Browsing by Subject "kvalitativ forskning"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-5 of 5
  • Österåker, Maria (Svenska handelshögskolan, 2003)
    Economics and Society
    Varför är arbetsplatsen en plats? Arbetsplatsens betydelse diskuterar den självklarhet som ofta karakteriserar en vetenskaplig diskussion om arbetsplatsen och dess fysiska existens. Tyngdpunkten inom platsforskningen har kommit att långt ligga på platsens utformning, på dess innehåll och skeenden istället för på platsen i sig. Den snabba informationsteknologiska utvecklingen leder emellertid till att man kan ifrågasätta huruvida dagens traditionella arbetsplatser med deras fysiska attribut överhuvudtaget behövs. En frigörelse från rummets och tidens restriktioner skulle medföra att en fysisk arbetsplats inte längre kunde ses som självklar. I en situation där individen behåller arbetet som aktivitet men förlorar sin kontakt med den traditionella arbetsplatsen (blir arbetsplatslös) uppstår ett behov av att veta om man samtidigt förlorar något betydelsefullt. Bör värden överföras från den traditionella arbetsplatsen till arbete under mera virtuella och gränslösa villkor och i så fall vilka? Arbetsplatsens betydelse söker en förståelse för den betydelse arbetstagarna sätter vid sin arbetsplats och framförallt vid det faktum att den är en fysisk plats. Intervjuer med distansarbetare och traditionella kontorsarbetare visar att arbetsplatsen legitimerar arbetet, avgränsar arbetet, stöder arbetstagaren i arbetet och stöder arbetstagaren som människa. Detta är enligt dem svaret på varför det ligger ett värde i att traditionellt se och uppleva arbetsplatsen som en fysisk plats.
  • Holm, Christa (2008)
    I mitt arbete, Bolognaprocessen – målstyrning på mångnivå, undersöker jag Bolognaprocessen ur ett finskt universitets perspektiv. Bolognaprocessen har haft stor inverkan på universitetssystemet i Finland trots att det är en mellanstatlig process och Bolognadeklarationen är ett juridiskt icke-bindande dokument. Universiteten i Finland var till en början negativt inställda till processen eftersom undertecknandet var ett politiskt beslut som universiteten inte kände till. Syftet med undersökningen är att se vilken nivås inflytande som har förstärkts och vilken nivås inflytande som har försvagats i Finland inom ramen för Bolognaprocessen. Jag gör detta genom att undersöka Bolognaprocessens utformning vid Helsingfors universitet ur ett målstyrningsperspektiv. I mitt arbete representeras den nationella nivån av undervisningsministeriet. Den subnationella nivån representeras i mitt arbete dels av Helsingfors universitet (universitetsnivå) samt fyra fakulteter nämligen Teologiska fakulteten, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, Biovetenskapliga fakulteten och Medicinska fakulteten (fakultetsnivå). I arbetet undersöks också huruvida målstyrningstekniken fungerar, d.v.s. om målen verkligen styr. Hypotetiskt antar jag att den nationella nivåns inflytande har minskat i undervisningsfrågor som utformas på mellanstatlig nivå. Undersökningen är en kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Helsingfors universitet som ett case. Arbetet utgår ifrån att Bolognaprocessen fungerar genom målstyrning. I Bolognadeklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning till 2010. Deklarationen har tre övergripande mål som bryts ned i sex operativa mål. Bolognaprocessen fungerar på mångnivå eftersom målstyrningen sker dels på mellanstatlig nivå, dels på nationell nivå och dels på subnationell nivå. Jag undersöker vilken inverkan beslutsfattande på mellanstatlig nivå har haft på nationell nivå, universitetsnivå och på fakultetsnivå genom att se hur Bolognaprocessen har utformats i Finland vid Helsingfors universitet. Materialet som jag använder mig av för den empiriska delen är undervisningsministeriets utvecklingsplaner som representerar den nationella nivån, Helsingfors universitets strategier som representerar universitetsnivån, samt fyra fakulteters målprogram som representerar fakultetsnivån. De viktigaste resultaten i min undersökning är att de övergripande målen har styrt inom ramen för Bolognaprocessens operativa mål, d.v.s. att målstyrningstekniken i det här fallet har fungerat samt att den nationella nivåns inflytande har försvagats gällande utbildningsfrågor som tagit form på mellanstatlig nivå medan den subnationella nivåns inflytande har förstärkts. De viktigaste källorna i min undersökning är: Bache, I & Flinders, M. (2004). Multi-level governance, Hooghe, L & Marks, G. (2001). Multi-Level Governance and European Integration och Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål.
