det helgjutna deltagande som krävs i teater skapar möjligheter till äkta möten med sig själv och andra. Engagemanget ledde till en känsla av att lyckas. Deltagarna betonade betydelsen av att få uttrycka sig. Teater, invandrare och socialt arbete är inte den vanligaste kombinationen idag. Rötterna till denna kombination finns emellertid redan i Jane Addams arbete i settlementrörelsen i början av 1900-talet. Empowerment-tanken i teaterarbetet återfinns i nutidens socialarbete i det som man kallar t.ex. ett partnerskapsförhållande eller samfundssocialarbete. Forskningsresultaten utmanar socialarbetare att se potentialen i invandrarna istället för att stämpla dem som offer eller integrationsobjekt. Det skulle även finnas utrymme och orsak till att utöka den konstnärliga verksamheten inom den sociala sektorn.
  • Andersson, Martin (2004)
    Avhandlingen är en förklarande processutvärdering över verkställigheten av lagen om invandrares integration samt mottagande av asylsökande. Lagen trädde i kraft den första maj år 1999. Avhandlingen omfattar lagens tre första kapitel som behandlar främjandet av invandrares integration. Avsikten har varit att genom att använda Evert Vedungs allmänna teoriram för offentliga insatsers resultat analysera lagens verkställighet och reda ut olika faktorers betydelse för resultaten. Tidsperioden som behandlats omfattar åren 1995-2002. De viktigaste källorna har varit lagen om invandrares integration samt mottagande av asylsökande med förarbeten, lagens riksdagsbehandling och arbetsministeriets redogörelse för lagens verkställighet. Utvärderingen visade att verkställigheten av lagen om invandrares integration samt mottagande av asylsökande inte motsvarat en ideal implementering. Den planerade målsättningen har inte uppnåtts. Arbetsförvaltningen har lyckats prestera kvantitativt goda resultat. Kvaliteten på de av arbetsförvaltningen uppgjorda integrationsplanerna och de av kommunerna uppgjorda integrationsprogrammen har dock inte uppnått lagens krav. Problemen i verkställigheten har berott på en generell resursbrist, brist på erfarenhet och brist på samarbete mellan arbetskrafts- och de kommunala myndigheterna samt på inexakta lagrum. Trots att det är skäl att förhålla sig skeptiskt till resultaten är det tydligt att man lyckats effektivera invandrares integration i Finland. Arbetslösheten bland invandrare i Finland sjönk från 38 till 31,6 procent under tiden 1.5.1999-31.12.2001. Lagen om invandrares integration samt mottagande av asylsökande har således trots stora svårigheter i verkställigheten i viss mån lyckats effektivera invandrares integration i Finland främst gällande sysselsättning. Invandrares deltagande i samhällets ekonomiska, sociala och politiska liv är dock fortsättningsvis inte på den nivå som lagstiftaren avsett vid utarbetandet av lagen.
