Browsing by Subject "kultur"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Jägerhorn-Tabermann, Jenny (Helsingin yliopisto, 2018)
    Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion – Faculty Helsinfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten Laitos/Institution– Department Svenska social- & kommunalhögskolan och Statsvetenskapliga fakulteten Tekijä/Författare – Author Jägerhorn-Tabermann, Jenny Työn nimi / Arbetets titel – Title Den finlandssvenska kulturjournalistiken i förändring – ”kris” eller paradigmskifte? En granskning av kultursidornas utveckling i HBL, VBL och ÅU 2007–2017. Oppiaine /Läroämne – Subject Journalistik och kommunikation Työn laji/Arbetets art – Level Pro gradu-avhandling Aika/Datum – Month and year Augusti 2018 Sivumäärä/ Sidoantal – Number of pages 97 Tiivistelmä/Referat – Abstract Syftet med denna pro gradu-avhandling är att undersöka hur de finlandssvenska tidningarnas kulturbevakning förändrats under åren 2007–2017 via en studie av Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Åbo Underrättelser. Såväl inom den offentliga debatten som inom forskning har kulturjournalistikens ”kris” diskuterats med jämna mellanrum. Avhandlingen granskar vad som menas med ”kris” och om det finns belägg för krisdiskussionen när det gäller den finlandssvenska kulturbevakningen. I den teoretiska delen tar jag avstamp i Pierre Bourdieus teori om kulturens fält och kulturellt kapital, samt i Maarit Jaakkola och Heikki Hellmans (2009, 2012) tidigare forskning om friktionen mellan det estetiska och det journalistiska paradigmet. Jag undersöker om man också i Svenskfinland kan se samma tendens av ett paradigmskifte inom kulturjournalistiken mot ett mera nyhetsorienterat innehåll. Undersökningsmetoden är kvantitativ innehållsanalys. Mina resultat visar att kultursidorna i Svenskfinland har utvecklats väldigt olika. HBL:s och ÅU:s kultursidor präglas av en kontinuitet och en viss konservatism, medan VBL:s kultursidor genomgått större förändringar. I VBL syns den journalistiska vändningen således klarast. VBL sticker ut i mina resultat på flera sätt; vad gäller den ökade populariseringen, den växande andelen kulturnyheter i förhållande till recensioner, maskuliniseringen av recensioner, och också genom att antalet kulturartiklar ökat till skillnad från de andra två tidningarna. Att man i Österbotten starkt följer med utvecklingen i Sverige, där populariseringen och paradigmskiftet syntes redan för tio år sedan, kan delvis förklara det här. Antalet recensioner har minskat i alla undersökta tidningar. Men i HBL kvarstår recensionen 2017 som den klart vanligast förekommande artikeltypen, den utgör drygt hälften av allt material på kultursidan. Antalet kulturartiklar har under 2007–2017 minskat i både HBL och ÅU, medan de har ökat i VBL. Andelen kultursidor i jämförelse med det totala antalet sidor har ändå procentuellt sett hållits intakt i alla tre tidningar. Det vittnar om att tidningarna trots ekonomiska utmaningar och nedskärningar fortfarande värdesätter kultursidorna. Att tala om en ”kris” inom kulturjournalistiken i Svenskfinland finns det därför inte belägg för. Samtidigt visar min avhandling att det är svårt att ge ett generellt svar, eftersom variationen mellan de tre tidningar jag har undersökt är så stor. Kan tänkas är hela krisdiskussionen en del av det maktspel inom kulturfältet som också Bourdieu hänvisar till – ett sätt att bevara kulturjournalistiken fin och exklusiv. Att tala om kulturjournalistiken i kris är därför onödigt ödesmättat, mera träffande är det att tala om kulturjournalistiken i förändring. Ett exempel på detta är hur tv-drama börjat uppfattas som finkultur på kultursidorna, och bidrar till att omdefiniera distinktionen mellan högt och lågt. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Journalistik, kulturjournalistik, kultur, nyheter, paradigmskifte, kulturkritik, tidningar, recensioner, Svenskfinland, kris. Säilytyspaikka – Förvaringställe – Where deposited Muita tietoja – Övriga uppgifter – Additional information
  • Nordbäck, Ida (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syftet för avhandlingen är att öka kunskap och förståelse för hur bakgrund och kulturarv kan inverka på variationer i individens personliga erfarenhetsvärld som invandrare i ett nytt land. Ökning av förståelse om världsbilden hos personer med bakgrund i kollektiva samhällen kan bidra till att främja inkluderingsmöjligheter och integration av kvotflyktingar som flyttar till Finland. Avhandlingen fokuserar på teorier som tar fasta på de sociala sammanhangens betydelser för variationer i individers sätt att tänka, känna eller handla. Metoden består av 6 stycken personliga intervjuer. Informanterna är kvotflyktingar som flytt till Finland från så kallade traditionella och kollektiva samhällen. Analysen av materialet är tematisk innehållsanalys. Resultaten för avhandlingen pekar på att förståelse för kulturella dimensioner som kan inverka på individens erfarenhetsvärld kan vara till nytta för att förklara olika utmaningar som kvotflyktingar möter vid flytt från familjecentrerade samhällen till mer individualistiska sammanhang. De individuella variationerna kunde däremot fördjupas om man vidare fokuserar på flyktingarnas egna upplevelser eller syn på majoritetsbefolkningen. Utmaningar förknippade med integrationen som kvotflyktingar upplevelser handlar i många avseenden om olikheter i världsbild som uppdagades i mötet med majoritetsbefolkningen.
