Browsing by Subject "konsumtion"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Quinterno, Kajsa (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet med den här avhandlingen är att studera hur kvinnor genom narrativ ger sin klädkonsumtion mening. Forskning om kvinnor och kläder görs i flera discipliner och från olika metodologiska angreppsvinklar. Denna avhandling närmar sig ämnet genom en kombination av narrativ metod och garderobsstudie i en finländsk kontext. Fyra interjuver av kvinnor i åldern 25–30 bosatta i Helsingfors analyseras i en modesociologisk referensram. Narrativ metod är en kvalitativ metod som accentuerar individens berättelser. Genom berättelser strukturerar och ger vi mening åt våra erfarenheter. Berättelser både skapar och är vår verklighet. Garderobstudier handlar om individens förhållande till hennes garderob och dess innehåll, både kläder som används och sådana som inte används. Dessa två metodologiska tillvägagångssätt kompletterar varandra och belyser ämnen som kläder, stil, smak, kropp och identitet. Många av de teoretiska perspektiven på kläder och mode tar fasta på kläder som ett verktyg för identitetskonstruktion. Kläder är inte endast något vi klär oss i dagligen – de representerar och speglar vår identitet: vem vi är och vem vi vill vara. Vår klädsmak och våra stilistiska val är ett sätt att kommunicera vem vi är, som medlemmar av sociala grupper eller som unika individer. Genom vår klädkonsumtion kan vi också uttrycka politiska och sociala värderingar, som också de bidrar till vår identitetskonstruktion. En narrativ garderobstudie, i kombination med den modesociologiska referensramen, möjliggör en holistisk syn på kvinnor och kläder. Avhandlingen är indelad i en teoretisk del som redogör för den centrala tidigare forskning gjord på detta sociologiska område, ett avsnitt som redogör för metod och empiri, samt en analys av kvinnornas narrativ. Jag introducerar analysen med en genomgång av samtliga intervjuade kvinnors narrativ, varefter jag presenterar tre centrala teman som alla kvinnorna berörde i sina narrativ: identitet, sensoriska upplevelser och etik. Kvinnornas narrativ om deras garderober visar att de konstruerar sin identitet både genom garderobens aktivt och inaktivt använda kläder. Förutom att kläder har praktiska och sensoriska funktioner, är de för kvinnor även ett sätt att utöva intrycksstryrning: att kommunicera vem de är, vem de vill vara och vem de inte vill vara. Trots att den postmoderna kvinnan är mycket medveten om sin klädkonsumtions etiska och sociala effekter, så använder hon ändå kläder aktivt som ett sätt att konstruera identitet.
  • Räsänen, Tinja (Helsingin yliopisto, 2020)
    På sommaren år 1818 gav friherre Fredrik C. Boije ut det första numret av Boijes Magasin, en av Sveriges första modetidskrifter och en av de mest långvariga på sin tid. Den kom ut en gång i månaden fram till slutet av år 1844. Det handlade om en tidskrift som var riktad till en kulturell läsare oavsett kön. Innehållet varierade mellan vers och prosa, ritningar över byggnader, trädgårdar, möbler, porträtt och det nyaste klädmodet. I varje nummer publicerades fyra planscher, varav en kolorerad, som visade upp klädmodet från europeiska städer. I denna pro gradu-avhandling behandlas ett växande konsumtionssamhälle under första hälften av 1800-talet, med fokus på lyx och smak som Boijes Magasin förmedlade till de svenska läsarna. Som teoretisk referensram används Pierre Bourdieus teori kring smak samt forskning om konsumtion och livsstil. Avhandlingens källmaterial baserar sig på ett urval av reportage och notiser ur Boijes Magasins 26 årgångar. Mellan åren 1818–1822 hade årgångarna i genomsnitt 48 sidor och mellan 94–191 sidor åren 1823–1844. Tidningens reportage och notiser behandlas både kvantitativt och kvalitativt genom en närläsning av varor av olika slag – kläder, accessoarer, möbler och dylikt. Den kvantitativt baserade analysen ger en bild om vad Boijes Magasin presenterade och eventuella förändringar under åren 1818–1844. Den kvalitativa analysen gör det möjligt att fördjupa sig i källmaterialet för att närmare reda ut frågor kring lyx och smak. Avhandlingen lyfter fram en värld av olika slags varor under 1800-talet, både klädmässigt och inredningsmässigt samt i dyra och mindre dyra material. Varorna var aktuella för sin tid och samtidigt började nya och lyxiga varor började träda fram. Samhället var fyllt med många skrivna och oskrivna regler för hur man skulle klä sig och bete sig inom sin egen sociala position. Modereportagens längd varierade mellan några meningar till två sidor och största delen av klädmodet som presenterades kom från Paris, Wien och London. Dessa tre städer hade redan länge stått som förebild för överklassen för det fanns ett hov i alla tre städer. De var bland de största städerna i Europa under 1800-talet och där hade det tidigt utvecklats stora marknader och en konsumtion av lyxprodukter. Modereportagen visade en värld där överklassen hade en mängd olika kläder för olika ändamål och olika tidpunkter på dagen. Det handlade om utstyrslar för baler och bröllop, hur man skulle klä sig då någon gått bort samt hur man klädde sig då man var hemma eller gick på visit. Huvudbonaderna för kvinnor ändrades från månad till månad i de modereportage som Boijes Magasin publicerade. Herrskapshemmen fylldes med bekvämligheter och hemmen inreddes sakta med olika möbler, tavlor och textilier. Till det sociala livet hörde att ordna olika tillställningar, som tebjudningar och middagar och man gjorde visiter hos andra. Boijes Magasin visade både vardagliga föremål blandat med lyxföremål. Nya material såsom kashmir och mahogny blev vanligt i kläder och möbler. Även de dyraste föremålen gjordes i billigare varianter och nådde således ut till den växande medelklassen.
