Browsing by Subject "missbruk"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • Sundell, Filippa (Helsingin yliopisto, 2020)
    Syskon till personer med alkohol- och drogmissbruksproblematik har ofta blivit förbisedda i forskningen. Trots att det är viktigt att uppmärksamma syskon till personer med missbruk, finns det få studier om detta. Enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd från år 2012 fanns det uppskattningsvis mellan 18 000 och 30 000 missbrukare av amfetaminer och opioider i Finland. Ett antagande är att det finns minst lika många syskon till missbrukare som det finns missbrukare, eller till och med ännu flera. Syftet med min avhandling är att undersöka det som utmärker de erfarenheter, som personer, vars syskon har missbrukat eller fortfarande missbrukar har. Dessutom är syftet att bidra till att få en ökad förståelse för kunskapen som syskonen besitter och om de verkar att ha fått ett sådant stöd som de upplever sig ha behövt eller önskat. Mina forskningsfrågor är följande: hur berättar syskon till personer med missbruksproblematik att missbruket har påverkat dem själva och familjen? Vilka copingstrategier berättar syskonen till personer med missbruksproblematik att de har använt sig av för att försöka bemästra situationen? Hurdana faktorer inom och utanför familjen berättar syskonen till personer med missbruksproblematik att har varit till hjälp och stöd för dem? Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie och avhandlingen består av fem intervjuer med syskon till personer med missbruksproblematik. Det insamlade materialet har analyserats utgående från kvalitativ innehållsanalys. Jag har valt att använda mig av systemteori och copingstrategi som teoretisk referensram. Sammanfattningsvis, utgående från analysen, går det att dra slutsatsen att mina informanter och deras familjer påverkats på flera sätt av att ha en familjemedlem med missbruk. För det första har syskonens missbruk lett till en försämrad hälsa hos mina informanter, både fysiskt, psykiskt och emotionellt. Dels lyfter mina informanter fram att deras syskons missbruk påverkat uppbyggnaden av identiteten. Dessutom har mina informanter behövt hantera omgivningens reaktioner. Mina informanter lyfter också fram att funktionerna inom familjen påverkats samt relationerna. Jag har kunnat urskilja två strategier i materialet, som mina informanter använt sig av för att bemästra situationen. Den ena strategin har varit att prioritera sitt eget mående och det andra att hjälpa sitt syskon. Informanterna har använt sig av både adaptiva och maladaptiva copingstrategier. Det främsta stödet för mina informanter har varit stödet av familjemedlemmar och vänner. Mina informanter har blivit erbjudna hjälp, främst från hälsovården, men mina informanter medger att det har varit svårt att hitta rätt instans som kan erbjuda hjälp och att hjälpen inte alltid har varit ändamålsenlig. Mina informanter gav förslag på hur man kunde utveckla stödtjänster för syskon till personer med missbruk. Bland annat önskar mina informanter professionell hjälp och att professionella samarbetar med varandra. Det är av stor vikt att de professionella har verklig kunskap om hur de ska hjälpa. Det är också viktigt att olika former av stödtjänster skulle marknadsföras bättre eftersom det kan vara svårt att veta vilka stödtjänster man är berättigad till. Det viktigaste av allt är att det skulle behöva finnas mera resurser och att man skulle satsa mera på förebyggande åtgärder, så att rusmedelsanvändande inte hinner få fotfäste.
