Browsing by Subject "makt"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • Nyroth, Camilla (Helsingin yliopisto, 2020)
    Rasism är ett vidsträckt samhälleligt och socialt problem. Inom finskt socialt arbete, är rasism fortsättningsvis en relativt lite studerad fråga. I Finland, där rasism studerats i relation till människor från majoritetsbefolkningen, har man ofta intresserat sig för så kallade extrema ”vita” grupperingar. Det har emellertid hävdats att också så kallade vanliga ”vita” finska människor påverkas av och medverkar till rasism. Avhandlingen intresserar sig för hur socialarbetare, företrädesvis vita, skapar mening om ras och rasism. Avhandlingen utgår från en förståelse där rasism anses som ett relationellt fenomen, varmed ingen kan skriva sig ut från rasism. Avhandlingen har vidare inspirerats av fältet för vithetsstudier. Att tala om socialarbetarna som företrädesvis vita, är inte att tala om vithet som deras essens, men som ett sätt att synliggöra den (makt)position de intar i relationer av rasism. Materialet utgörs av sex individuella intervjuer som har granskats med hjälp av ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt. I enighet med den diskursanalytiska traditionen ligger intresset på meningsskapande praktiker, alltså vad som görs med hjälp av språket. Intresset ligger på de sätten hur socialarbetarna talar om ras och rasism. Utifrån de olika sätten socialarbetarna talar om ras och rasism konstrueras diskurser, genom vilka man försöker synliggöra hur socialarbetarna skapar mening om ras och rasism. Analysen av materialet visade att mening skapades om ras och rasism genom tre diskurser: den ambivalenta, den undvikande och den antirasistiska. Den ambivalenta diskursen konstrueras av en kluvenhet mellan vikten att lyfta fram rasism och viljan att upprätthålla goda relationer med kollegor. I relation till klienter konstrueras kluvenheten mellan vikten att erbjuda rätt sorts stöd men oron att inte kunna göra det. I den undvikande diskursen konstrueras ras till en obetydlig fråga genom betoning på allas likhet och unikhet. Möjlig förekomst av rasism på arbetsplatsen minimeras genom att bortförklara rasismkritik som allt annat än rasism. I den antirasistiska diskursen diskuteras ras i relation till socialarbetarna. Att tala om sig i rasifierade termer synliggör den (makt)position som socialarbetarna intar i relationer av rasism, samtidigt som detta talande kan återskapa (makt)positionen man försöker motstå. Utifrån analysresultaten kan det konstateras att kampen mot rasism blir viktig samtidigt som kritiskt förstådda sätt att tala kan återskapa rasifierade maktrelationer.
  • Hägg, Cecilia (Helsingin yliopisto, 2019)
    Dokumentationen inom socialt arbete står inför stora förändringar i samband med ibruktagandet av det elektroniska klientdataarkivet. Dessutom utvecklas lagstiftningen som styr socialarbetets dokumentation till att bli allt mer klientcentrerad. Syftet med min magisteravhandling är att undersöka dokumentationens funktion i socialt arbetet samt hur delaktighet och makt synliggörs i socialarbetarens texter. De teoretiska referensramarna jag utgår ifrån är delaktighet och makt. Som en del av delaktigheten inkluderar jag begreppen salutogenes samt känsla av sammanhang (Kasam). Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med 5 socialarbetare. För att bredda perspektivet inkluderades även socialarbetare från hälsosocialarbete vars texter redan finns elektroniskt tillgängliga för klienterna. Materialet analyserades genom meningskoncentrering. I analysen utgår jag från hurudan funktion dokumentationen har i klientmötet, klientens vardag och i det mångprofessionella samarbetet. Trots att delaktighet och makt är tätt sammanbundna i socialarbetarens vardag, har jag i valt att analysera dem separat. I analysen belyser jag även vilka förändringar socialarbetarna upplever att den strukturerade dokumentationen fört med sig samt vilka etiska dilemman de oroar sig för inför ibruktagandet av det elektroniska klientdataarkivet Kanta.