  • Gabrielsson, Erika (2004)
    I min pro gradu-avhandling undersöker jag åtta mat- och vinspalter ur Hufvudstadsbladet från september 2002. Frågeställningen är vilken sorts livsstil och eventuell konsumtion som skribenterna för fram i texterna. Avsikten är att inledningsvis undersöka begreppet genre för att sedan kunna utgå ifrån att mitt material kan klassificeras som matjournalistiskt. Mitt syfte är att utgående ifrån att matjournalistik är en genre för sig, undersöka vilken sorts livsstil och konsumtion skribenterna eventuellt försöker föra fram och hur de i så fall argumenterar. Min forskning är kvalitativ och min metod blir en sorts diskursanalys med inslag av argumentationsanalys och i viss mån analyser på språket. Jag använder mig således av tre olika analyssätt - för det första använder jag mig av analyser på språket, så kallade lingvistiska metoder. För det andra tillämpar jag ett livsstils- och konsumtionsresonemang i kombination med diskursanalys. För det tredje använder jag mig av argumentationsanalys. Resultatet av min undersökning är att mitt material kan betraktas som en tillhörande genren matjournalistik och inte till exempel som konsumentupplysning. Mat- och vinspalterna utgör ett forum där diverse sociala och kulturella aspekter av samhället avspeglas. Sättet på vilket mat framställs i mitt analysmaterial, är starkt kopplat till livsstil. Skribenterna propagerar ofta i texterna för en viss sorts livsstil genom konsumtion, som kan uppfattas som något elitistisk och som förutsätter att de som konsumerar texterna känner till den terminologi som används och har en viss bakgrundskunskap. Mina främsta källor är: H. Gans "Popular Culture and High Culture. An Analysis and Evaluation of Taste", M-L Kakkuri-Knuuttila "Kuvaus, argumentti ja selitys tutkimusraportissa", S. Ridell "Kaikki tiet vievät genreen", J-P Roos "Elämäntapaa etsimässä".
  • Svartström, Anna (2003)
    Finländarna har levt i ett masskonsumtionssamhälle i omkring ett halvt sekel. En framträdande roll som människan har i dag är rollen som konsument, om man så finner det önskvärt eller inte. Konsumentjournalistiken riktar sig till – konsumenterna. Enligt idealet behandlar den frågor ur deras synvinkel. Konsumenterna skall ha nytta av konsumentjournalistiken, den är kritisk och skall fungera balanserande i ett samhälle där producentmakten enligt denna tolkning blir allt starkare. I kritiken mot konsumentjournalistiken kommer det fram att den ofta närmar sig textreklam och sällan tar upp de problem som konsumtionssamhället leder till. Ytterligare en svaghet kan vara att konsumentjournalistiken vänder sig till en mediepublik i privatsfären. Det finns en risk för att det sker på bekostnad av människans viktiga medborgarroll, som bland annat utövas av väljare vid val. Syftet med min avhandling pro gradu var att ta reda på hur de finländska dagstidningarna uppfattar sin roll som konsumentupplysare. Den empiriska tyngdpunkten låg vid en enkätundersökning som med både kvalitativa och kvantitativa frågor undersökte bland annat konsumentjournalistikens omfattning, ämnen och kvalitet. Samtliga dagstidningar i Finland vid tidpunkten för enkäten, 56 stycken, utgjorde mitt urval. Genom en innehållsanalys analyserade jag om materialet på konsumentsidor i fem dagstidningar uppfyllde uppställda definitioner på konsumentjournalistik. Jag jämförde enkätundersökningens resultat med innehållsanalysens slutsatser. Alla tidningar som svarade på enkäten - svarsprocenten var 42 - uppgav sig behandla konsumentfrågor. Gällande regelbundenhet och resurser var variationen ändå större och ämnesområdet var brett. Slutsatsen var att många tidningar ansåg sig ha en funktion som konsumentupplysare. Alla gånger uppfyllde artiklarna ändå inte de vetenskapliga definitionerna av konsumentjournalistik. Det centrala resultatet av innehållsanalysen var att en tredjedel av texterna inte uppfyllde det mest grundläggande i definitionerna av konsumentjournalistik. I innehållsanalysen framträdde en viss diskrepans till enkätundersökningen. I enkätundersökningen sade sig tidningarna betona jämförelser av varor och tjänster, men det återspeglade sig inte på konsumentsidorna. Tidningarnas mål att konsumentjournalistiken skall tjäna läsarna uppfylldes inte heller fullt ut.