  • Schoultz, Marie Henriette von (2008)
    Sedan EU-direktivet (91/439/EEG) trädde ikraft 1996 har polisen hänvisat rattfyllerister till en s.k. körkortsbedömning, eftersom det är förbjudet att bevilja eller förnya körkort för personer som är beroende av alkohol eller narkotiska medel och som inte kan låta bli att köra i påverkat tillstånd. Körkortsbedömningar utförs av hälsovårds- eller missbruksvårdsmyndigheter. Målet med bedömningen är en förbättrad trafiksäkerhet, att utreda huruvida alkoholproblem föreligger, samt om problem förekommer, att erbjuda rattfylleristerna hjälp att kontrollera sitt alkoholbruk. Syftet med denna pro gradu-avhandling är att utvärdera körkortsbedömningen vid en A-klinik i Helsingfors ur ett brukarperspektiv genom att studera rattfylleristernas upplevelser och erfarenheter av bedömningen, samt att klargöra vad deras målsättning med bedömningen var. Vidare är fokus på huruvida rattfylleristerna ansåg att bedömningen hade bidragit till positiva förändringar och vad inom bedömningen som eventuellt stödde detta. Utöver brukare har socialterapeuterna som handhar körkortsbedömningen vid nämnda A-klinik intervjuats. I samband med dessa intervjuer har socialterapeuterna delgetts brukarnas erfarenheter av körkortsbedömningen och på detta sätt beretts en möjlighet att reflektera över det egna handlingssättet i samband med implementeringen av körkortsbedömningar. Det empiriska materialet består av fem temaintervjuer med rattfyllerister som är i slutet av eller som genomgått sin bedömning samt av tre temaintervjuer med socialterapeuter som handhar bedömningen. Undersökningens teoretiska referensram består av teorier och synsätt på ”rationalitet” respektive ”motivation” inom missbrukarvården. De informanter som deltog i studien och som hade klarat körkortsbedömningen kan kännetecknas som s.k. disharmoniska missbrukare som redan innan de inledde bedömningen var missnöjda med sitt alkoholbruk och önskade att förändra det. En del av dessa informanter hade avbrutit tidigare bedömningar då deras målsättning då endast hade varit att få tillbaka körkortet. Avhandlingens resultat illustrerar därmed bl.a. svårigheterna för s.k. harmoniska missbrukare som är nöjda med sitt alkoholbruk, att lyckas med bedömningen. Detta påvisar att tvångsmomentet i bedömningsprocessen, d.v.s. ”tvånget att genomgå bedömningen för att få tillbaka sitt körkort”, troligen inte fungerar. Studien visar även att socialarbetarna fäst relativt lite uppmärksamhet vid klienternas egna målsättningar beträffande deltagandet i bedömningen. Studien visar även att behandlandet av rattfyllerisituationen gavs ringa uppmärksamhet i bedömningsprocessen, trots att detta är en av de centrala målsättningarna med körkortsbedömningen.
  • Raatikainen, Anni; Sällström, Rina (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro gradu-avhandling är en studie av skönlitteratur där vi undersökt romaner som behandlar moderskap och missbruk ur förälderns eget perspektiv. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. Syftet är således att få större förståelse i och kunskap om hur föräldrar, speciellt mammor, med missbruksproblematik presenteras i skönlitteratur. Genom att lyfta fram en öppen diskussion om problematiken med hjälp av skönlitteratur, kunde man möjligtvis sänka tröskeln för föräldrar med missbruksproblematik, för att söka hjälp och minska på samhällets stigmatiserande syn. För att få en helhetsbild av hur en förälder med missbruksproblematik presenteras i romanerna har vi studerat föräldraskapsidentiteten, familjedynamiken och vardagen samt mer djupgående hur en mamma med missbruksproblematik överlag konstrueras i skönlitteraturen. Vi har utgått från socialkonstruktionism som en övergripande utgångspunkt för vår studie. För att se på identitetskonstruktionen har vi utgått från teorier om identitet och skam. Familjedynamiken har studerats ur ett systemteoretiskt perspektiv. Vårt material består av fyra skönlitterära verk, Ta itu av Kristina Sandberg (2016), Iltapäivällä tuli levottomuus av Eva Illoinen (1980), Jag ska bara fixa en grej i köket av Moa Herngren (2011) och Snälla mamma... sluta dricka av Britta Berggren Ericson. Med hjälp av skönlitteraturen kan man få en bredare och djupare förståelse av temat kring föräldraskap och missbruk, då den ger en helhetsbild av hur t.ex. vardagen kan se ut och belyser det som inte kan uttryckas enbart språkligt. Materialet har analyserats med hjälp av roman- och narrativanalys. Pro gradu-avhandlingens centrala resultat visar att föräldraskapsidentiteten påverkas av förälderns egen bakgrund, missbrukets grad och de människorelationer som finns i förälderns liv och är betydelsefulla för föräldraskapet. Även förälderns egen syn på sig själv och känslorna av osäkerhet och otillräcklighet, som framkommer i jämförelse med andra människor, påverkar föräldraskapsidentitetens konstruktion. Missbruket påverkar familjedynamiken genom att ändra på relationerna mellan familjemedlemmarna, då de andra familjemedlemmarna, men även föräldern själv, vill uppehålla fasaden och dölja missbruksproblemet. Familjen försöker kontrollera förälderns drickande, men samtidigt uppehålla familjefriden, vilket betyder att alla ständigt måste vara på sin vakt och hitta en balansgång i vardagen. I de skönlitterära verken är moderskapsrollens konstruktion förknippad med missbrukets roll. Kvinnorna har tagit åt sig en roll som mamma, men rollen och uppfattningen om sig själv som mamma varierar. Skammen över misslyckandet som mamma, men också oförmågan att uppfylla kvinnoidealet, får uppehållandet av fasaden att bli viktig. Alkoholen fungerar som en copingmetod bland mammorna, då den hjälper dem att klara av vardagen, dämpa de besvärliga känslorna som bl.a. misslyckandet som mamma väcker, samt lindrar den inre tomheten de känner.