  • Thilman, Svante (Helsingfors universitet, 2016)
    Urho Kekkonens valdes år 1978 in på sin femte presidentperiod i Finland. Kekkonen hade gått från att ha varit en kontroversiell politiker som med knapp majoritet blivit president, till att vara överlägsen vid senare val. Samtidigt hade han uppnått en stark maktposition inom det finska politiska fältet. Kari Suomalainen var politisk skämttecknare i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat, och hade tidigt blivit en Kekkonen-kritiker. När Kekkonens femte presidentperiod inleddes, hade Kari dock redan visat mera förståelse mot Kekkonens person och gärningar. Bägges positioner hade dessutom etablerats sedan länge. Denna studie utreder, hur Kari på sina teckningar gestaltade Kekkonens maktposition och utövande av makt under Kekkonens sista presidentperiod åren 1978-1981. Ett genomgripande tema i granskningen är Kekkonens avståndshållande gentemot övriga inhemska aktörer. Metoden är kontextanalys, även om Karis synpunkt och infallsvinkel är det viktigaste. Tidsperioden är från och med Kekkonens omval i presidentvalet 1978 till och med Kekkonens avgång på grund av hälsoskäl år 1981. Materialet omfattar 32 av Karis teckningar, men också övriga samtida tidningar och böcker utnyttjas. Under sin sista presidentperiod tenderade Kekkonen att allt mer sällan allt mer sällan ta del av inrikespolitiska händelseförlopp. Kari skildrar en i förhållande till sina inhemska medpolitiker överlägsen president Kekkonen, som håller avstånd, men rycker till när ett sista avgörande behövs. Mestadels gick sakerna vägen även på detta sätt, men inte alltid, vilket också Kari kom att notera i sina teckningar när det gällde. Direkta konfliktsituationer uppkom mellan Kekkonen och några andra politiker, enligt teckningarna, i början och i slutet av denna betraktningsperiod från presidentvalet 1978 till Kekkonens avgång 1981. Kekkonens maktposition syntes på Karis teckningar tydligast i och med regeringsförhandlingarna efter riksdagsvalet 1979. 80 år fyllde Kekkonen under sin sista presidentperiod. Den höga åldern kombinerat med ett redan långvarigt innehavande av ämbetet, samt en ökad samhällsdebatt kring om det skulle eller inte skulle förbli den sista perioden för Kekkonen, bidrog måhända till att ett antal olika hedersbetygelser presenterades. Allt från och med inledningen av den femte perioden till och med den plötsliga avgången kom varierande instanser med förslag och gärningar i ärendet, i synnerhet koncentrerade dessa sig kring Kekkonens 80-årsdag i september 1980. I samband med Kekkonens avgång kom även Kari att skapa ett verk för att beskriva och hedra Kekkonens karriär och makt. Ibland använder Kari på teckningarna Kekkonens företrädare J. K. Paasikivi och blivande efterföljare Mauno Koivisto för att kritisera Kekkonen och dennes höga position.
