Browsing by Subject "kvinnor"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-19 of 19
  • Jokinen, Heidi Marie (2005)
    Syftet med avhandlingen är att kartlägga hur unga kvinnor (i åldern 19-25) uppfattar, tolkar och förhåller sig till kvinnors bruk av våld. Huvudvikten ligger vid beskrivningar av hur kvinnor definierar kvinnlighet i relation till våld, och hur olika femininiteter i förhållande till våld produceras och värdesätts. Upplevs våld alltid som någonting maskulint, eller kan det även ses som en del av en godkänd femininitet? Vilken roll gruppinteraktionen spelar för de definitionsprocesser som sker i grupperna, är också en central del av avhandlingen. Materialet består av kvalitativa (fokus)gruppintervjuer med tre vängrupper. Gruppintervjuer möjliggör diskussioner om deltagarnas egna uppfattningar och erfarenheter och utförs ofta när man är intresserad av deltagarnas delade meningar om ett ämne. Jag närmar mig kvinnors våld ur ett könsperspektiv, eftersom kön spelar en nyckelposition i kvinnors våldsamhet. Den teoretiska referensramen bygger sig på könssensitiva (feministiska) kriminologiska teorier och konstruktivistisk könsteori. I de nyare feministiskt inriktade kriminologiska studierna har man velat ta i beaktande mångformigheten av kategorier såsom män, kvinnor och våld i olika sociala kontexter. Kvinnorna förstärkte den traditionella uppfattningen om skillnader mellan könen på många plan. Särskilt i fråga om våld ansågs kvinnor vara det svagare könet i förhållande till män, och den manliga överhögheten i förhållande till våld förstärktes. Våld och kvinnlighet visade sig vara en problematisk kombination. Våld förenades med maskulinitet, medan femininitet i förhållande till våld formade en motsats till detta och representerade oftast svaghet. Samtidigt uppkom det brytningar och spänning i kvinnornas diskussioner om våld. Den traditionella kvinnobilden i förhållande till våld utmanades och kvinnorna diskuterade om våld som ett mångdimensionellt fenomen. Det kunde strängt fördömas i en kontext, medan i en annan var dess berättigande en självklarhet. Genussystemets grundprinciper; skillnaden mellan könen och det manliga våldsbeteendets normativitet tycks fortfarande bevaras, men skillnaden har trots allt flyttat på sig. Även kvinnor kan och får nuförtiden vara våldsamma, även om endast män uppfattas verkligen behärska våldsanvändningen. Dagens mera jämlika samhälle ger kvinnor allt oftare en möjlighet att ta del av mäns värld och därmed utvidga gränserna för sin femininitet. Den ökade jämlikheten mellan könen sågs även som en central orsak till kvinnors ökade våldsbenägenhet.
  • Haglund, Mia (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna avhandling utgår från akademiskt arbetande kvinnor som anser sig ha en arbetarklassbakgrund och hur de skapar, upprätthåller och utmanar klass. Intresset för kvinnornas klassupplevelser begränsas inte enbart till deras förhållande till det akademiska och sin egen utbildningskarriär, utan innehåller alla livsområden kvinnorna själva uppfattar att deras klassbakgrund och genus påverkar. Klass undersöks som som en livsomständighet och upplevelse. Kategorier som genus och klass konstrueras socialt och uppstår därmed i förhållanden och relationer. Dessa relationer är strukturer som existerar sida vid sida och tillsammans skapar de sociala hierarkier (Faber, 2008). Centralt i betydelsen av klass eller genus idag är att betrakta dem ur ett intersektionellt perspektiv: hur dessa kategorier fungerar tillsammans och hur de bildar olika mönster. Kathy Davis (2008) menar att det för tillfället är otänkbart att genusstudier skulle beakta endast genus. Det samma gäller klass. Forskningen genomförs som återkommande gruppdiskussioner som arbetar både utifrån minnen samt upplevelsen av nuet. Minnesarbetsmetoden är en feministisk forskningsmetod som utgår från att upplevelser, minnen och känslor är värdefulla informationskällor eftersom de påverkar hur vi bygger upp våra liv och betydelser. Diskussionsgruppen har fem deltagare. Intersektioner mellan klass och kön och kvinnor med en arbetarklassbakgrund ligger i fokus. Begrepp som respektabilitet, disidentifikation och att passera som medelklass redogörs för och används i presentationen av hur kvinnor förhåller sig till en arbetarklassbakgrund då de själv utvecklat ett medelklasshabitus i och med en akademisk karriär.
  • Eklund, Paulina Sofia (2008)
    Det har skett förändringar i den offentliga omsorgen och detta har medfört att anhöriga fått ta ett större ansvar för sina familjemedlemmar. Fördelningen mellan familjeansvar respektive samhällsansvar ställs på sin spets. De skilda villkoren i arbetsliv och ansvar för hem och barn kvarstår när en nära anhörigs hjälpbehov måste gå före individuella önskemål. Omsorgsansvaret ligger trots allt på kvinnorna, närståendevårdarna består till 75 % av kvinnor (Voutilainen et al 2007). Är vi på väg tillbaka till det traditionella könskontraktet där kvinnans plats är i hemmet som omsorgsgivare? Avhandlingens syfte är en kritisk granskning av stöd för närståendevård samt ett könsperspektiv på närståendevården. Genom kvalitativa forskningsintervjuer erhölls åtta döttrars uppfattningar om att vara närståendevårdare till sina äldre mödrar samt deras erfarenheter av stöd för närståendevård. Intervjupersonerna bodde i såväl små landsortskommuner som större kommuner i huvudstadsregionen. Två idealtyper erhölls: de realistiska döttrarna upplevde en omvänd ersättning i betydelsen att de ansåg sig ersätta den offentliga omsorgen (jämför med ersättningsteorin där den offentliga omsorgen ersätter den informella). De var inte nöjda med stödets utformning. De reflekterande döttrarna å andra sidan hade en positivare inställning till stöd för närståendevård och såg sig som ett komplement till den offentliga omsorgen och att man samarbetade om moderns omsorg. Döttrarna motiverade valet med att de gjorde det för moderns skull. Men relationen var inte enkelriktad i betydelsen att endast omsorgstagaren gagnade på relationen. Närståendevårdarens förmån var att hon var behövd, döttrarna vårdade inte bara för mammans skull utan också för sin egen. Närståendevårdarna utnyttjade inte de stödtjänster som erbjöds. Det gerontologiska sociala arbetet måste då det gäller stöd för närståendevård inte endast se till den äldres bästa utan också se den anhöriges situation, det är bl.a. viktigt att stöda närståendevårdaren i beslutet att utnyttja den lagstadgade ledigheten. Undersökningen försöker bidra till en diskussion om närståendevård där man också diskuterar aspekter som är mindre bra. På samma gång erhålls mera kunskap om närståendevård, ett relativt outforskat ämne i Finland. De viktigaste källorna var: Julkunen, Raija (1992; 2006), Rissanen, Sari (1999), Sand, Ann-Britt (tidigare Mossberg-Sand, 2000; 2005) samt Wærness, Kari (1983).