  • Jåfs, Pia (2007)
    Denna avhandling pro gradu undersöker invandrares arbetsmarknadsintegration. Fokus ligger på invandrare som är bosatta i Österbotten. Det kvantitativa material som använts har sammanställts av Statistikcentralen för att undersöka flyttningsrörelsens inflytande på arbetsmarknaden. Materialet innehåller uppgifter över en tredjedel av alla invandrare i arbetsför ålder (15-64 år) som flyttade till Finland mellan åren 1989 och 1993. Arbetsmarknadsintegrationen har studerats ur ett longitudinellt och ett jämförande perspektiv och materialet har analyserats med hjälp av statistiska metoder. I materialet ingick 10 485 invandrare, varav 483 personer bosatte sig i Österbotten under ankomståret. Vid de uppföljande åren 1997 och 2000 var 272 respektive 215 fortfarande bosatta i landskapet. Utgångspunkten för studien är hypotesen om att det i Österbotten finns faktorer som påverkar arbetsmarknadsintegrationen på ett positivt sätt. Dessa är exempelvis den relativt sett låga arbetslösheten, hög andel privatföretagare och den i tiderna positiva inställningen till mottagande av flyktingar. Den definition som i studien använts om begreppet ”stark arbetsmarknadsintegration” innebär att man under det undersökta året varit sysselsatt 11-12 månader. I de empiriska analyserna (korstabells-analyser och logistisk regressionsanalys) används definitionen för invandrare som jobbat 11-12 månader under både år 1997 och år 2000. Den teoretiska referensramen som presenteras över olika faktoerer som påverkar invandrares arbetsmarknadsintegration, består av individuella (humankapital, etniska resurser), förmedlande (socialt kapital) och strukturella (lagstiftning, politik, attityder) faktorer. De österbottniska invandrarnas sysselsättning och arbetsmarknadsintegration har ökat mellan åren 1997 och 2000. I analyserna framträder speciellt tre faktorer med statistiskt signifikanta skillnader: "plats för avläggande av examen", "familjestorlek" och "utbildningsnivå". Invandrare med examen avlagd i Finland har en starkare arbetsmarknadsintegration än invandrare med utbildning avlagd annanstans. Personer med stor familj (minst tre personer) har även starkare integration än individer med mindre familj. Ovannämnda resultat stöder teorier om betydelsen av individuella och förmedlande faktorer. Invandrare med finländsk examen och stor familj har även större benägenhet att stanna kvar i Österbotten än invandrare med examen avlagd utanför Finland eller ensamboende invandrare eller personer i hushåll med två personer. I motsats till teorierna om humant kapital, visar resultaten för denna undersökning inte att en hög utbildning inte har en avgörande betydelse för arbetsmarknadsintegrationen. Resultaten visar att invandrare i Österbotten klarar sig bra på arbetsmarknaden, även i jämförelse med invandrare i rurala landskap och Nyland. Att familjestorleken har en central roll för arbetsmarknadsintegrationen, är ett resultat som inte framkommit i tidigare forskning. De viktigaste källorna: Forsander 2002; Hyyppä 2002; Putnam 2001; Lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande
  • Snellman, Ida Anna Karin; Richter, Amica Linnea (Helsingfors universitet, 2016)
    I vår pro gradu-avhandling undersöker vi den Evangelisk Lutherska kyrkans roll i invandrares integration i Helsingfors. Invandringen till Finland har ökat de senaste åren, speciellt efter att situationen i flera områden i Mellanöstern och Nordafrika blivit oroligare. Internationella organisationen för migration (IOM) har uppmanat religiösa organisationer i Europa till en aktivare roll i integrationsarbete, vilket utgör grunden till vår forskning. Religiösa organisationer har möjlighet att stöda invandrares sociala och kulturella integration, medan det statliga och kommunala integrationsarbetet fokuserar på ekonomisk och strukturell integration. Eftersom avhandlingen är ett gemensamt projekt med två författare, undersöker vi ämnet ur två perspektiv. Ida Snellman undersöker vad multikulturellt arbete i den Evangelisk Lutherska kyrkan innebär och hur de anställda upplever att arbetet inverkar på invandrares integration. Amica Richter undersöker hur invandrare upplever att den Evangelisk Lutherska kyrkan inverkar på deras integration och i vilken mån de upplever att kyrkan kan ta del av integrationsarbetet i Helsingfors. Avhandlingen är en kvalitativ studie och materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer. Idas material består av åtta intervjuer med personer som arbetar med multikulturellt arbete inom den Evangelisk Lutherska kyrkan. Amica har intervjuat åtta personer med invandrar bakgrund, som har deltagit i den Evangelisk Lutherska kyrkans aktiviteter. Vi har använt innehållsanalys för att analysera våra material. Vår teoretiska referensram baserar sig på teorier om socialt kapital. Enligt Idas analys kan den Evangelisk Lutherska kyrkans multikulturella arbete delas upp i multikulturellt arbete med religiöst fokus och arbete som går utöver religion. Dessa två delar av det multikulturella arbetet är närvarande i både finskspråkiga och svenskspråkiga församlingar så väl som i församlingar på övriga språk. Arbetet inverkar på invandrares sociala kapital genom att stärka band till andra invandrare, kristna och majoritetsbefolkningen samt genom att bygga broar till lokala församlingar och till det finska samhället. Ur Amicas analys framgår att invandrare upplever den Evangelisk Lutherska kyrkan som stöd för deras sociala integration genom att erbjuda sociala nätverk och spirituellt stöd. Utöver att kyrkan kan fungera som brobyggare till det finska samhället, har invandrare med olik religiös tillhörighet även skapat band till volontärer, församlingsmedlemmar och till anställda i kyrkan. Kyrkan går mot en alltmer volontärbaserad organisationsmodell och i denna utveckling har invandrare möjlighet att inverka positivt. Ett aktivt deltagande i församlingslivet stöder invandrares integration genom att skapa band och bygga broar. Utgående från denna studie upplevs gemenskapen i församlingen och den interreligiösa dialogen som meningsfull av kristna invandrare såväl som av invandrare med annan eller ingen religiös övertygelse.