  • Standertskjöld-Nordenstam, Markus (2004)
    EU, som institution, lider av legitimitetsbrist bland sina medborgare som framgått ur bl.a. samhällsdebatten. Ändå har EU och de institutioner som representerar EU mycket uppgifter och ansvar som direkt berör medborgarna i medlemsländerna. Under de senaste åren har det kommit i offentligheten kommit fram fall som visat på tydligt missbruk av EU-medel vilket höjt på misstroedet mot institutionerna. I min avhandling försöker jag granska problemet ur den vinkeln om det att förvaltningen inte är organiserad enligt sådana arbetssätt man känner sig trygg med kan vara en av orsakerna till den låga legitimiteten. Syftet med avhandlingen är att granska vilka ledarskapskulturer det finns inom EU och att med hjälp av dessa granska vilka länders kulturer är starka inom EU-förvaltningen. Jag studerar förvaltningsreformen av den Europeiska kommissionen och presenterar vilka nya arbetssätt som införs och med vilka länders ledarskapskulturer de korrelerar. Jag granskar också hurdan typ av förvaltnigsreform reformen är och vad det kan bero på att den sker nu. Mitt empiriska material om ledarskapskulturer har jag fått från Hofstedes verk ”Cultures consequences: International differencies in work related values”. Jag använder mig av hans maktavstånds dimension och dimensionen om hantering av osäkerhet för att få fram de europeiska ledarskapskulturer. Med hjälp av den teori jag presenterar om förvaltningsreformer och EU-förvaltningen får jag svar på de frågor jag ställer. Det går klart och entydigt att säga att det inte finns någon gemensam europeisk ledarskpapskultur. Förvaltningen var fram till reformen helt organiserad och fungerade också enligt en sydeuropeisk kultur. I.o.m. reformen införs nya arbets- och förhållningssätt med målet att bilda en europeisk förvaltningskultur. Man har tagit med de bästa praxisarna från medlemsländerna. I reformprogrammet kan man utläsa en klar strävan att lämna de tidigare häftigt kritiserade arbetssättena bakom sig och lära sig nytt. En stor del av de nya arbettssättena går att finna i nordvästeturopeisk förvaltningskultur.
  • Liesaho, Jan (2003)
    Uppsatsen intresserar sig för frågan om populärkulturens politiska relevans. Flertalet forskare lyfter fram identiteter och kulturella rörelser som samhälleliga aktörer som får allt mer politiskt betydelse i ett postmodernt samhälle, vilket skulle kunna betyda att även hip hop kulturen skulle kunna besitta politiskt potential. Uppsatsen är ett försök till att binda samman postmodern teori med kulturell och politisk praktik. Jag studera den finländska hip hop kulturen för att se ifall den kan anses ha politiska förtecken, och hur dessa i så fall tar sig i uttryck. Arbetet börjar med en översikt över den amerikanska hip hop kulturen och dess utveckling. Därefter diskuteras de politiska aspekterna som hip hop ger upphov till i USA. Den finländska hip hop kulturen studeras genom personintervjuer och litteraturgranskning. Genom innehållsanalyser av dessa försöker jag komma åt de genuint finska manifestationerna inom hip hop. Jag gör innehållsanalyser av såväl rap låtar som texter som berör graffiti. Sammanfattningsvis måste det konstateras att hip hop kulturen i Finland inte är en politisk rörelse. Det är den inte heller i USA, men där diskuteras frågan om hip hop kulturens politiska potentialer flitigt och även dess möjligheter att bilda en rörelse. I Finland tycks det inte finnas intresse inom hip hop att bilda en mer strikt organisation eller utarbeta något slags gemensamt program. Däremot har även finsk hip hop politiska element i sig. Det finns finskspråkig samhällskritisk rap och graffiti har lyckats blotta maktstrukturer genom att trotsa flera rådande diskurser. Det kanske även hip hoprens postmoderna identitet gör? Överlag så är den finländska hip hop kulturen dock mycket oreflekterad, och inget tyder på att situationen skulle komma att förändras. Den teoretiska referensramen utgörs av postmoderna samhällsteorier och av kulturforskning som intresserar sig för populärkulturen. Därtill har jag genomfört flera personintervjuer och studerat myndigheternas skrifter om graffiti. Hip hop kulturen har tidigare studerats väldigt lite i Finland, och förhoppningsvis täcker uppsatsen vissa luckor i det akademiska fältet vad avser de temana som studeras.