  • Lejonqvist-Jurvanen, Nina (2004)
    Föremålet för denna pro gradu-avhandling är det kvinnliga nätverket i Finlands riksdag. Begreppet kvinnligt intresse innehar en central ställning i arbetet. Syftet är utreda huruvida nätverket i sin verksamhet utgår ifrån detta intresse och om det i så fall och på vilket sätt driver ett sådant intresse. Kärnan i avhandlingen är studera i vilken grad nätverket har praktiska påverkningsmöjligheter i den grad att den lyckas bryta partidisciplinen. Strävan är alltså att utreda om det kvinnliga intresset syns i innehållet i de stiftade lagarna. Materialet i avhandlingen utgörs dels av nätverkets protokoll förda vid arbetsutskottets möten under åren 1991-1999. Under denna period sammankom arbetsutskottet till 103 ordinarie möten. Dessa protokoll ger en helhetsbild av nätverkets verksamhet. Dels består materialet av riksdagens plenar- och utskottsprotokoll. Dessa protokoll för sin del berättar om hur riksdagens kvinnliga ledamöter förhållit sig till de konkreta förslag till lagar som arbetsutskottet gjort och genom dem får man en faktisk uppfattning om nätverkets påverkningsmöjligheter. Med hänvisning till undersökningar gjorda i de nordiska länderna ställdes följande hypotes upp: Riksdagens kvinnliga nätverk inriktar sin verksamhet på frågor som hör till området kvinnligt intresse och lyfter särskilt fram social- och jämställdhetsfrågor. Samtidigt driver de i liten grad lösningar som avviker från det egna partiets och den egna riksdagsgruppens ståndpunkt. Undersökningen bekräftade hypotesen. Av de frågor näverket hade på sin agenda under den undersökta perioden samlade rubriken allmän jämställdhet flest antal frågor. Därefter följde ekonomisk självständighet, kvinnligt perspektiv på olika frågor samt kroppslig integritet i nämnd ordning. Sålunda kan vi med fog säga att vad gäller innehållet driver nätverket frågor som faller inom området kvinnligt intresse. Den vanligaste formen för att bedriva verksamhet var att erbjuda möjlighet till diskussion och kontakter. Däremot gjordes konkreta förslag till lagstiftning endast nio gånger. Vidare visade undersökningen att det kvinnliga intresset nog ger upphov till parti- och blocköverskridande allianser. Men allianserna samlade endast en begränsad grupp kvinnor och i de flesta fallen var partiet viktigare än könet. I flera frågor finns det klara skillnader mellan könen men inga kategoriska sådana. Snarare kan vi säga att det är mera sannolikt att en kvinna agerar för en viss syn och en man för en annan.
  • Avellán, Nona (2003)
    Denna pro gradu-avhandlings syfte var att klarlägga och undersöka hur finländska sojournerkvinnor upplevt sin utlandsvistelse och återflyttning samt hur den kulturella identiteten eventuellt förändras i och med förflyttningar från en kultur till en annan. Kvinnornas erfarenheter av förberedelse och förväntningar både inför utlandsvistelsen och inför återflytten var centrala aspekter. Vidare granskades sojournerkvinnornas psykiska välmående i koppling till återanpassningen i hemlandet. Utvandringen, boendet utomlands och återflyttningen tillbaka till hemlandet granskades som faser av en cyklisk process. Problemformuleringen bestod av frågor gällande hur återanpassningen i hemlandet upplevts, hur eventuellt stöd från släktingar och vänner påverkat anpassningen, vilken betydelse den kulturella identiteten haft för anpassningen och om den kulturella identiteten förändrats under utlandsvistelsen. Sussmans (2002) teori om kulturell identitet för äterflyttare samt Martin, Bradford och Rohrlichs (1995) teori om örväntningar inför utlandsvistelse och återflyttning utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Dessa teorier kompletterades ytterligare genom Berrys (1997) teori om ackulturationsattityder och forskningsresultat av Hofstede (1998) samt övrig forskning gällande anpassningen under utlandsvistelsen och efter återflyttningen till hemlandet. Det empiriska materialet bestod av 10 temaintervjuer samt data ur Antonovskys KASAM frågeformulär. De intervjuade återflyttarkvinnorna hade bott i åtta olika länder. Tiden som förflutit sedan återflyttningen till hemlandet varierade från 4 månader till 5 år. Temaintervjuerna utfördes i enlighet med en på förhand uppgjord temastruktur och i samband med intervjuerna fyllde kvinnorna i Antonovskys frågeformulär angående känslan av sammanhang. Då materialet analyserats utgående från Sussmans typologi om återflyttaridentitet kunde man konstatera att en av återflyttarkvinnorna placerade sig inom ramarna för den subtraherande återflyttaridentiteten, tre kvinnor inom ramarna för den adderande återflyttaridentiteten och fem kvinnor inom ramarna för den bekräftande återflyttaridentiteten. En av kvinnorna karakteriserades av en interkulturell återflyttaridentitet. Analysen av materialet påvisade att tre av de intervjuade kvinnorna hade upplevt återanpassningen i hemlandet som svår. Utgående från resultaten som Antonovskys frågeformulär gav kunde man dra slutsatsen att de flesta kvinnorna i samplet upplevde sin tillvaro begriplig, hanterbar och meningsfull, det vill säga att dessa kvinnor var psykiskt välmående.
