Browsing by Subject "kulturjournalistik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Jägerhorn-Tabermann, Jenny (Helsingin yliopisto, 2018)
    Tiedekunta/Osasto Fakultet/Sektion – Faculty Helsinfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten Laitos/Institution– Department Svenska social- & kommunalhögskolan och Statsvetenskapliga fakulteten Tekijä/Författare – Author Jägerhorn-Tabermann, Jenny Työn nimi / Arbetets titel – Title Den finlandssvenska kulturjournalistiken i förändring – ”kris” eller paradigmskifte? En granskning av kultursidornas utveckling i HBL, VBL och ÅU 2007–2017. Oppiaine /Läroämne – Subject Journalistik och kommunikation Työn laji/Arbetets art – Level Pro gradu-avhandling Aika/Datum – Month and year Augusti 2018 Sivumäärä/ Sidoantal – Number of pages 97 Tiivistelmä/Referat – Abstract Syftet med denna pro gradu-avhandling är att undersöka hur de finlandssvenska tidningarnas kulturbevakning förändrats under åren 2007–2017 via en studie av Hufvudstadsbladet, Vasabladet och Åbo Underrättelser. Såväl inom den offentliga debatten som inom forskning har kulturjournalistikens ”kris” diskuterats med jämna mellanrum. Avhandlingen granskar vad som menas med ”kris” och om det finns belägg för krisdiskussionen när det gäller den finlandssvenska kulturbevakningen. I den teoretiska delen tar jag avstamp i Pierre Bourdieus teori om kulturens fält och kulturellt kapital, samt i Maarit Jaakkola och Heikki Hellmans (2009, 2012) tidigare forskning om friktionen mellan det estetiska och det journalistiska paradigmet. Jag undersöker om man också i Svenskfinland kan se samma tendens av ett paradigmskifte inom kulturjournalistiken mot ett mera nyhetsorienterat innehåll. Undersökningsmetoden är kvantitativ innehållsanalys. Mina resultat visar att kultursidorna i Svenskfinland har utvecklats väldigt olika. HBL:s och ÅU:s kultursidor präglas av en kontinuitet och en viss konservatism, medan VBL:s kultursidor genomgått större förändringar. I VBL syns den journalistiska vändningen således klarast. VBL sticker ut i mina resultat på flera sätt; vad gäller den ökade populariseringen, den växande andelen kulturnyheter i förhållande till recensioner, maskuliniseringen av recensioner, och också genom att antalet kulturartiklar ökat till skillnad från de andra två tidningarna. Att man i Österbotten starkt följer med utvecklingen i Sverige, där populariseringen och paradigmskiftet syntes redan för tio år sedan, kan delvis förklara det här. Antalet recensioner har minskat i alla undersökta tidningar. Men i HBL kvarstår recensionen 2017 som den klart vanligast förekommande artikeltypen, den utgör drygt hälften av allt material på kultursidan. Antalet kulturartiklar har under 2007–2017 minskat i både HBL och ÅU, medan de har ökat i VBL. Andelen kultursidor i jämförelse med det totala antalet sidor har ändå procentuellt sett hållits intakt i alla tre tidningar. Det vittnar om att tidningarna trots ekonomiska utmaningar och nedskärningar fortfarande värdesätter kultursidorna. Att tala om en ”kris” inom kulturjournalistiken i Svenskfinland finns det därför inte belägg för. Samtidigt visar min avhandling att det är svårt att ge ett generellt svar, eftersom variationen mellan de tre tidningar jag har undersökt är så stor. Kan tänkas är hela krisdiskussionen en del av det maktspel inom kulturfältet som också Bourdieu hänvisar till – ett sätt att bevara kulturjournalistiken fin och exklusiv. Att tala om kulturjournalistiken i kris är därför onödigt ödesmättat, mera träffande är det att tala om kulturjournalistiken i förändring. Ett exempel på detta är hur tv-drama börjat uppfattas som finkultur på kultursidorna, och bidrar till att omdefiniera distinktionen mellan högt och lågt. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Journalistik, kulturjournalistik, kultur, nyheter, paradigmskifte, kulturkritik, tidningar, recensioner, Svenskfinland, kris. Säilytyspaikka – Förvaringställe – Where deposited Muita tietoja – Övriga uppgifter – Additional information
  • Sucksdorff, Susanna (2005)
    Den djuplodande litteraturkritiken håller bevisligen på att minska både i Sverige och i det finskspråkiga Finland medan andra journalistiska former som kolumner och intervjuer får allt mer utrymme på kultursidan. Avsikten med denna pro gradu-avhandling är att ta reda på om motsvarande förändring skett i de finlandssvenska dagstidningarna. Med Habermas teori om den borgerliga offentligheten och Bourdieus fältteori ges en teoretisk förklaring till minskningen av litteraturrecensioner. Den finlandssvenska litteraturhistorien skissas upp ur ett litteratursociologiskt perspektiv där samhällets kulturella, ekonomiska och sociala inverkan på författarna spelar en viktig roll. Sedan behandlas tidigare forskning om kulturjournalistik i allmänhet och litteraturkritik i synnerhet i Finland, Svenskfinland och Sverige. Här visas bl.a. hur de viktigaste brytningsperioderna (modernismens intåg och 1960-talet) i vår kritikhistoria sammanfaller med motsvarande i den finskspråkiga kritiken. I den kvantitativa undersökningen jämförs recensionerna av tio skönlitterära böcker i samtliga elva finlandssvenska dagstidningar år 1994 med dito år 2004. Resultaten är förvånande då det visar sig att recensionerna i de finlandssvenska dagstidningarna inte minskat till antal och tvärtemot trenderna i finskspråkiga medier och i Sverige dessutom ökat i längd. Slutsatsen är att makten på andra håll tas över av marknadskrafterna från kulturjournalisterna. Emedan den finlandssvenska marknaden är begränsad skyddas vi ännu från denna utveckling. Också det finlandssvenska mediefältet skiljer sig från det finskspråkiga och Sverige i och med att vi saknar både skvallerpress och kommersiella etermedia. Både den finlandssvenska litteraturen och kritiken skyddas från en kommersialisering för att vi är så få. Också den betydande subventioneringen från de finlandssvenska fonderna och kulturjournalisternas höga ambition att recensera så gott som all skönlitteratur som ges ut bidrar till att den finlandssvenska litteraturen mår så bra idag.