Browsing by Subject "livskvalitet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-5 of 5
  • Mattila, Sonja (1999)
    I min avhandling undersöks vilken livskvaliteten är för invånarna på ett åldringshem. Kommunerna har utvärderas kvaliteten på servicen inom social- och hälsovården under hela 90-talet, och också användarnas åsikter frågas och beaktas. Kvaliteten på vården och servicen på ett åldringshem påverkar direkt invånarnas livskvalitet. Klientelet har under samma tidpunkt blivit allt äldre och mera vårdkrävande, och eftersom en stor del av invånarna är både psykiskt och fysiskt i dåligt skick, har de svårt att ta ställning till kvaliteten på vården eller servicen. Det betyder dock inte att de inte skulle ha åsikter och önskemål eller att de inte skulle ha någon betydelse. Frågan är hur man kunde fånga upp dem. Det empiriska materialet till denna undersökning uppsamlades genom deltagande observation i ett åldringshem i Nyland. Annat material är sju intervjuer samt samtal med olika samarbetsparter, såsom läkare och fysioterapeuter. Under den deltagande observationen betraktades åldringarnas vardagliga liv ur ett psykosocialt perspektiv. Utgångsläget var att alla människor har rätt till sin egen livsstil och rätt att själva bestämma om sina angelägenheter. Åldringshemmet är åldringarnas hem och alla människor har rätt att leva som de vill i sitt eget hem. Denna princip innebär att man bör ha möjlighet att upprätthålla kontakterna med familjen, släktingar och vänner. Alla åldringar har rätt att få den vård och service de behöver, men den egna självbestämmanderätten samt den fysiska och psykiska funktionsförmågan bör upprätthållas så länge som möjligt. Avsikten med denna undersökning är att förmedla åldringarnas egna synpunkter såsom de upplevdes av en utomstående, yngre och frisk människa. Resultatet av denna undersökning förstärkts bilden av tidigare undersökningar. Personalen upplever att det är innehållet i vården och kvaliteten på den, som är den viktigaste komponenten på åldringshemmet, medan en god grundvård är för åldringen själv en självklarhet, och helt andra faktorer kommer fram: behov av mänskliga kontakter, känslan att vara till nytta, trygghet och trevlig stämning. Åldringarna har ganska litet utbyte av varandras sällskap, medan däremot relationerna till personalen är ytterst viktiga. Personaldimensioneringen är knapp inom hela vårdsektorn i Finland och en utökning av personalen skulle höja livskvaliteten för alla vårdtagare. De viktigaste källorna är det material som insamlats på åldringshemmet, intervjuerna, tidigare undersökningar om livskvalitet i ålderdomen och socialgerontologisk litteratur samt inhemska och utländska verk om kvalitativa undersökningsmetoder.
  • Ihalainen, Mira (Helsingin yliopisto, 2014)
    Ageing and the old age is often associated with health related problems as dementia, functional problems and social challenges as loneliness. In modern society where the life expectancy has increased also elderly are more active and healthier than they used to be. Therefore it is important to understand the needs of the modern elderly in order to plan more effective social services but also to be able to capture the inner potential that this group of modern old embrace. I have analysed data that the Institution of health and welfare gathered in connection with a project where one of the main objectives was to gain a deeper understanding of what the key elements that build up a good ageing are from the point of view of Pohjanmaa elderly. I have used Erik Allardt's theory of the welfare dimensions: having, loving, being in order to find out which of the dimensions have the most powerful connection to good ageing.The results show that the dimension being has the most powerful connection to good ageing. To increase and obtain being- resources one need to have enough of having- and loving- resources. Further it seems that the more you have of having- and loving resources the more you will have of being- resources which bode in turn more of good ageing. The connection ground between the dimensions is activity.