  • Mäklin, Marika (2007)
    Syftet med avhandlingen är att undersöka kvinnobilden i amerikanska, brittiska och svenska Cosmopolitan. Avhandlingen behandlar både de olika editionerna som en helhet samt jämför dem sinsemellan för att undersöka eventuella skillnader i kvinnobilden. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys. Undersökningen omfattar januari- samt februarinumren (årgång 2005) av alla editionerna, sammanlagt analyseras sex tidningar. Enheten i analysen är artiklar. Målet med analysen var att undersöka hur den så kallade Cosmotjejen (Cosmo Girl, ett begrepp som tidningen själv lanserat) porträtteras - vilken roll hon har, i vilka relationer hon porträtteras, i vilka miljöer hon befinner sig samt vilka målsättningar hon har i livet. Även förhållandet till läsaren undersöks: är Cosmotjejen rentav läsaren, eller är hon en idealkvinna som läsaren ska försöka likna? Även bildmaterialet undersöks, som en grupp delvariabler i artikelanalysen. Här frågas om bilderna är arrangerade, vilken typs kvinna som porträtterar kvinnan på bild (t ex modeller, kändisar eller vanliga kvinnor). Utöver detta undersöks hur Cosmotjejen är klädd samt med vem och i vilken miljö hon syns på bilden. Dessa forskningsfrågor är främst tänkta att komplementera analysen av textmaterialet. Undersökningen visar att Cosmotjejen främst koncentrerar sig på att förbättra det egna jaget samt på att imponera på och analysera män. Förbättrandet av det egna jaget domineras av utseendefrågor, men också annat, som hälsan eller det psykiska välmåendet, förbättras. Undersökningen ger vid hand att det finns avsevärda skillnader mellan de olika editionerna. Amerikanska Cosmopolitan koncentrerar sig främst på skönhet och män, medan den brittiska editionen presenterar en mer mångfacetterad kvinna som också tänker på karriären. Svenska Cosmopolitan är mest konsumtionsfixerad av de tre editionerna.
  • Hänninen, Milla (Helsingin yliopisto, 2018)
    Questions regarding labour market integration are becoming more prominent in Finland with rising numbers of immigrants. The Nordic welfare model has chosen the labour market as a focal point of integration because of it being a crucial arena for equality, freedom and for the integration process as a whole. Even though measures have been taken to improve immigrants labour market situation, the gap in the unemployment rates between immigrants and persons with Finnish background is still prominent. The situation is especially weak for immigrant women, who on average have a 17% lower employment rate than women with Finnish background. Immigrant women have been identified as a group that require extensive measures to improve their position in the labour market. This study is an attempt to generate more research in the area by highlighting immigrant women’s agency in the integration processes, especially focusing on labour market transitions and challenges connected to these transitions. A qualitative research design was chosen so that focus could be put on the lived experiences of the women and on interpreting their viewpoints and stories. Semi-structured interviews were used as a data collection method to be able to look deeper into the individual and personal narratives of eight first-generation immigrant women. The results demonstrate that the women have experienced many different transitions between positions in the labour market. These positions were often unstable and constantly changing, such positions were for example being on maternity leave, combining part-time work with studies or being unemployed. Furthermore, the results show that the biggest challenges encountered are connected to entering the labour market. Lack of sufficient language skills, being met with discriminatory behaviour and problems connected to transferring skills were some of the recognized problem areas. Some of the encountered challenges had momentarily felt like hindering barriers, but in the end, they turned out to be manageable obstacles that could be overcome and after all lead to successful outcomes. This study contributes to the pool of research concerning immigrant women, confirming and reinforcing previous research in the area. Policymakers should take vulnerable groups, such as immigrant women, better into consideration and further develop policies that enhance their labour market situation.
  • Holmberg, Marinella (2005)
    Infertilitet, dvs. ofrivillig barnlöshet, är ett problem som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Antalet ofrivilligt barnlösa par i Finland uppskattas till 35.000. Infertiliteten innebär en stor sorg för de flesta som drabbas. Många författare hävdar att infertiliteten även kan ha negativa följder för speciellt kvinnans självkänsla. Kvinnors självkänsla är traditionellt förankrad i hemmiljön. Alla kvinnor förväntas vilja ha barn och många anser att barnafödande och skötsel om barnen hör till kvinnans uppgifter. I samhället kan man finna attityder enligt vilka en kvinna är en kvinna först då hon är mor. Det finns ett tryck som gör att kvinnor som inte får barn kanske känner sig misslyckade. De kanske känner att de inte klarar av att uppfylla de förväntningar som ställs på dem då de inte klarar av någonting som alla andra kvinnor klarar. Förmågan att få barn hänger också nära samman med kvinnans könsidentitet. Infertiliteten kan därmed för kvinnan innebära ett misslyckande i kvinnorollen. Syftet med denna forskning var att undersöka om ofrivillig barnlöshet kan inverka negativt på kvinnors självkänsla. Frågor av intresse var om ofrivilligt barnlösa kvinnor känner sig misslyckade som kvinnor samt om könsinriktningen har någon inverkan på huruvida självkänslan påverkas av infertiliteten eller inte. Undersökningen var kvantitativ. Ofrivilligt barnlösa kvinnor som hade sökt hjälp mot barnlösheten vid en barnlöshetsklinik jämfördes med gravida kvinnor som besökte en mödrarådgivningscentral. Frågeformulär innehållande bl.a. Rosenbergs (1965) mätare av självkänsla, Self-Esteem Scale, samt Bems (1981) mätare av androgynitet, Sex Role Inventory, användes. Dessutom användes en skala som mätte kvinnlig självkänsla, dvs. hur kvinnorna uppfattade sig själva som kvinnor. De ofrivilligt barnlösa kvinnorna skilde sig inte statistiskt signifikant från jämförelsegruppen då det gällde allmän självkänsla. Däremot hade de ofrivilligt barnlösa kvinnorna lägre kvinnlig självkänsla än de gravida kvinnorna i jämförelsegruppen. Detta skulle tyda på att ofrivillig barnlöshet kan försämra den kvinnliga självkänslan. I fråga om androgynitet skilde sig grupperna inte åt. De viktigaste källorna är: Abbey, Andrews & Halman 1992; Masreliez-Steen & Modig 1987; Hedström & Persson 1989 och Kyyrönen 1983.
