Browsing by Subject "kommunsammanslagningar"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Tamminen, Bob (Helsingin yliopisto, 2017)
    Finlands lokal- och regionalförvaltning är högst aktuella i och med den omdebatterade social- och hälsovårdsreformen. Kommunfusioner har hamnat i skuggan av denna diskussion men dessa sker regelbundet och utgör en betydande förändring för medborgarna. År 2009 genomfördes flest kommunsammanslagningar i Finlands historia. Dessa kommuner och kommunsammanslagningar överlag är i fokus i denna studie. Syftet med studien är att undersöka ifall kommunsammanslagningar leder till effektivare kommuner. Dessutom undersöks med hjälp av kontingensteorin ifall man kan märka effektivitetsskillnader mellan kommuner som befinner sig i olika miljöer. I studien diskuteras demokratiska aspekter till kommunsammanslagningar men betoningen är på ekonomiska parametrar. Effektivitet som mäts i denna studie är därför en typ av kostnadseffektivitet eller intern effektivitet. Studien bygger främst på statistiska data från statistikcentralen och jämför förändringar mellan år 2009 och 2014 för de kommuner som genomförde kommunsammanslagningar år 2009 med övriga kommuner. Dessutom ingår en mera detaljerad fallstudie där tre skärgårdskommuner står i fokus. De områden som undersöks i studien är kommunens verksamhetskostnader, lönekostnader och personalmängd i sin helhet och för tre olika delförvaltningar. Delförvaltningarna är den allmänna förvaltningen, utbildnings- och kulturverksamhetens förvaltning och den grundläggande utbildningen. Studien visar att kommunernas personal i förhållande till kommuninvånare och kommunernas verksamhetskostnader ökade inom den granskade tidsperioden medan lönekostnaderna hölls på samma nivå. Skillnaderna mellan kommuner som genomförde kommunsammanslagningar år 2009 och övriga kommuner är inte betydande men kostnaderna för kommunerna som genomförde kommunsammanslagningar ökade mera. Studiens resultat antyder också att miljön kommunerna befinner sig i inverkar mera på utvecklingen av kommunens effektivitet än faktorn ifall kommunen har genomfört en kommunsammanslagning eller ej. Denna studie kan inte visa några effektivitetsfördelar i sin helhet för de kommuner som genomfört kommunsammanslagningar, däremot visar studien att effektiviteten inom vissa delområden förbättrades för dessa kommuner. Man dock komma ihåg att denna studie enbart fokuserade på kommunsammanslagningar och effektiviteten ur ekonomiska synpunkter och att flera andra faktorer bör tas i beaktande då man diskuterar kommunfusioner och effekter av dem.
  • Schoultz, Vera (2007)
    I arbetet presenteras de kommunsammanslagningar som skedde i Ekenäsregionen åren 1977 och 1993. Syftet är att ta reda på om kommuninvånarnas förutsättningar att delta i den politiska processen förändrats i och med sammanslagningarna. I arbetet används 7 demokratiindikatorer för att kartlägga kommunernas demokratiska "klimat" och de eventuella förändringar som skedde i samband med sammanslagningarna. Indikatorerna är bl.a. förändringar i valdeltagande, i antalet förtroendeuppdrag, i social representativitet och i geografiska avstånd. Det empiriska materialet baserar sig på kommunernas val- och mötesprotokoll, verksamhetsberättelser samt annat skriftligt material om de två reformerna och som finns i Ekenäs stads arkiv. Förutom dessa har även använts intervjumaterial från Radio Vega Västnyland i Ekenäs. Baserat på det data som funnits har de två sammanslagningarna haft fler negativa än positiva effekter på invånarnas förutsättningar att vara en del av det representativa systemet i kommunen. Sambandet mellan kommunstorlek och fungerande lokal demokrati beror dock mycket på vilken form av aktivitet som granskas. Till exempel visar det empiriska materialet att ökad kommunstorlek och större invånarantal i allmänhet erbjuder bättre förutsättningar för olika politiska alternativ att uppstå samtidigt som den sociala representativiteten försämras. Genom att sätta fingret på dylika effekter kan man förhoppningsvis ta fram lösningar som motverkar de negativa effekterna.
  • Lindholm, Jonas (Helsingin yliopisto, 2018)
    Ekonomin i många finländska kommuner är pressad. Under 2000-talet har en mängd kommunsammanslagningar genomförts med motiveringen att de ökar kommunernas livskraft. Kommunsammanslagningar förknippas också med ekonomiska risker, såsom överdimensionerade investeringar och harmonisering av de kommunalt anställdas löner. Det finns dock ont om forskning kring sammanslagningsavtalets och särskilt investeringarnas inverkan på kommunens ekonomi. Syftet med denna studie är att undersöka hur kommunsammanslagningar påverkar den nya kommunens handlingsutrymme, och vad som kan förklara variationer mellan kommuner. Analysramen i studien tar avstamp i strukturell kontingensteori. I den empiriska undersökningen studeras kommunsammanslagningar som anpassning av kommunen till omgivningen i relation till kontingensfaktorerna ekonomisk ställning och storlek. Sammanslagningsavtalet utgör anpassningsmekanismen. Graden av detaljstyrning i avtalen, särskilt kring investeringar, betecknar organiseringsformen. Antagandet är att en överensstämmelse mellan kontingensfaktorerna och graden av detaljstyrning i avtalet ökar den nya kommunens handlingsutrymme tack vare en positiv ekonomisk utveckling. Även sambanden mellan kontingenserna, avtalet och handlingsutrymmet undersöks. Materialet i studien består av sammanslagningsavtalen och ekonomiska nyckeltal samt intervjuer med ledande tjänstemän i sammanslagningskommunerna. Resultaten visar att graden av detaljstyrning i sammanslagningsavtalen varierar. Detaljstyrningen är starkast i de sammanslagningar som leder till små kommuner vars ekonomiska ställning inför sammanslagningen är svagt. Samtidigt är den ekonomiska utvecklingen efter sammanslagningen bättre i de små och ekonomiskt svagaste än i övriga kommuner. Ju större kommun, desto sämre är den ekonomiska utvecklingen i förhållande till övriga kommuner. Slutsatsen är att handlingsutrymmet ökar särskilt i små och ekonomiskt svaga kommuner efter kommunsammanslagningar. Ökade investeringar begränsar inte handlingsutrymmet på det sätt som har befarats. Däremot stöder studien inte uppfattningen om att kommunsammanslagningar automatiskt skulle leda till ekonomiskt starkare kommuner. Handlingsutrymmet i de största sammanslagningskommunerna verkar ha utvecklats negativt efter sammanslagningen.