Browsing by Subject "korporatism"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Eskelin, Katarina (2002)
    Undersökningens syfte är att utreda en eventuell avkorporatisering i Finland, genom att studera Finlands Fackförbunds Centralorganisation i det statliga kommittéväsendet under åren 1981-1998. Avsikten är då att granska huruvida denna traditionella korporatistiska kanal har försvagats. FFC är Finlands största intresseorganisation, och därför är det intressant att se om denna, åtminstone tidigare så inflytelserika organisation, har mistat en del av sin makt, eller om den har hittat nya kanaler för påtryckningsverksamhet. Därtill diskuteras därför eventuella nya arbetsmetoder, och framför allt lobbyism. Som avslutning diskuteras också hur Finlands inträde i Europeiska Unionen 1995 har flyttat över en del av beslutsprocessen till ett övernationellt plan, och vilka intresseorganisationernas möjligheter är att utöva påtryckningsverksamhet gällande EU-ärenden i Finland, samt ärenden som besluts inom de europeiska institutionerna. Undersökningens baserar sig delvis på Leif Lewins teori om det ”lossnande greppet”, och delvis på Munk Christiansen & Rommetvedts studier av avkorporatiseringen i Norge och i Danmark. Lewins klassificering av intresseorganisationerna på basen av deras storlek, och dessas effekter på samhället i termer av konflikter eller goda relationer ligger som grund för diskussionen krings FFCs ställning idag. Därefter diskuteras Munk Christiansens & Rommetvedts teorier i ljuset av undersökningen av FFC, och den eventuellt nya arbetsmetoden, lobbyism. Studien av FFC i det statliga kommittéväsendet 1981-1998 visar en tydlig, och knappast särskilt överraskande, utveckling. De organiserade intressena, och i det här fallet FFC, har mistat en del av sitt tidigare så stora inflytande i inom kommittéväsendet. Orsakerna till denna utveckling, och slutsaterna man kan dra därav, är dock inte lika entydiga. Utvecklingen inom den korporatistiska kanalen för påtryckningsverksamhet är relaterad till förändringar inom de politiska såväl som de administrativa institutionerna och till samhälleliga strukturförändringar på det sociala och det ekonomiska planet. Då antalet kommittéer under senare tid har minskat märkbart, har naturligtvis också tillträdet till den här arenan för påtrycknngsverksamhet begränsats. Minskningen av antalet kommittéer över lag beror i sin tur på färre samhälleliga strukturförändringar, samt på att man flyttat över en del av kommittéernas arbete till andra organ, både på lokal och nationell nivå, samt på övernationell nivå. Däremot innebär detta inte nödvändigtvis att FFCs inflytande skulle ha minskat, då de allt mera har gått över till andra, idag mera effektiva arbetsmetoder som till exempel till lobbyism.
  • Åhlgren, Paulina (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tidigare forskning har tytt på att den korporativa traditionen är starkare i Finland än i andra nordiska länder. Detta tar sig uttryck i att ekonomiska intressegrupper (t.ex. fackföreningar och yrkessammanslutningar) har en särskilt privilegierad position i Finland, vilket kan förklaras med att de har bra resurser. Just dessa forskningsresultat har lagt grunden till denna avhandling och väckt ambitionen att utreda ifall liknande tradition kan påvisas på EU-nivån. Meningen är att undersöka vilka drivkrafter som ligger till grund för den finländska lobbningsprofilen. Syftet är alltså att kartlägga det finländska lobbningsfältet inom EU, det vill säga att helt konkret få reda på hurudana intressegrupper som är representerade i lobbningsverksamheten. Ytterligare är avsikten att analysera vad som främst karaktäriserar den finländska lobbningsprofilen. Med andra ord är meningen att belysa ifall vi kan se en betoning av den korporativ traditionen för det finländska intressegruppernas del också på EU-nivån. Studiens fokus ligger i att få djupare insikt om just Finland. Studien är inte systematiskt komparativt, men syftet är att granska hur Finland förhåller sig till Sverige och Norge beträffande sin lobbningsprofil. Dessutom är ambitionen att se ifall den i tidigare forskningar uppkomna betoningen på korporatism kan även åskådas då man jämför Finland till det övriga intressegruppsfältet inom EU och specifikt Sverige och Norge. Tanken är således att undersöka ifall det finländska intressegruppsfältet är påfallande korporativ och ifall variationen i den beroende variabeln, ländernas lobbningsprofiler, förklaras av skillnaderna i ländernas korporativa traditioner. Materialet i denna studie utgörs av EU:s öppenhetsregister. Den kvantitativa analysen utfördes på SPSS. Resultaten visar att en klar majoritet av det finländska intressegrupperna är ekonomiska även på EU-nivån. Ytterligare är andelen ekonomiska intressegrupper större för Finlands del än för jämförelseobjekten Sverige och Norge. Resultaten tyder även på att andelen arbetsmarknadsorganisationer är större för Finland än för Sverige och Norge. Studiens resultat stöder således den i tidigare forskning uppkomna tanken om att den korporativa traditionen har ett starkt fotfäste inom de finländska lobbningsverksamheten och att denna tradition avspeglas även på EU-nivån.
  • Ranki, Pia (2004)
    I den här pro gradun undersökte jag MTK:s möjliga förändring i sin intressebevakning, under åren 1975 till 2000. Jag började med att se på litteratur och tidigare forskning om korporatism, lobbying, och teorier om korporatismens ställning idag i allmänhet i stater, enligt Lewin (1992) och Munk Christiansen & Rommetvedt (1999). Jag gav också en historisk översikt över MTK som organisation. I den tidigare forskningen som jag tittade på kom fram att korporatismen i stater har gått tillbaka, för att istället ersättas av andra former av intressebevakning, lobbying. I den här pro gradun ville jag därför undersöka om detta även gäller MTK, har även MTK:s intressebevakning gått från korporatism mot lobbying? Eftersom korporatismen i allmänhet har visat på en nedgång kom jag till det hypotetiska antagandet att detta även gäller för MTK:s del, alltså ett antagande att MTK:s intressebevakning har gått från korporatism mot lobbying. MTK:s korporativa intressebevakning undersökte jag genom att se på MTK:s deltagande i riksdagens utskottsarbete, och genom att se på det statliga kommittéväsendet i Finland. Den andra formen av intressebevakning, lobbyingen, undersökte jag genom att från MTK:s årsberättelser plocka uppgifter om MTK:s representation i kommittéer, kommissioner, arbetsgrupper samt i förvaltningsorgan inom organisationer nära lantbruket. De resultat jag kom till visade på en ökning inom deltagandet i riksdagens utskottsarbete fram till det sista undersökta året då en minskning sågs. Det visade sig att kommittéväsendet i praktiken är dött idag, alltså kan inte heller MTK delta i kommittéverksamhet, men att kontakter till ministerier upprätthålls genom lobbying. En aktör bekräftade antagandet att lobbyingen ökat. Den alternativa intressebevakningen i form av representation i olika organ ökade ganska markant under den undersökta tiden, både totalt, och då jag tittade på de olika organen enligt kategorier, inom de allra flesta kategorierna. Jag kom till att mitt hypotetiska antagande visade sig stämma enligt alla andra undersökta faktorer, utom utskottsdeltagandet, som jag inte kunde uttala mig om med säkerhet.