  • Orlo, Nina-Maria (2004)
    I denna pro gradu-avhandling granskas könsfördelningen i sju finländska partier och deras beslutande organ. Då könsfördelningen av partiernas medlemsantal är jämt är önskan den att denna jämställdhet också syns i partiernas beslutande organ. Resultaten evalueras i enlighet med idealet om en representation som tyder på jämställdhet. Jämställdheten i partiernas beslutande organ påverkas av kvotprincipen. Med detta anses att förhållandet mellan könen är indelade i en proportion 40:60. Utifrån partiernas stadga får man upplysning om partierna bör beakta kvoteringen eller om det är en rekommendation. Av stadgan framgår också om kvotprincipen inte nämns alls. Studiet ger uppgifter om tillämpningen av kvotprincipen och eventuell jämställdhet i partiernas beslutande organ. Om kvotprincipen i ett parti är obligatoriskt kallas partiets styre egalitärt. Om kvotprincipen inte beaktas kallas partiets styre hierarkiskt. Studiet reder ut hurudant styre partierna har. Uppsatsen ger en klar bild om hur jämställdhet har tillämpats före den nya jämställdhetslagen (1995) och hur situationen ser ut i de finländska partierna just nu. Studiets baserar sig på Rosabeth Moss Kanters teori om majoritets- och minoritetsfördelningen mellan kvinnor och män i grupper, i detta fall i partiernas organ. Studiet är komparativt, och undersöker skillnader i könsfördelningen i sju partiers styrelse, fullmäktige och totala medlemsantal under åren 1994, 1999 och 2003. Stadga undersöks för att få en uppfattning om respektive partiers inställning till kvotprincipen. Studiet baserar sig på material från partiernas kvinnoorganisationer och arkivansvarare samt på faktalitteratur som finns tillgänglig på Helsingfors universitets bibliotek. Förutom detta användes Internet som källa. Praktiskt taget alla partier i studiet har beaktat kvotprincipen i sitt beslutande organ. Partierna har för tillfället en jämn fördelning mellan könen i dessa. Före den nya jämställdhetslagen beaktade endast fyra partier kvotprincipen. Utifrån partiernas stadga kan det läsas att alla partier förutom Svenska folkpartiet är i högsta grad eller måttligt egalitära. Studiet bevisar att Svenska folkpartiet för tillfället kategoriseras som ett måttligt egalitärt styre i och med att partiet har en jämn könsfördelning. Vänsterförbundet är utifrån partiets stadga i högsta grad egalitärt, trots detta har partiets kongress en ojämn könsfördelning vilket tyder på att partiet kategoriseras som ett parti med ett måttligt egalitärt styre.
  • Ryytty, Eeva Agneta (2008)
    Ett världsomfattande fenomen är underrepresentationen av kvinnor på positioner av politiskt beslutsfattande. En av de tydligaste indikatorerna på kvinnors politiska deltagande är deras närvaro i de nationella parlamenten. Men av de 189 länder som finns listade på Inter-Parliamentary Unions hemsida på Internet är det endast 17 länder som har en andel på 30 % eller mer kvinnliga parlamentsledamöter. Varför finns det så få kvinnor i de nationella parlamenten? Syftet med denna pro gradu-avhandling är att granska fyra faktorer som inverkar på i vilken utsträckning kvinnliga kandidater blir invalda i nationella parlament. De fyra faktorerna är: valsystem, religion, utbildning och förvärvsarbete. Jämförelsen gjordes mellan olika västerländska demokratier.Metod: most similar systems design. Valsystem kan uppdelas grovt i majoritetsval, semi-proportionella val och proportionella val. I dagsläget är det proportionella valsystemet i snitt mest framgångsrikt med att få in kvinnor i det nationella parlamentet, semi-proportionella system är på andra plats och på tydlig sista plats finns majoritetsval. Ser man däremot på variansen mellan olika länder med samma valsystem ser man att de största skillnaderna står att finna mellan länder med proportionellt valsystem. Medeltalet säger alltså inte hela sanningen i det här fallet. I endast 2 av de 25 länder som är med i uppsatsen, fanns det en betydande mindre andel kvinnor med högskoleutbildning (i arbetskraften) än män och samma med kvinnors förvärvsarbete; i endast 2 av 25 länder fanns det en betydligt mindre andel kvinnor i arbetskraften än i de övriga länderna. Både i de länder med mest kvinnor i parlamentet och i de länder med minst kvinnor i parlamentet fanns betydande andelar kvinnor med högskoleutbildning och i förvärvsarbete. Med avseende på detta borde kvinnorna som grupp tillhandahålla kunskaper och färdigheter som är till nytta i det politiska livet. I övervägande protestantiska länder är andelen kvinnor högt i det nationella parlamentet men bilden av de övervägande katolska länderna är mer varierande. I vissa starkt katolska länder är andelen kvinnor lågt men det finns också katolska länder med hög andel kvinnor i det nationella