  • Vahtola, Matias Verner (2006)
    Avhandlingen är en argumentationsanalys av EMU-debatten i Sverige. Syftet med undersökningen är att analysera en del av debatten som fördes i stora svenska medier före folkomröstningen år 2003, främst med tanke på att urskilja argumentationsfel som förekom i debatten. Systematiken bygger på kvalitativ textanalys. Den går ut på att plocka fram det väsentliga innehållet genom en noggrann läsning av textens delar, helhet och kontexten den ingår i. Argumentationsanalysen är en mer specifik gren av den kvalitativa textanalysen och den går ut på att överblicka och ställa samman argumenten som framförs för olika ståndpunkter i en debatt. I den empiriska delen av undersökningen analyseras ett antal artiklar som är skrivna av svenska makthavare, främst partiledare. Idén är att urskilja ifall artiklarna innehåller så kallade argumentationsfel. Exempel på argumentationsfel ges i undersökningens teoridel. Avhandlingens resultat visade att det har förekommit argumentationsfel i den svenska EMU-debatten. Viktigaste källorna för undersökningen: Kakkuri-Knuutila, Marja-Liisa (1999). Argumentti ja kritiikki. Lukemisen, keskustelun ja vakuuttamisen taidot. Gaudeamus Kirja/Yliopistokustannus University Press Finland. Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg red. (2004). Kampen om euron. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen. Grice, Paul (1989). Studies in the way of words. Harvard University Press.
  • Dang-Kivilompolo, Hannah (Helsingin yliopisto, 2021)
    I denna magisteravhandling undersöks hur tidigare servicebrukare med erfarenheter inom psykisk ohälsa, missbruk, somatiska sjukdomar och kriser utbildat sig till erfarenhetsexperter. En erfarenhetsexpert nyttjar sina egna erfarenheter som har bearbetas och rekonstruerats för att kunna stödja människor som befinner sig i sociala svårigheter. Syftet med avhandlingen är att fokusera på expertrollens process och konstruktion, dvs. hur erfarenhetsexperter upplever sitt blivande och varande som expertis och hur de upplever att de blir behandlade i verksamhetssammanhang. Forskningsfrågorna i avhandlingen är följande: hur beskriver erfarenhetsexperterna sin utveckling till expert och sin expertroll? Hur upplever erfarenhetsexperter att deras erfarenhetsbaserade kunskaper legitimeras och erkänns av andra aktörer? I avhandlingen har en kvalitativ metod använts. Studien består av semistrukturerade intervjuer som analyserats med innehållsanalys, närmare bestämt den konventionella (induktiva) ansatsen. Avhandlingens teoretiska referensram utgår från ett maktperspektiv. Sammanfattningsvis, är erfarenhetsexperterna eniga om att man som erfarenhetexpert bör ha ett förflutet i någon social svårighet som man bearbetat genom erfarenhetsexpertsutbildning. Erfarenhetsexperten bör dessutom ha en genuin vilja att hjälpa andra människor. För erfarenhetsexperterna innebär stödjandet av andra människor även; en personlig utveckling, stärkandet av erfarenhetsexpertisrollen, gynnandet av den egna rehabiliteringsprocessen samt att den egna egenmakten förstärks. En av byggstenarna till att erfarenhetsexperternas erfarenhetsbaserade kunskaper legitimeras är att de genomgått en erfarenhetsexpertsutbildning. Den mest signifikanta legitimeringen kommer från klienterna och patienterna som upplever att erfarenhetsexperterna gör en betydande insats för att hjälpa dem.
  • Rönnlund, Susanne (2007)
    Den här undersökningen behandlar skolkuratorns syn på sin yrkesroll. Fokuset finns på upplevda rollförväntningar och rollkonflikter. Skolkuratorerna är en viktig del av den mångprofessionella elevvårdsgruppen i högstadieskolorna och deras arbete påverkas av samarbetet med denna grupp. Det är viktigt att se på hurdan arbetssituation skolkuratorerna befinner sig i och hur eventuella rollkonflikter påverkar deras arbete. Undersökningen utfördes kvalitativt. Materialet samlades in genom temaintervjuer med sex skolkuratorer i svenskfinland. Kravet för skolkuratorernas deltagande i undersökningen var att de var medlemmar i en elevvårdsgrupp i en högstadieskola. Temaområden för intervjun var: elevvårdsgruppen, skolkuratorns arbete, rollförväntningar, rollkonflikter och samarbete. Resultaten analyserades enligt innehållsanalys. Resultaten visade att skolkuratorerna upplevde elevvårdsgruppen som en viktig grupp. Genom elevvårdsgruppen fick de det stöd som de behövde i sitt arbete. Skolkuratorn var något av en kontaktperson mellan t.ex. skolan och hemmet samt till övriga instanser utanför skolan. De var neutrala personer i skolan, som fanns till för att arbeta för elevernas bästa. Skolkuratorerna ansåg att det inte alltid var lätt att veta vilka förväntningar de övriga i elevvårdsgruppen hade på dem. Ju längre arbetserfarenhet skolkuratorerna hade, desto vanligare var det att arbetet bara rullade på och de reflekterade inte desto mer över andras rollförväntningar på dem. Rollkonflikter var förekommande, men det var inget som skolkuratorerna hade funderat speciellt mycket över. En konflikt som förekom hos alla skolkuratorer var att de upplevde att de hade alltför många rollkrav. Israel (1963) tar upp sex olika rollkonflikter medan McGrath (1984)tar upp olika rollbelastningar, rollkonflikter och oklara roller. Alla dessa kunde dock inte hittas i den här undersökningen bland skolkuratorer. Viktiga källor var: Israel (1963), "Socialpsykologi"; Biddle (1979), "Expectations, identities and behaviors"; McGrath (1984), "Groups- interaction and performance"; Sipilä-Lähdekorpi (2004), "Hirveesti tekijänsä näköistä. Koulukuraattorin työ peruskoulun yläluokilla".