  • af Heurlin, Heidi Margaretha (2006)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling är att diskutera och problematisera den toleransbefrämjande tidningsrapporteringen i finländska dagstidningar. Genom en fallstudie där elva stycken artiklar av muslimska invandrarkvinnor inom denna genre i en finlandssvensk dagstidning, Hufvudstadsbladet (Hbl), analyseras, strävar detta arbete efter att klargöra vad som kännetecknar toleransbefrämjande dagstidningsjournalistik och hur den muslimska invandrarkvinnan positioneras inom denna genre. Min huvudsakliga frågeställning handlar därmed om hur den muslimska invandrarkvinnan representeras i toleransbefrämjande tidningsjournalistik. Som stöd för den empiriska ansatsen använder jag mig av mer generella teorier kring kön, genus och etnicitet. Jag har gjort min analys med hjälp av diskursanalys, för detta ändamål har den holländska dískursanalytikern Teun A. van Dijks verk varit betydelsefulla. För min teoretiska referensram har min största inspirationskälla varit den svenska massmedieforskaren Ylva Brunes produktion. Även den palestinska författaren Edward Saids verk ”Orientalism (1978)” har varit en central källa för min studie. Pro gradu-avhandlingens resultat bekräftar till stora delar tidigare forskning som gjorts om bilden av invandrarkvinnor i media (se exempelvis Ylva Brune, Elisabeth Eide och Tine Ustad-Figenshou). Jag syftar här bland annat på fenomenet att representera invandrarkvinnan som så "lik" oss som möjligt, det vill säga hon ofarliggörs. Överraskande resultat var den starkt förmyndaraktiga diskurs som fanns närvarande i många av artiklarna samt den "tystnad" kring problemorienterade faktorer som man ofta kopplar till diskursen kring muslimska invandrare. Jag syftar här på kvinnlig omskärelse, hedersmord, ojämlikhet mellan könen och diskussion om beslöjning. Det vill säga det är förståeligt att den problemorienterade diskursen inte finns närvarande i samma utsträckning i toleransbefrämjande journalistik som i ”vanlig” journalistik. Men den absoluta tystnaden förvånade mig.