parlamentet. Också bland med länder med religiöst blandad befolkning varierar andelen kvinnor i det nationella parlamentet stort. Beträffande religionen var skillnaden mellan de övervägande protestantiska länderna och de övervägande katolska länderna tydlig gällande medeltalet för andelen kvinnor i det nationella parlamentet. Däremot fanns det både övervägande protestantiska länder, länder med religiöst blandad befolkning och övervägande katolska länder som kunde uppvisa över 30 % kvinnor i det nationella parlamentet. Däremot verkar skillnaden i kvinnorepresentation vara tydligare då det gäller valsystem. Det är visserligen sant att länderna med proportionellt valsystem uppvisade en betydande skillnad sinsemellan vad gäller andelen kvinnor i det nationella parlamentet. Men av de tio länder, av de länder som är med i uppsatsen, som uppvisar flest kvinnor i parlamentet använder ett land semi-proportionellt valsystem och övriga nio proportionellt system. Inget av länderna med majoritetsval har över 30 % kvinnor i det nationella parlamentet medan nio länder med proportionellt valsystem har över 30 % kvinnor i det nationella parlamentet. Källor Duverger, M. (1955). The Political Role of Women. Unesco, Frankrike. Farrell, D.M. (2001). Electoral Systems. A Comparative Introduction. Palgrave, New York. Galligan, Y. & Trembley, M. (eds.) (2005). Sharing Power. Women, Parliament, Democracy. Ashgate Publishing Limited, Aldershot, England. Inglehart, R. & Norris, P. (2003). Rising Tide. Gender Equality and Cultural Change around the World. Cambride, UK. ILO (2006). Key Indicators of the Labour Market. Fourth Edition. ILO, Geneva. Norris, P. & Inglehart, R. (2004). Sacred and Secular. Religion and Politics Worldwide. Cambride, UK. Stokes, W. (2005). Women in Contemporary Politics. Cambridge, UK. Wirth, L. (2001). Breaking through the glass ceiling. Women in managment. ILO, Geneva.
  • Laine, Stella (2016)
    I min magisteruppsats går jag igenom teaterhistorien från antiken till viktoriansk tid ur kvinnans perspektiv. Jag skriver om hur kvinnan gjorde teater under epoker där "kvinnan inte gjorde teater", och om kvinnans roll i samhället under dessa epoker, som gjorde att hon inte var med i det manliga skapandet. Jag tar upp vissa dramatikernamn som skrivits ur kanon, och skriver om kvinnorollen och dess uppkomst och utveckling. Från tiden då kvinnan välkomnats upp på scenen skriver jag om skådespelararbetet för kvinnor och också om hennes sociala roll i det engelska samhället. Mitt mål är att skapa en medvetenhet om kvinnans exkludering ur den skrivna teaterhistorien, och att yrka på att historien är bredare än att "kvinnor var inte med". Jag påstår att den historieskrivning vi har påverkar mig som skådespelare och mina möjligheter i ett nutida samhälle. Jag påstår att teatern skulle vara en bättre arbetsplats för alla ifall allas teaterhistoria skulle beaktas, liksom världen skulle vara en bättre plats om inte historien skulle vara skriven av, om och för den vita heterosexuella mannen.
  • Liesaho, Julia (2004)
    Detta är en undersökning om kvinnors andel i 18 västeuropeiska länders regeringar under tidsperioden 1970-2003. Undersökningen baserar sig på tidigare forskningsresultat av Pippa Norris, Andrew Reynolds och Rebecca Howard Davies om sambandet mellan kvinnors andel i parlament och i regeringen. Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken utsträckning kvinnors andel i regeringen hänger ihop med kvinnors andel i parlamenten i Västeuropa mellan åren 1970 och 2003. Det mer långtgående målet är att förklara för vad kvinnors låga, eller höga andel i Västeuropas regeringar beror på. Som bakgrund till undersökningen använder jag Anne Phillips och Iris Marion Youngs diskussioner om demokrati, politiskt deltagande och representation. Min metod är kvantitav och jämförande. Jag jämför kvinnors andel i regeringen med kvinnors andel i parlamenten, men i viss utsträckning jämför jag även länderna i studien sinsemellan. Jag har använt mig av det statistiska dataprogrammet SPSS, och närmare bestämt sambandsmåttet korrelationskoefficienten Pearsons r för att räkna ut sambandet mellan kvinnors andel i regeringarna och i parlamenten. Datan som jag analyserar, statistiken över andelen kvinnor i Västeuropas parlament och regeringar, har jag samlat ihop från olika databanker och politiska årsböcker. Undersökningen påvisar ett starkt samband mellan kvinnors andel i regeringarna och i parlamenten i 16 av de 18 länder som studien gäller mellan åren 1970 och 2003. Avvikelserna behandlas i undersökningen mer ingående och de belyser betydelsen av enskilda politiska aktörers beslut och handlingar, men ger inga slutgiltiga svar på varför kvinnors andel i regeringen och i parlamentet inte korrelerar med varandra i vissa länder.