  • Grönroos, Livia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Kvalitetsfrågor är ett centralt forskningsområde gällande arbetet som utförs inom barnskyddsenheter. Få tidigare studier inom ämnet har ändå riktat in sig på specifikt handledarnas perspektiv på kvalitet och deras problematiseringar av kvalitetsfrågor i arbetet. Syftet med den här undersökningen har därmed varit att undersöka handledares uppfattningar om kvalitet i arbetet på barnskyddsenheter samt granska på vilka sätt handledarna problematiserar kvalitetsfrågor inom arbetet. Forskningsfrågorna för avhandlingen är följande: 1) Hur uppfattas kvalitet i arbetet av handledarna? 2) På vilket sätt framkommer förståelse kring skillnaden mellan servicekvalitet och livskvalitet i handledarnas uppfattningar om kvalitet? 3) Vilka problematiseringar tar handledarna upp kring kvalitetsfrågor och utvärdering av kvalitet? Materialet bestod av 21 semistrukturerade intervjuer som utfördes med handledare som arbetar inom två olika barnskyddsenheter i Finland. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten tyder på att handledarna i huvudsak uppfattar kvalitet genom att beskriva vikten av rutiner, regelbundenhet och gemensamma spelregler, genom barnens och ungdomarnas delaktighet i arbetet, stämningen och den fysiska miljön på enheten samt handledarnas egna färdigheter och kunnande. Handledarnas egna färdigheter kan urskiljas såväl i deras teoretiska färdigheter som i deras förmåga till självreflektivitet. Rutinerna och strukturerna uppfattas av handledarna ge upphov till en grundläggande trygghetskänsla hos ungdomarna och också bidra till ett fungerande kommunikations- och informationsflöde. Resultaten tyder på att handledarna har en relativt bred uppfattning om vad kvalitet i arbetet innefattar och kan även urskilja skillnader mellan såväl servicekvalitet som livskvalitet i arbetet. Handledarnas uppfattningar om kvalitet kopplat till servicekvalitet syns i handledarnas beskrivningar av den fysiska miljön, handledarnas teoretiska färdigheter och resursfrågor överlag inom enheten. Livskvalitet förstås av handledarna genom att de betonar vikten av stämningen på enheten, barnens och ungdomarnas delaktighet, deras trygghetskänslor och också handledarnas egna färdigheter i form av att kunna utveckla tillitsfulla relationer till dem. Handledarnas uppfattningar om kvalitet i arbetet är starkt kopplat till att resultaten av arbetet ofta syns först långt senare och att arbetet bör ha positiva effekter på barnens och ungdomarnas liv i framtiden. Detta är ett tydligt sätt som handledarna förstår vikten av livskvaliteten på. Handledarna problematiserar i viss mån kvalitetsfrågor, främst i fråga om hur man kan utvärdera kvaliteten på arbetet och vad utvärderingarna egentligen mäter. Framtida forskning kunde fokusera på att närmare undersöka handledarnas problematiseringar av kvalitet samt granska hur man kunde utveckla mera riktgivande sätt att utvärdera kvaliteten på inom barnskyddsenheterna med tanke på ungdomarnas livskvalitet.
  • Montell, Janina Marika (2007)
    Avhandlingen handlar om ledarskapets betydelse för arbetslivskvaliteten. Syftet med uppsatsen är att se vilka faktorer inom arbetslivskvaliteten som påverkas mest av ledarskapet. Faktorerna som används är listade av Drafke & Kossen (1998) och de kan delas in i interna, externa och individuella faktorer. De viktigaste faktorerna ur ledarskapets synvinkel kan sägas vara feedback och erkännande, autonomi, sociala interaktioner, organisationsstruktur och engagemang. Som teori för avhandlingen används Human Resource Management och ett vidareutvecklat perspektiv av HRM som kallas för Strategic Human Resource Management (SHRM).Teorin är relevant för avhandlingen pga. att den fokuserar på arbetslivet och på hur ledarskapet kan förbättra arbetsförhållandena för att öka på arbetslivskvaliteten hos arbetstagarna. De mänskliga resurserna är även av stor vikt i teorin. Sekundäranalysen utgör metoden för den empiriska delen av avhandlingen. Materialet som återanvänds är utvalda delar ur Arbetsministeriets program "Työpoliittinen tutkimusohjelma 2003-2007". Ledarskapet är i fokus i sekundäranalysen och de viktigaste resultat som uppdagades var att ledarskapet borde satsa mer på att ge feedback åt arbetstagarna och lyssna mer till idéer som kommer från en lägre nivå i organisationen. Ledarna borde också ge mer möjligheter åt arbetstagarna att utveckla sina kunskaper, samt leda organisationen genom en demokratisk ledarstil. Ifall ledarskapet satsar på dessa faktorer leder det till en ökad arbetslivskvalitet hos arbetstagarna och därmed även till en ökad prestationsförmåga för organisationen. De viktigaste källorna för avhandlingen utgörs av Juha Antilas undersökning "Työn mielekkyydestä ja mielettömyydestä"(2006), Arbetslivsbarometrarna 2005 & 2006 (sammanfattade av Pekka Ylöstalo) samt Statistikcentralens undersökning "Uhkia ja mahdollisuuksia: työolotutkimusten tuloksia 1977-2003" av Anna-Maija Lehto och Henna Sutela (2004). Även Human Resource Management källor såsom Human Resource Management- a contemporary approach av Beardwell et. al. (2001 & 2004), Human Resource Management- theory and practice av Bratton & Gold (2003), The Human Side of Organizations av Drafke & Kossen (1998) samt Strategic Soft Human Resource Management av Ehrnrooth (2002) är av relevans för avhandlingen.