  • Dang-Kivilompolo, Hannah (Helsingin yliopisto, 2021)
    I denna magisteravhandling undersöks hur tidigare servicebrukare med erfarenheter inom psykisk ohälsa, missbruk, somatiska sjukdomar och kriser utbildat sig till erfarenhetsexperter. En erfarenhetsexpert nyttjar sina egna erfarenheter som har bearbetas och rekonstruerats för att kunna stödja människor som befinner sig i sociala svårigheter. Syftet med avhandlingen är att fokusera på expertrollens process och konstruktion, dvs. hur erfarenhetsexperter upplever sitt blivande och varande som expertis och hur de upplever att de blir behandlade i verksamhetssammanhang. Forskningsfrågorna i avhandlingen är följande: hur beskriver erfarenhetsexperterna sin utveckling till expert och sin expertroll? Hur upplever erfarenhetsexperter att deras erfarenhetsbaserade kunskaper legitimeras och erkänns av andra aktörer? I avhandlingen har en kvalitativ metod använts. Studien består av semistrukturerade intervjuer som analyserats med innehållsanalys, närmare bestämt den konventionella (induktiva) ansatsen. Avhandlingens teoretiska referensram utgår från ett maktperspektiv. Sammanfattningsvis, är erfarenhetsexperterna eniga om att man som erfarenhetexpert bör ha ett förflutet i någon social svårighet som man bearbetat genom erfarenhetsexpertsutbildning. Erfarenhetsexperten bör dessutom ha en genuin vilja att hjälpa andra människor. För erfarenhetsexperterna innebär stödjandet av andra människor även; en personlig utveckling, stärkandet av erfarenhetsexpertisrollen, gynnandet av den egna rehabiliteringsprocessen samt att den egna egenmakten förstärks. En av byggstenarna till att erfarenhetsexperternas erfarenhetsbaserade kunskaper legitimeras är att de genomgått en erfarenhetsexpertsutbildning. Den mest signifikanta legitimeringen kommer från klienterna och patienterna som upplever att erfarenhetsexperterna gör en betydande insats för att hjälpa dem.
  • Asikainen Lindeman, Alli (Helsingfors universitet, 2011)
    Avhandlingen kartlägger användandet av metaforer i ekonomijournalistik då den globala ekonomikrisen anlände till Finland under hösten 2008. Syftet med den här kvalitativa forskningen är inte bara att presentera olika metaforer utan också påvisa att metaforer bildar större helheter. Med hjälp av en metaforanalys redogör denna studie vilka metaforer förekom i ekonominyheter och hur de reflekterar ekonomikrisen och den verklighet vi lever i. Forskningen presenterar också deltagarna i ekonomikrisdiskussionen och diskuterar deras position i samhället i förhållande till maktfrågan. Den tredelning av metaforer som Lakoff och Johnson presenterar i sin bok Metaphors we live by (1980) ligger till grund för den här undersökningen. I den här forskningen delas metaforer enligt den kognitiva metaforteorin till tre större grupper; strukturella, ontologiska och orientationella metaforer. Användning av metaforer i undersökta artiklar var rikligt och den största gruppen utgjordes av strukturella metaforer. Mest förekom krigs-, spel-, sjukdoms- och naturmetaforer. Den största gruppen var krigsmetaforer vilka tillsammans med spelmetaforer användes mest i början av rapporteringen om den ekonomiska recessionen. Färg- och religionsmetaforer förekom också om än i ett mindre antal. Ontologiska metaforer förekom i form av personifiering. Bland annat var marknad och börs de fenomen som fick personliga drag då de var i panik, reagerade föll eller sov. Av de orientationella metaforer var horisontella upp-ner -metaforer vanligare än de vertikala fram-bak -metaforerna. Denna studie visar att de metaforer som journalisterna använde i sina artiklar bildade större helheter. Med hjälp av dessa metaforer ville man förtydliga att den ekonomiska recessionen ansågs vara en överraskning, speciellt för makthavare och ekonomiexperter. Krisen slog till i Finland överraskande och med en mycket stark volym och osäkerheten om framtiden förstärktes med metaforanvändandet. Avhandlingen har också ett samhälleligt perspektiv. I den undersöks deltagarna i ekonomikrisdiskussionen samt deras position i samhället. Forskningsresultatet är relaterat till maktfrågan med stöd av maktforskarna Michel Foucault och Ilkka Ruostetsaari. I dagens samhälle och globala värld har ekonomins makt bara ökat. Analysen av det empiriska materialet visar att näringslivet dominerade debatten och därmed hör det till makteliten. Alla diskussionsdeltagare använder metaforer, dock används de kraftigaste metaforerna av journalister.