  • Kronstedt, Johanna (Helsingfors universitet, 2013)
    Tidigare forskning utförd av feministiska våldsforskare har påstått att media kategoriserar kriminella kvinnor som antingen 'galna' eller 'onda'. Hur media kategoriserar dessa kvinnor anses bero på hur traditionellt kvinnligt hon beter sig. För att forska om detta fenomen användes könsroller och stereotypier som förklaringsmodeller. Därtill granskades kvinnors våld och brott i Finland. Socialpsykologiska teorier om ambivalent sexism och direkt och indirekt aggression samt teorin om den misshandlade kvinnans syndrom tillämpades för att utreda orsakerna bakom den påstådda tudelningen. För att undersöka om samma dikotoma indelning skedde i finländsk media användes kvalitativ innehållsanalys som metod för att analysera fyra fall av finländska, kvinnliga mördare och dråpare. Det undersöktes även om kvinnornas femininitet hade påverkat indelningen. Kvinnorna vars fall analyserades var Sanna Sillanpää, Virpi Butt, Katariina Pantila och Aino Nykopp- Koski. Fallen begränsades till kvinnor vars offer varit i huvudsak för dem obekanta. Materialet bestod av alla artiklar om dessa fyra kvinnor från två rikstidningar: Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. 188 artiklar analyserades och kodades. Det var även av intresse att se om presentationerna av de fyra kvinnorna var annorlunda i de två tidningarna. Kodningens resultat visar att det gick att finna en finkänslig indelning av kvinnorna som antingen 'galna' eller 'onda'. Det gick inte att finna att denna indelning skulle ha något samband med hur feminint eller maskulint kvinnorna beskrevs. Detta kan bero på Finlands långa historia av jämställdhet mellan könen. Tidningarnas presentationer av kvinnorna skilde sig från varandra i det avseendet att Hufvudstadsbladets beskrivning av fallen var mer personinriktad och sensationssökande medan Helsingin Sanomat skrev mer objektivt om fallen. Indelningen av kriminella kvinnor i media som antingen 'galna' eller 'onda' visade sig vara alltför simpel för att kunna tillämpas i finländska rikstidningar. Tidigare forsknings kritik av medias orättvisa behandling av kvinnor tog inte i beaktande sannolikheten att även kriminella män kategoriseras i media. Resultaten av denna forskning pekar på att indelningen inte är könsrelaterad. Även finländska kvinnors androgyna drag kan vara en orsak till att beskrivningarna av fallen och förövarna var könsneutrala.
  • af Heurlin, Heidi Margaretha (2006)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling är att diskutera och problematisera den toleransbefrämjande tidningsrapporteringen i finländska dagstidningar. Genom en fallstudie där elva stycken artiklar av muslimska invandrarkvinnor inom denna genre i en finlandssvensk dagstidning, Hufvudstadsbladet (Hbl), analyseras, strävar detta arbete efter att klargöra vad som kännetecknar toleransbefrämjande dagstidningsjournalistik och hur den muslimska invandrarkvinnan positioneras inom denna genre. Min huvudsakliga frågeställning handlar därmed om hur den muslimska invandrarkvinnan representeras i toleransbefrämjande tidningsjournalistik. Som stöd för den empiriska ansatsen använder jag mig av mer generella teorier kring kön, genus och etnicitet. Jag har gjort min analys med hjälp av diskursanalys, för detta ändamål har den holländska dískursanalytikern Teun A. van Dijks verk varit betydelsefulla. För min teoretiska referensram har min största inspirationskälla varit den svenska massmedieforskaren Ylva Brunes produktion. Även den palestinska författaren Edward Saids verk ”Orientalism (1978)” har varit en central källa för min studie. Pro gradu-avhandlingens resultat bekräftar till stora delar tidigare forskning som gjorts om bilden av invandrarkvinnor i media (se exempelvis Ylva Brune, Elisabeth Eide och Tine Ustad-Figenshou). Jag syftar här bland annat på fenomenet att representera invandrarkvinnan som så "lik" oss som möjligt, det vill säga hon ofarliggörs. Överraskande resultat var den starkt förmyndaraktiga diskurs som fanns närvarande i många av artiklarna samt den "tystnad" kring problemorienterade faktorer som man ofta kopplar till diskursen kring muslimska invandrare. Jag syftar här på kvinnlig omskärelse, hedersmord, ojämlikhet mellan könen och diskussion om beslöjning. Det vill säga det är förståeligt att den problemorienterade diskursen inte finns närvarande i samma utsträckning i toleransbefrämjande journalistik som i ”vanlig” journalistik. Men den absoluta tystnaden förvånade mig.
  • Hokkanen, Anne Sophie (Helsingfors universitet, 2011)
    Pro gradu uppsatsen diskuterar betydelsen av representation för grupper i samhället genom att diskutera kvinnors representation. Kvinnor är en grupp i samhället som länge varit underrepresenterad, men som under de senaste 100 åren fått en betydligt bättre position i den offentliga beslutfattningen. För att ge bakgrund till frågeställningen beskrivs kvinnors deltagande i den finska riksdagen. Begreppen deskriptiv, substantiell och symbolisk representation diskuteras. Undersökningar av kvinnors representation både deskriptivt och substantiellt på parlamentsnivå presenteras. Forskningsfrågan i uppsatsen består av fyra frågeställningar om hur motioner görs i riksdagen och hur kön kan identifieras i motionerna. Frågeställningarna bygger på den teoretiska diskussionen och meningen med frågeställningar är att styra analysen av motionerna. I teoriavsnittet behandlas kvinnors representation och den vetenskapliga diskussionen om sambandet mellan substantiell och deskriptiv representation. Diskussionen utgår från Hanna Pitkins olika kategorier av representation. I den teoretiska diskussionen behandlas även begreppen den kritiska massan, närvarons politik och kritiska aktörer. I stycket diskuteras även vilka frågeställningar, som är relevanta att undersöka när man diskuterar kvinnors representation i samhället. När representationen av kvinnor diskuteras är det viktigt att minnas att kvinnor inte utgör en homogen grupp och att även män kan representera kvinnor innehållsmässigt. Efter den teoretiska diskussionen presenteras metoden för undersökningen. Som metod används kvantitativa statistiska metoder för att kunna undersöka ett större material, som kan ge en bättre helhetsbild av hur kvinnor representeras i motionerna. Materialet för undersökningen är motioner som är gjorda i den finska riksdagen 2007. Resultaten i undersökningen visar att motionerna används av både opposition och regering och att det finns en möjlighet för samarbete över partigränser. Andra faktorer, som påverkade hur aktivt man gjorde motioner var bland annat riksdagsledamöternas ålder och den valregion ledamöterna var från. När man såg speciellt på motionärernas kön framkom det skillnader i kvinnors och mäns motionsbeteende. Överlag gör män mera motioner än kvinnor i den finska riksdagen. Kvinnor har än idag en större tendens att göra motioner om socialpolitik och speciellt familje- och barnpolitik än vad män har. Männen igen väljer att göra motioner, som traditionellt har setts som starkt manliga, så som trafik och allmänna utrymmen. Resultaten visade också att kvinnors intressen inte är vanligt som motivering för motioner. Man fann också att riksdagsledamöters koppling till kvinnoorganisationer hade en betydelse när det gällde sannolikheten att göra motioner som motiverades med kvinnors intressen i samhället. Uppsatsen diskuterar orsaker till resultaten och ser att det finns orsaker att fortsätta diskutera sambandet mellan deskriptiv och substantiell representation.