  • Lunabba, Malena (Helsingin yliopisto, 2020)
    För den här avhandlingen har äldre personer som fått fysioterapi av föreningen De Sjukas Väl i Huvudstadsregionen r.f. intervjuats. Föreningen är verksam i Helsingfors och har sedan 2011 erbjudit fysioterapi eller rådgivning i hemmet åt äldre som bor ensamma, eller vårdas av närstående i hemmet. De äldre personerna väljs ut av den svenska äldreomsorgen vid Social- och hälsovårdsverket i Helsingfors. Åldrandet har en inverkan på individers funktionsförmåga på många olika plan. Det verkar finnas en grupp äldre som är i behov av fysioterapi, samtidigt som det inte finns någon statlig aktör som erbjuder det. Hemvården har begränsat med tid och har nödvändigtvis inte resurser att hjälpa till med annat än grundläggande vårdbehov. Finland är ett välfärdssamhälle, där välmående kan påstås vara en grundläggande värdering. Studier tyder på att livskvaliteten sjunker för finländare som fyllt 80 år. Därför har det i den här avhandlingen givits en röst åt ensamboende äldre personer med nedsatt funktionsförmåga. I intervjuerna har de äldre fått berätta vad de anser sig behöva för att må bra, eller för att känna att de har en god livskvalitet. Livskvalitet kan definieras på många olika sätt. Världshälso-organisationen WHO brukar benämna fyra olika dimensioner av livskvalitet; fysisk, social, psykisk och miljö. Mer övergripande beskriver WHO från en subjektiv synvinkel att livskvalitet är individens syn på sitt eget liv, i den kultur- och värdekontext som hen lever i, i förhållande till de egna värderingarna, målen och förväntningarna som individen själv tillskriver betydelse. Syftet med den här avhandlingen var att öka kunskap kring faktorer som är av betydelse då det gäller ensamboende äldre personers livskvalitet. Målet var även att öka förståelse kring hur informanterna upplevde den typen av stöd som föreningen bistått med och vad de själva ansåg att de var i behov av. Materialet bestod av fem stycken djupgående intervjuer. Som informanter fungerade ensamboende äldre personer med olika svårigheter i vardagen. Svårigheterna var delvis en följd av den nedsatta funktionsförmågan, vilket var orsaken till att de hade fått fysioterapi från föreningen. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det som informanterna uttryckte som viktigt för deras livskvalitet och välmående var; fungerande relationer och kontakter till andra människor, möjlighet till att vara aktiv på olika sätt och en känsla av trygghet i vardagen. Alltså ganska långt det man kan tänka sig vem som helst behöva för att må bra. Konkreta faktorer som informanterna ansåg ha en inverkan på deras livskvalitet var; livsstil och händelser under livsloppet, personliga styrkor och resurser i vardagen samt samhällets stödformer. Slutsatsen var att individuell fysioterapi i hemmet som stödform var mycket uppskattad av informanterna, eftersom det hjälpte dem vara aktiva, få en bättre funktionsförmåga och lära sig förvalta de egna resurserna. Fysioterapin hade även fungerat som ett psykosocialt stöd. Sammanfattningsvis ansåg sig informanterna gynnas av mer personligt stöd på olika plan i vardagen.