Browsing by Subject "litteraturkritik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Tidigs, Julia Katarina (Vakki, 2016)
    VAKKI Publications
    The article is a study of norms and questions regarding linguistic variation as expressed in literary criticism and debate, through an analysis of reviews of the Finland-Swedish novels Sista sommaren [The Last Summer] by Kim Weckström and Drakarna över Helsingfors [The Kites above Helsinki], both published in 1996, as well as newspaper material concerning the lack of Finland-Swedish nominees for that year’s Finlandia award for best novel of the year. The study shows that the Finnish-adjacent language of Weckström’s novel is controversial, since it is not contained to dialogue but is also the language of the narrator, while Westö’s linguistic choices are approved upon to a higher degree, since occurences of Finnish and slang are mostly contained to dialogue. Weckström’s novel raises questions of comprehensibility and identification, as well as questions of contesting local and regional minority identities. The study shows that linguistic variation is viewed by critics as a phenomenon connected to prose and to authenticity, much like the case has been during the last century, with identity politics making up a more recent category, compared to debates on the phenomenon during the early 20th centrury.
  • Sucksdorff, Susanna (2005)
    Den djuplodande litteraturkritiken håller bevisligen på att minska både i Sverige och i det finskspråkiga Finland medan andra journalistiska former som kolumner och intervjuer får allt mer utrymme på kultursidan. Avsikten med denna pro gradu-avhandling är att ta reda på om motsvarande förändring skett i de finlandssvenska dagstidningarna. Med Habermas teori om den borgerliga offentligheten och Bourdieus fältteori ges en teoretisk förklaring till minskningen av litteraturrecensioner. Den finlandssvenska litteraturhistorien skissas upp ur ett litteratursociologiskt perspektiv där samhällets kulturella, ekonomiska och sociala inverkan på författarna spelar en viktig roll. Sedan behandlas tidigare forskning om kulturjournalistik i allmänhet och litteraturkritik i synnerhet i Finland, Svenskfinland och Sverige. Här visas bl.a. hur de viktigaste brytningsperioderna (modernismens intåg och 1960-talet) i vår kritikhistoria sammanfaller med motsvarande i den finskspråkiga kritiken. I den kvantitativa undersökningen jämförs recensionerna av tio skönlitterära böcker i samtliga elva finlandssvenska dagstidningar år 1994 med dito år 2004. Resultaten är förvånande då det visar sig att recensionerna i de finlandssvenska dagstidningarna inte minskat till antal och tvärtemot trenderna i finskspråkiga medier och i Sverige dessutom ökat i längd. Slutsatsen är att makten på andra håll tas över av marknadskrafterna från kulturjournalisterna. Emedan den finlandssvenska marknaden är begränsad skyddas vi ännu från denna utveckling. Också det finlandssvenska mediefältet skiljer sig från det finskspråkiga och Sverige i och med att vi saknar både skvallerpress och kommersiella etermedia. Både den finlandssvenska litteraturen och kritiken skyddas från en kommersialisering för att vi är så få. Också den betydande subventioneringen från de finlandssvenska fonderna och kulturjournalisternas höga ambition att recensera så gott som all skönlitteratur som ges ut bidrar till att den finlandssvenska litteraturen mår så bra idag.