  • Rosengren, Åsa (2004)
    BAKGRUND OCH SYFTE Ålderdomen är liksom barndomen en fas i livet då många människor är beroende av hjälp och stöd i vardagen. Det övergripande begreppet för dessa hjälp- och stödinsatser, som de äldre i samhället mottar för att klara den dagliga livsföringen, brukar i socialpolitiken kallas för äldreomsorg. I de nordiska länderna kännetecknas äldreomsorgen av att staten, det offentliga, finansierar och organiserar omsorg, till skillnad från andra europeiska länder som sägs ha familjen som den främsta omsorgsgivaren eller betecknas som marknadsdominerande (se t.ex. Socialstyrelsen 1991, Giarchi 1996). De nordiska länderna kan karakteriseras som sociala servicestater eller omsorgsstater (jfr Anttonen 1998), där det är kommunernas uppgift att bl.a. producera välfärdstjänster av hög kvalitet till alla sociala grupper (se t.ex. Sipilä 1997). De sociala lagarna ålägger kommunerna att ta ansvar för att dem som bor i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Utgående från de nationella äldrepolitiska målsättningarna bör kommunen ge den äldre möjlighet att leva och bo självständigt också när egen förmåga är nedsatt. Genom att erbjuda olika typer av hembaserade tjänster (t.ex. hemhjälp, matsevice, färdtjänst) vill dessa nordiska välfärdskommuner i dag göra det möjligt för äldre att bo kvar i eget hem och i sin invanda miljö. Den ideologiska bakgrunden till detta kvarboende i det egna hemmet - till denna självständighet och autonomi i ålderdomen - ligger i aktivitets- och kontinuitetstänkandet inom socialgerontologin som betonar att det framgångsrika åldrandet uppnås genom upprätthållandet av interaktion och aktivitet. Perspektivet legitimerar en aktiv socialpolitik som kännetecknas av aktiverande och stödande insatser till fortsatt medverkan i lokalsamhället (Daatland 1995,28-29).
  • Smeds, Charlotta (Helsingfors universitet, 2013)
    Den centrala forskningsfrågan för pro gradun är: 'Hur upplever de somaliska kvinnorna anpassningsprocessen till det finländska samhället samt vilka strategier använder de för att hantera processen och de utmaningar de möter?' Syftet med studien är att bidra till en större förståelse inom socialt arbete för den process som en somalisk kvinna genomgår när hon blir tvungen att bygga upp ett liv i Finland med olika kulturella referensramar. Genom narrativ metod d.v.s. livsberättelser har jag gett kvinnorna möjlighet att med egna ord berätta om processen. Informanterna är fem kvinnor i åldrarna 20-48 som har upplevt hemlandet i olik utsträckning; allt från endast barndom till största delen av livet. Kvinnorna har bott i Finland 6-18 år. Kvinnor har gått i skola i Somalia och studerar eller arbetar i Finland. Fyra av kvinnorna har minst ett barn och av dem är två gifta och två skilda. En kvinna är ogift utan barn. De centrala teman som kvinnorna reflekterade kring i livsberättelserna är; familjen som stöd eller källa till konflikt, egen barnuppfostran med antingen kontinuitet av kultur eller nya värderingar och bi-kultur som mål, en kontrollerande eller stödjande relationen med den somaliska gruppen samt även vikten av att studera och arbeta för att uppnå självständighet. Vidare så lyfte de i reflektionen kring tillhörighet upp antingen upp bi-kulturell tillhörighet eller den etniska identiteten som främsta utgångspunkt. Relationen till myndigheterna var ett tema som oftast kom upp i externa frågor efter huvudberättelsen. Relationen var ofta förknippad med strategin misstro på grund av opersonlig kontakt eller rädsla för att olika uppfattningar om kultur skulle leda till missförstånd och felbedömningar. En del hade dock ett relativt gott förtroende för myndigheter eftersom kontakten med myndigheter hade upplevts som rättvis. Reflektioner kring kvinnorollen var genomgående i flera teman; en del förespråkade större jämlikhet och avskaffande av gamla traditioner medan andra förespråkade traditionellt levnadssätt t.ex. gällande samlevnad. Den slutsats som har kunnat dras från analysen av livsberättelserna är att kvinnorna kämpar för att kunna hantera de krav som omgivningen Ställer på dem; en del upplever att de uppmanas från samhället att anpassa sig i t.ex. arbetsliv eller också så väljer de själva att anta strategin Anpassning för att passa in med jämnåriga. Detta medan familjen och den somaliska gruppen för en del har fordrat att de skall sträva efter kontinuitet av kultur istället för anpassning. För många har familjen även varit en viktig resurs i anpassningen. En dialogisk kamp (dialogiskt perspektiv, Hajdukowski-Ahmed 2008) för att ordna de intryck som omger dem blir tydlig. Kvinnorna har haft olika uppfattningar om vad som är utmaningar och vad som är stöd under processen och de har antagit olika strategier för att klara av dem. Kvinnorna har för det första ett starkt aktörsskap som underlättat processen. En del av kvinnorna har antagit huvudstrategin självständighet för att bli fri från krafter som försöker påverka dem medan andra har antagit huvudstrategin kontinuitet där tron och den etniska identiteten blir extra stark i exil för att leda dem rätt (modell över aktiv överlevnad, Raghallaigh & Gilligan 2010). En heterogen grupp med varierande stark anknytning till det finländska samhället och den etniska gruppen framträder där alla värdesatte båda kontexterna men i olika grad (integrerad strategi, Berry 1997). Kvinnorna i min studie omskapar uppfattningar om vad som är somaliskt, muslimskt och finländskt. Deras uppfattning om kultur blir en smältdegel där de väljer det de vill ha kvar, det de vill förändra och ta till sig.
