Browsing by Subject "kulturell identitet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Avellán, Nona (2003)
    Denna pro gradu-avhandlings syfte var att klarlägga och undersöka hur finländska sojournerkvinnor upplevt sin utlandsvistelse och återflyttning samt hur den kulturella identiteten eventuellt förändras i och med förflyttningar från en kultur till en annan. Kvinnornas erfarenheter av förberedelse och förväntningar både inför utlandsvistelsen och inför återflytten var centrala aspekter. Vidare granskades sojournerkvinnornas psykiska välmående i koppling till återanpassningen i hemlandet. Utvandringen, boendet utomlands och återflyttningen tillbaka till hemlandet granskades som faser av en cyklisk process. Problemformuleringen bestod av frågor gällande hur återanpassningen i hemlandet upplevts, hur eventuellt stöd från släktingar och vänner påverkat anpassningen, vilken betydelse den kulturella identiteten haft för anpassningen och om den kulturella identiteten förändrats under utlandsvistelsen. Sussmans (2002) teori om kulturell identitet för äterflyttare samt Martin, Bradford och Rohrlichs (1995) teori om örväntningar inför utlandsvistelse och återflyttning utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Dessa teorier kompletterades ytterligare genom Berrys (1997) teori om ackulturationsattityder och forskningsresultat av Hofstede (1998) samt övrig forskning gällande anpassningen under utlandsvistelsen och efter återflyttningen till hemlandet. Det empiriska materialet bestod av 10 temaintervjuer samt data ur Antonovskys KASAM frågeformulär. De intervjuade återflyttarkvinnorna hade bott i åtta olika länder. Tiden som förflutit sedan återflyttningen till hemlandet varierade från 4 månader till 5 år. Temaintervjuerna utfördes i enlighet med en på förhand uppgjord temastruktur och i samband med intervjuerna fyllde kvinnorna i Antonovskys frågeformulär angående känslan av sammanhang. Då materialet analyserats utgående från Sussmans typologi om återflyttaridentitet kunde man konstatera att en av återflyttarkvinnorna placerade sig inom ramarna för den subtraherande återflyttaridentiteten, tre kvinnor inom ramarna för den adderande återflyttaridentiteten och fem kvinnor inom ramarna för den bekräftande återflyttaridentiteten. En av kvinnorna karakteriserades av en interkulturell återflyttaridentitet. Analysen av materialet påvisade att tre av de intervjuade kvinnorna hade upplevt återanpassningen i hemlandet som svår. Utgående från resultaten som Antonovskys frågeformulär gav kunde man dra slutsatsen att de flesta kvinnorna i samplet upplevde sin tillvaro begriplig, hanterbar och meningsfull, det vill säga att dessa kvinnor var psykiskt välmående.
  • Witting-Mäklin, Julia (Helsingfors universitet, 2016)
    Under 1900-talets första årtionden utvandrade många finländare till Förenta staterna i hopp om att finna förutsättningar för ett bättre liv. När migranterna lämnat sitt hemland och sitt gamla sammanhang var de tvungna att skapa en ny identitet åt sig. Tidningen Finska Amerikanaren blev en kär vän och ett viktigt redskap i det nya landet för många svensktalande immigranter från Finland. Avhandlingens källmaterial består av de mycket populära insändarsidorna ”Våra vänners afdelning”. Efter första världskrigets utbrott 1914 skärptes den amerikanska allmänhetens attityd mot immigration och en aktiv amerikanisering av nykomlingarna inleddes på flera fronter. Så väl skandinaviska som finska immigranter blev impopulära på grund av att de associerades med Tyskland och den kulturella identiteten bland de svensktalande immigranterna från Finland blev följaktligen ytterst problematisk. Avhandlingens syfte är att undersöka hur immigranternas identitet manifesterades på insändarsidorna och hur amerikanisering och politiska förändringar påverkade diskussionen. Jag inleder analysen med en genomgång av hurudana insändarbrev som publicerades under den aktuella perioden. Vidare har jag också undersökt vilka tecken på amerikanisering som kunde utläsas ur exempelvis språket i breven och de attityder som framlades. Jag behandlar också hur nationalismen och Finlandsbilden utvecklades. En uppfattning bland migranter har varit att Finska Amerikanarens attityd till finska inbördeskriget gjorde att tidningen tappade en stor mängd läsare. Därför har jag också i den här avhandlingen studerat hur insändarskribenterna uppfattade tidningens inställning till arbetarrörelsen och socialism innan första världskriget samt hur man diskuterade finska inbördeskriget på insändarsidorna. Eftersom pressen på immigranterna var hård att vara lojal gentemot Förenta staterna var immigranttidningarna ständigt under lupp och allt för radikala åsikter kunde inte framföras riskfritt. Även diverse myndigheter utfärdade bestämmelser som gjorde det svårt och dyrt för immigrantpressen att i allmänhet fortsätta sin verksamhet. Den här avhandlingens visar att det skedde en förändring i hur nöjda immigranterna var med sin tidning. Tidningens nedgång berodde bland annat på att immigrationspolitiken ledde till en minskad invandring, vilket i sin tur ledde till att tidningens naturliga tillväxt också tog slut. Det är ändå klart att vissa immigranter, speciellt sådana som var aktiva i arbetarrörelsen, mot slutet av 1920-talet upplevde att Finska Amerikanaren inte längre kunde möta deras tidningsbehov. Detta berodde främst på att de kände en större gemenskap någon annanstans, exempelvis med arbetarrörelsen, än med sin egen språkliga och kulturella gruppering.