  • Sällström, Rina; Raatikainen, Anni (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro gradu-avhandling är en studie av skönlitteratur där vi undersökt romaner som behandlar moderskap och missbruk ur förälderns eget perspektiv. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. Syftet är således att få större förståelse i och kunskap om hur föräldrar, speciellt mammor, med missbruksproblematik presenteras i skönlitteratur. Genom att lyfta fram en öppen diskussion om problematiken med hjälp av skönlitteratur, kunde man möjligtvis sänka tröskeln för föräldrar med missbruksproblematik, för att söka hjälp och minska på samhällets stigmatiserande syn. För att få en helhetsbild av hur en förälder med missbruksproblematik presenteras i romanerna har vi studerat föräldraskapsidentiteten, familjedynamiken och vardagen samt mer djupgående hur en mamma med missbruksproblematik överlag konstrueras i skönlitteraturen. Vi har utgått från socialkonstruktionism som en övergripande utgångspunkt för vår studie. För att se på identitetskonstruktionen har vi utgått från teorier om identitet och skam. Familjedynamiken har studerats ur ett systemteoretiskt perspektiv. Vårt material består av fyra skönlitterära verk, Ta itu av Kristina Sandberg (2016), Iltapäivällä tuli levottomuus av Eva Illoinen (1980), Jag ska bara fixa en grej i köket av Moa Herngren (2011) och Snälla mamma... sluta dricka av Britta Berggren Ericson. Med hjälp av skönlitteraturen kan man få en bredare och djupare förståelse av temat kring föräldraskap och missbruk, då den ger en helhetsbild av hur t.ex. vardagen kan se ut och belyser det som inte kan uttryckas enbart språkligt. Materialet har analyserats med hjälp av roman- och narrativanalys. Pro gradu-avhandlingens centrala resultat visar att föräldraskapsidentiteten påverkas av förälderns egen bakgrund, missbrukets grad och de människorelationer som finns i förälderns liv och är betydelsefulla för föräldraskapet. Även förälderns egen syn på sig själv och känslorna av osäkerhet och otillräcklighet, som framkommer i jämförelse med andra människor, påverkar föräldraskapsidentitetens konstruktion. Missbruket påverkar familjedynamiken genom att ändra på relationerna mellan familjemedlemmarna, då de andra familjemedlemmarna, men även föräldern själv, vill uppehålla fasaden och dölja missbruksproblemet. Familjen försöker kontrollera förälderns drickande, men samtidigt uppehålla familjefriden, vilket betyder att alla ständigt måste vara på sin vakt och hitta en balansgång i vardagen. I de skönlitterära verken är moderskapsrollens konstruktion förknippad med missbrukets roll. Kvinnorna har tagit åt sig en roll som mamma, men rollen och uppfattningen om sig själv som mamma varierar. Skammen över misslyckandet som mamma, men också oförmågan att uppfylla kvinnoidealet, får uppehållandet av fasaden att bli viktig. Alkoholen fungerar som en copingmetod bland mammorna, då den hjälper dem att klara av vardagen, dämpa de besvärliga känslorna som bl.a. misslyckandet som mamma väcker, samt lindrar den inre tomheten de känner.