  • Bergman, Lis-Britt (2006)
    Min Pro Gradu avhandling behandlar kvinnors deltagande i kommunalpolitiken med fokus först på andelen kvinnor i fullmäktige och i följande skede på kvinnor som ordförande i kommunfullmäktige och –styrelse. Kvinnornas andel har stigit genom åren men fortfarande ligger den, speciellt för ordförandenas del, långt från en fifty-fifty situation. Frågeställningen är vad som påverkar kvinnors möjligheter att få en plats i fullmäktige och att väljas till ordförande för de nämnda organen. Materialet som jag undersöker består av ett brett spektrum av olika typ av kommuner i Finland (ej Åland) och metoden är jämförande. Det är hämtat från statistikcentralens sidor och kommunförbundets webbsidor med statistik. Uppgifterna om ordförandeposterna i kommunerna är hämtade direkt från respektive kommuns webbsida. Tidpunkten för jämförelserna är kommunalvalen 2000 och 2004. Som bakgrund har jag kvinnoforskning under flera decennier och tidigare forskning i ämnet i Norden. Här har böckerna ”Likestilte demokratier, kjönn och politikk i Norden” och ”Women i Nordic Poliktics” varit viktiga källor. Jämförelserna visar att det är andelen kandidater som har den största inverkan på hur stor del av fullmäktigeförsamlingen som är kvinnor. Kommunens storlek och läge påverkar också i någon mån. Däremot är kopplingen till andelen yrkesverksamma inom service försumbar. Beträffande ordförandeplatserna i fullmäktige och styrelsen kan man konstatera att med stigande andel kvinnor i fullmäktige ökar också andelen kvinnliga ordförande. När andelen överstiger 45 % jämnas också andelen kvinnliga ordförande ut, vilket också styrks av Rosabeth Moss Kanters teorier i ”Men and women of the corporation”. Enligt henne kan man också öka sin makt genom att agera på ett sett som är synligt och utöver det vanliga. Detta testade jag genom att se om kvinnliga röstmagneter ökade chanserna för kvinnliga ordförande. Jämförelserna visade att så var fallet.
  • von Schöneman, Katja (Helsingin yliopisto, 2018)
    Details concerning the creation of the first woman are not described in the sacred book of Muslims, the Qurʾān. The best-known passage, usually understood as a description of the creation of the primeval couple, is in the beginning of Sūrat al-Nisāʾ, Chapter of women, which mentions people being created from a single soul, nafs wāḥida, from which God also created its mate, zawj. In early Islamic exegesis, tafsīr, this notion was elaborated and the nafs became understood as Adam (Ādam) and the zawj as Eve (Ḥawwāʾ), the latter being made from the former’s rib – thus, secondarily to him. This interpretation was most likely influenced by the religio-cultural milieu, particularly its Jewish and Christian traditions. The interpretive information further accumulated and transformed in medieval Qurʾānic commentaries, tafāsīr. The present study is designed to analyze the diachronic development of the discourse in medieval Sunnī tafāsīr on the passage “ẖalaqakum min nafsin wāḥidatin wa-ẖalaqa minhā zawjahā”, described above. The time frame of the study is from the late 9th to the 15th century, thus, concentrating on the classical period of the development of Islamic exegesis. Ten well-known exegetes and their tafāsīr were selected for the study. Their exegetic accounts regarding the passage of interest are analyzed with a theoretical framework of genealogical and critical linguistic analysis. The focus is on tracing the accumulation of potential misogynous elements in the overall style and content of exegeses on the creation of the first woman. In addition to obvious manifestations of gender hierarchy, the study aims at addressing some implicatures which are likely to contribute to the patriarchal ethos typical for many interpretative accounts. The passage of interest is understood as the creation of the primeval couple in all commentary accounts examined in the study. The concept of nafs wāḥida, single soul, is interpreted as the first man, Ādam, and the mate created form this soul, zawj, as Ḥawwāʾ. These elaborated exegetic suppositions on human creation are further strengthened throughout the classical period during which a conclusive command to keep women indoors is repeated time and again. Based on the analyses performed in the study, the diachronic development of medieval Sunnī exegesis can be divided into three consecutive discursive stages. The first stage is characterized by normativization of the concept so that nafs wāḥida, single soul, becomes established as Ādam and the mate created form this soul, zawj, as Ḥawwāʾ. The woman is interpreted being made from Ādam’s rib, adding details somewhat equivalent to the Biblical Garden narrative. The second stage in the development of exegeses on the passage consolidates the normative concept described above. The rib becomes crooked – as do the women. The third discursive stage is characterized by expanding the normativized and consolidated concept. This is done by adding misogynous notions to earlier interpretations on the creation and parallelizing the creation of the first woman with that of wickedness and evil.