  • Wilhelmsson, Niklas Fredrik Johannes (2007)
    I undersökningen har teorin om socialt kapital knutits till valdeltagande. Teorin har testats bland ryska, estniska, somaliska och vietnamesiska invandrare i Finland. I undersökningen har socialt kapital operationaliserats genom föreningsengagemang och sociala kontakter. Undersökningen är kvantitativ och den centrala analysmetoden är regressionsanalys. Teorin om socialt kapital har ansetts vara speciellt givande i invandrarstudier eftersom den binder samman politiskt deltagande med sociala strukturer och frågor om uteslutning och diskriminering. Tidigare forskning har antytt att socialt kapital kan utgöra en social resurs som bidrar till ett aktivare politiskt deltagande. Inom teorin om socialt kapital har det dock varit en omdebatterad fråga huruvida alla typer av sociala kontakter är gynnsamma för individen och för samhället. Detta har vanligen diskuterats utifrån begreppen övergripande och sammanbindande socialt kapital. Beträffande invandrartematiken har frågan handlat om huruvida invandrarföreningar och sociala gemenskaper bland invandrare generellt gynnar den strukturella integrationen eller fjärmar invandrare från mottagarsamhället. Frågan handlar mer övergripande om huruvida staten borde understöda en mångkulturell politik. Dessutom har det inom teorin funnits en oklarhet i huruvida det är det sociala deltagandets karaktär eller omfattningen som är betydelsefull då man studerar politisk aktivitet. Resultaten bekräftar hypotesen om det sociala kapitalets betydelse för det politiska deltagandet i och med att det på individnivå finns ett samband mellan socialt deltagande och valdeltagande. Bland de invandrare som engagerar sig i föreningsaktiviteter och som har aktiva sociala kontakter är valdeltagandet högre än bland dem som inte deltar. Analysen stöder även den mångkulturella hypotesen om att invandrarföreningar är gynnsamma i och med att de invandrare som är aktiva inom invandrarföreningar röstar flitigare än de som inte medverkar i motsvarande aktiviteter. Ett anmärkningsvärt fynd är att omfattningen av det sociala engagemanget, och inte karaktären av de sociala kontakterna, är den centrala determinanten för att förklara valdeltagandet. På basen av tidigare forskningsresultat kan man med vissa reservationer anta att resultaten här även kan generaliseras utöver valdeltagande till politiskt deltagande i allmänhet. Centrala källor: Coleman, J. (1990), Fennema, M. & J. Tillie (1999), R. Putnam (1993); R. Putnam (2000); Teorell, J. (2003).
  • Koski, Maria (Helsingfors universitet, 2012)
    This study examined how work orientation is carried out at the workplace for workers with immigrant background, how immigrants have integrated to the chosen workplaces and how they see their future work related development. Immigration to Finland has expanded during the last decades and many immigrants are of working age, which makes the multicultural issues relevant in working life. Research in Finland has focused on how well immigrants get into the labour market. Studies have also been carried out in multicultural work environments, including nursing, expert and customer service occupations. Studies exploring cultural differences between working cultures have been popular on an international level and in business life, but they have not answered the question how differences of working cultures are visible and influence in the multicultural work environment. Research with a more critical view has been carried out at multicultural workplaces. In this study challenges and good practices, which have developed in work orientation and integration of immigrant workers, are being explored. Fifteen workers with immigrant background and five immediate superiors in two organizations in the metropolitan area were interviewed for the study. Two immediate superiors have immigrant backgrounds. Organizations that employ workers for duties which do not require former education and that already for a longer period of time have employed immigrant workers were chosen for the study. The interviews proceeded according to the semi structured interview guide. Many of the challenges for both work orientation and integration that the organizations, work communities and workers with immigrant backgrounds face turned out be connected to language skills. Moreover in relation to differences in working culture the significance of personality was often stressed. Certain phenomena related to different background and working culture emerged and require accommodation to the Finnish workplaces. To overcome the challenges of language skills and working culture different methods were used for job familiarization and work orientation. Four informants had though moved to Finland as children and did neither face language nor cultural challenges. The study helps to understand how it is to take part in the Finnish working life as an immigrant and how multifaceted the concept immigrant is at the workplace. It also shows that rather than placing the focus on finding cultural differences it would be more beneficial to study what their actual significance is in the multicultural work environment and how the immigrants' language skills develop in the Finnish working life.
  • Haavisto, Camilla; Kivikuru, Ullamaija; Tuori, Salla (Vastapaino, 2009)
    The article discusses visual journalism on immigration in Finland, claiming that ethnic elements have been added to texts which do not actually deal with immigration issues. In this way, Finnish journalism can be interpreted as trying to give a more multicultural image of the country.