  • Salmon, Emmanuel (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tutkielma on tapaustutkimus, joka liittyy Suomen oikeusministeriön vuonna 2020 käynnistämään kansalliskielistrategian uudistushankkeeseen. Hankkeen tavoitteena on päivittää vuonna 2012 julkaistu kansalliskielistrategia vuoden 2021 loppuun mennessä. Tutkimuksessa uudistushanke nähdään diskurssitapahtumana (diskurssianalyyttisin termein, discursive event). Tutkimus tarkastelee diskurssitapahtumassa sitä, millaisia kieli-ideologioita ja vallankäytön keinoja paljastuu diskurssissa Suomen kansalliskielistä, suomen ja ruotsin kielestä. Lisäksi tutkitaan sitä, miten uudistushanke edustaa, toistaa, vahvistaa tai jopa ikuistaa sellaista diskurssia, jossa näkyy Suomen historiasta ammentaneita kieli-ideologisia ja vallankäytön piirteitä. Tutkielman teoreettinen kehys pohjautuu kahteen perinteeseen: sosiolingvistiikkaan, tarkemmin kieli-ideologioiden teoriaan, ja politiikantutkimukseen, tarkemmin teoriaan vallan kasvoista ja lajeista. Tarkastelun kohde on nk. taikaneliö eli se leikkauspiste, missä kieli, ideologia, valta ja politiikka kohtaavat. Tavoite on hahmottaa, miten nämä käsitteet kietoutuvat toisiinsa tutkitussa diskurssissa. Aineisto koostuu kahdesta osasta: ydinosan muodostavat vastaukset, jotka kerättiin touko-kesäkuun 2020 aikana ns. verkkoaivoriihen, kaikille avoimen nettikyselyn avulla. Oikeusministeriön luvalla kyselyn ylläpitäjä toimitti tätä tutkimusta varten noin kymmenesosan kaikista vastauksista. Yhteensä tutkielman aineisto käsittää 111 henkilöä ja 812 vastausainesta. Aineiston toinen osa koostuu muista tutkielman aikana julkaistuista keskeisistä uudistushankkeeseen liittyvistä kirjoituksista. Kolmiportaisen diskurssianalyysin menetelmän ensimmäinen taso osoittaa, että kieli-ideologiat jakautuvat kolmeen ryhmään. Ensimmäinen ja suurin ryhmä on välineellinen kieli-ideologia, jossa kieli esineellistetään työkaluksi, jolla on mitattava käyttöarvo, hyöty tai toimivuus. Toinen pääideologia on kansallinen. Siinä korostuu kielen rooli puheyhteisön identiteetin ja kulttuurin ominaisuutena. Kolmas ryhmä vastauksia edustaa pluralistista kieli-ideologiaa, joka arvostaa monikielisyyttä itsessään. Aineistosta paljastuu myös vallan kasvojen ja lajien laaja käyttö. Diskurssianalyysin toinen taso osoittaa, että eri ryhmillä on tärkeä rooli kieli-ideologian välittäjinä. Asemastaan johtuen oikeusministeriö asettaa hankkeelle kehikon, jossa välineellinen ja kansallinen kieli-ideologia ovat vahvasti läsnä. Verkkoaivoriihen vastaajat eivät silti ole voimattomia, vaan pyrkivät tuomaan politiikkaa takaisin diskurssiin sekä palauttamaan valtaa itselleen. Lehdistöllä on myös merkittävä rooli: vaikenemalla hankkeesta se varmistaa, että uudistushanke sujuu rajoitetussa kehikossa. Diskurssianalyysin kolmas analyysitaso paljastaa vahvaa intertekstuaalista vuorovaikutusta mm. Suomen perustuslain kanssa, mikä vahvistaa diskurssin sekä välineellisiä että kansallisia ideologisia piirteitä. Aineisto osoittaa myös, että voimakas vapaus-topos aktivoi kahdenlaista vallankäytön muotoa: vastustuksen murtamista ja preferenssien muuttamista. Tutkimustulokset osoittavat, että kansalliskielistrategian uudistus-hanke ei muodostakaan irrallaan olevaa diskurssitapahtumaa, vaan se sijoittuu perinteiseen diskurssiin kansalliskielistä niin kuin sitä on käyty Suomessa jo 1800-luvulta lähtien.