Browsing by Subject "minoritet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Nyström, Sonja (2002)
    Undersökningen som det här pro gradu arbetet är en del av utfördes som en enkätundersökning i Finland och Sverige. I undersökningen deltog respondenter från fyra olika grupper: finskspråkiga finländare (N = 699), finlandssvenskar (N = 563), svenskar (N = 770) och sverigefinländare (N = 528). Den totala svarsprocenten var 49 %. Materialet analyserades med hjälp av statistiska metoder. Målet för det här pro gradu arbetet var att undersöka kontaktens effekt på attityder mellan de fyra grupperna i undersökningen. Attityderna mättes med tre olika mått: en affektiv skala, ett positiv evaluativt index och ett negativt evaluativt index. Resultaten från undersökningen visade att i motsats till kontakthypotesens antagande hade kontakt i sig ett positivt samband med positiva attityder till utgruppen. Däremot fick kontakthypotesen stöd genom att mängden kontakt och graden av bekantskap hade positiva samband med positiva attityder till utgruppen. De här resultaten gällde dock inte i alla fyra grupper och inte heller med alla tre mått på attityder. Enligt den ömsesidiga differentieringsteorin generaliseras de positiva attityder som uppstår i kontakten med utgruppsmedlemmar till utgruppen som helhet ifall gruppmedlemskapet hålls framträdande i kontaktsituationen. Detta undersöktes genom att ta reda på om kontaktens effekt på attityderna till utgruppen modererades av graden av utgruppstypikalitet. I likhet med resultat från andra undersökningar visade det sig att i de fall där moderation förekom hade mängden kontakt och graden av bekantskap en positiv effekt på attityderna endast hos de respondenter som hade kontakt med en utgruppsmedlem som de ansåg att var en mycket typisk representant för utgruppen. Utgruppstypikalitetens modererande effekt förekom endast i två grupper och endast med två av de olika attitydmåtten. Resultaten av analyserna visade således att kontaktens effekt på attityderna till utgruppen är olika beroende av vilka grupper man undersöker och på vilket sätt man mäter attityderna. De viktigaste källorna: Allport 1954; Brown, Vivian & Hewstone 1999; Brown, Maras, Masser, Vivian & Hewstone 2001; Hewstone & Brown 1986.
  • Jansson, Camilla (2004)
    Undersökningens design är en internationell jämförelse, en replikation av undersökningar utförda i Förenta Staterna, Tjeckien, Chile, Ungern och Spanien. Materialet för Finlands del samlades in som surveyundersökning våren 2001. Respondenterna bestod av studeranden vid Helsingfors universitet (N = 195). Den totala svarsprocenten var ca. 70 % och materialet analyserades med statistiska metoder. Målet för denna undersökning är dels att utreda om två personlighetsdrag, allmän misstänksamhet och autoritarianism, hör ihop å ena sidan med fördomar mot judar och å andra sidan med fördomar mot romer. Dels undersöks om kontakten med dessa två minoriteter påverkar fördomarna mot dessa minoritetsgrupper. Sambandet mellan personlighet och fördomar mättes med ett test för autoritär personlighet (RWA, Altemeyer 1988) och test för allmän misstänksamhet (Pr/To, Gough, 1951) och test för fördomar (ROMA, Dunbar & Simonova, och SSASI, Selznick & Steinberg 1969). Kontakterna till de två minoritetsgrupperna, mättes med en skala för olika kontaktdimensioner (Tzeng & Jackson 1994). Materialet analyserades med hjälp av hierarkisk regressionsanalys. Både autoritarianism och allmän misstänksamhet förutspådde fördomar i Finland. De viktigaste resultaten i denna undersökning kan sammanfattas på följande sätt: 1) Samplets respondenter förhåller sig mycket olika till de två undersökta minoritetsgrupperna, romerna och judarna. 2) Beträffande de två förklaringsmodellerna, den ena med betoning på personlighet, den andra med betoning på kontakt över gruppgränserna, var det olika faktorer som förklarade fördomarna mot dessa två minoritetsgrupper: kontakten med judar förklarade fördomar mot dem mer än personlighetsskalorna för autoritär personlighet och allmän misstänksamhet. Däremot förklarade autoritarianism fördomar mot romer mer än kontakterna med romer. 3) Könsskillnader i fördomar förekom i hela samplet. Då kontaktens olika dimensioner analyserades enligt kön visade det sig att mäns och kvinnors attityder påverkas av olika dimensioner. De viktigaste källorna: Allport 1954; Duckitt 1992; Dunbar, Simonova 2000; Bachner 1999; Brown 1995; Eysenck 1970; Lazarus 1974; Cattell – Kline 1977; Altemeyer 1988
  • Nordberg, Annina (2001)
    Det ställer speciella krav på en journalist att arbeta på ett minoritetsspråk. Också den journalistiska produkten blir annorlunda på grund av språket och arbetssättet. Utgående från de finlandssvenska etermedierna har vi behandlat de här frågorna. Vi anser att de finlandssvenska journalisterna har ett speciellt ansvar vad gäller den svenskspråkiga publiken och det svenska språkets fortlevnad i Finland. Vi har gjort en undersökning där vi har beräknat andelen svensk- respektive finskspråkiga intervjuer i inrikesinslagen i huvudnyhetssändningarna i Aktuellt klockan 17 (radio) och Tv-nytt. Dessutom har vi gjort en enkätundersökning och två fokusgruppintervjuer bland de finlandssvenska nyhetsjournalisterna för att få reda på hur de ser på sin situation. Undersökningarna visar att cirka 80 procent av intervjuerna i inrikesinslagen är gjorda på svenska och att de finlandssvenska nyhetsjournalisterna anser att det är viktigt att försöka hitta människor som kan uttala sig på svenska. De finlandssvenska nyhetsjournalisterna är mycket medvetna om sitt uppdrag som minoritetsspråksjournalister. Även om journalisterna som deltog i undersökningarna är överens om ansvaret att bevara det svenska språket levande i Finland är de inte helt överens om hur det borde gå till. Åsikterna om när man borde kräva svenskspråkiga intervjuer varierar. Det gör också synen på om man borde göra nyheter med en finlandssvensk synvinkel eller mera allmänt hållna riksnyheter på svenska. I fokusgruppintervjuerna kom speciellt de regionala skillnaderna fram. Journalisterna i Vasa upplever det som självklart och ganska enkelt att arbeta på svenska och hitta svenskspråkiga intervjuobjekt medan journalisterna i Helsingfors tycker att det är problematiskt. Framtiden för de finlandssvenska etermedierna ser just nu relativt ljus ut. Radioreformen medförde en till radiokanal på svenska och en digital tv-kanal på svenska kommer att starta. Men i och med digitaliseringen kommer medieutbudet att öka och konkurrensen blir hårdare. Också grunden för minoriteternas medieutbud, public service-ideologin, är på längre sikt hotad. Våra undersökningar visar dock att de finlandssvenska journalisterna är professionella och de kommer därför säkert att klara av också framtidens utmaningar.