  • Silfvast, Katrina Johanna (2008)
    Denna studie har haft som mål att undersöka sambandet mellan sällskapande och droganvändning, till den del som det handlar om cannabisbruk och läkemedelsmissbruk bland flickor i grundkolans nionde klass.Tidigare forskning om drogmissbrukare har visat att flickors och kvinnors initation i droganvändning ofta sker via romantiska partners. Det är däremot öppet om dessa resultat även gäller flickor i grundskolor och deras experiment med droger. Hypotesen, som bygger på inlärningsteorin, är att sällskapande ökar risken att en flicka experimenterar med droger. Tidigare forskning har inte heller i någon högre grad beaktat den selektionsprocess som kan frambringa ett skenbart samband mellan dessa två variabler. Den alternativa hypotesen i undersökningen utgick från teorin om sociala band respektive självkontrollsteorin. Enligt den leder en selektionsprocess till att flickor med större benägenhet för droganvändning med större sannolikhet sällskapar. Låg självkontroll och svaga sociala band till familjen och utbildningssystemet antogs utgöra faktorer som kunde förklara sambandet. Ett ytterligare mål var att svara på frågan om en tidig debutålder och en äldre partner medför en ökad risk för användning av droger. Mitt material består av 2504 flickors svar på en skolundersökning om självdeklarerad brottslighet och är samlat in av Rättspolitiska forskningsinstitutet år 2004. I den bivariata analysen konstaterades ett positivt samband mellan sällskapande och båda formerna av droganvändning. För att erhålla närmare kunskap om detta sambands kausala natur elaborerades det med logistisk regressionsanalys varvid variabler för självkontroll och sociala band kontrollerades. När dessa variabler, i synnerhet självkontroll, beaktas försvagades detta samband. De variabler för sociala band som tydligast förklarade sambandet var familjeförhållanden och skolframgång, vilka minskade skillnaderna för cannabisbrukets del. Men även efter att dessa variabler kontrollerats kvarstod ett statistiskt signifikant samband mellan sällskapande och droganvändning. Resultaten påvisade en tendens att en tidig debutålder för sällskapande i kombination med en äldre partner ökar risken för cannabisbruk. Däremot kunde hypotesen om debutålderns och åldersskillnadens betydelse helt förkastas till den del det gällde risken för läkemedelsmissbruk. Sammanfattningsvis kunde man konstatera att faktorer som självkontroll och sociala band endast delvis kunde förklara sällskapandets samband med droganvändning.
  • Wejberg, Jonna (Helsingfors universitet, 2013)
    Syftet med denna avhandling är att granska värderingarna i vården vid Helsingfors ungdomsstation. Mitt intresse ligger i att undersöka om vården baserar sig på värderingar som stöder de unga klienterna i det livsskede de genomgår, eller om verksamheten de facto understryker det avvikande hos personerna, dvs. deras missbruksproblem. Jag har därför valt att granska både personalens och de unga klienternas upplevelser utgående från teorier om avvikande beteende och stämpling. Målgruppen för avhandlingen är unga vuxna missbrukare mellan åldern 18-24 som tar del av missbrukarvården vid Helsingfors ungdomsstation på frivilligbasis. Materialet i avhandlingen består av en kvalitativ enkätundersökning samt temaintervjuer. Enkätundersökningen består av nio (9) enkäter som är besvarade av personalen vid Helsingfors ungdomsstation. Intervjumaterialet består av 11 temaintervjuer som är utförda med 10 unga mellan åldern 19–24, som är klienter vid Helsingfors ungdomsstation. Materialet är analyserat med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att klienterna vid Helsingfors ungdomsstation definieras och bemöts utgående från deras livsskede och inte deras problem. Detta anses vara centralt och viktigt av såväl personalen som klienterna. Klientelet vid ungdomsstationen är heterogent, vilket kan anses ha den inverkan att det har varit svårt att skapa en klar definition av ungdomarna som tar del av vården. Verksamheten verkar på basis av resultatet fungera enligt principer av låg tröskel verksamhet, vilket syns i att ungdomarna själva har möjlighet att avgöra deras behov av vård samt vårdens längd. Både personalen och klienterna poängterar betydelsen av att verksamheten fungerar med låg tröskel. Även ungdomarnas egen delaktighet och självbestämmanderätt i relation till avgörandet av vårdbehovet och vårdens innehåll uppfattas vara viktigt. I resultatet poängteras betydelsen av ett gott bemötande och en god och tillitsfull relation till den egna arbetaren av ungdomarna. Ett gott bemötande består enligt ungdomarna av att den egna arbetaren är intresserad över ungdomens situation och att personalen inte fördömer ungdomarna utgående från deras problem eller handlingar. En god och öppen relation till terapeuten vid ungdomsstationen beskrivs som central med tanke på målsättningen med vården. Ett respektfullt bemötande av klienterna framkommer som centralt även i personalens svar. Genom en god, öppen och tillitsfull relation till den egna arbetaren skapas möjligheten till att öppet kunna reflektera över sin situation med anställda. Möjligheten till reflektion uppskattas av ungdomarna och uppfattas som centralt med tanke på vårdens målsättning. Reflektionen möjliggör ett annorlunda perspektiv på sin egen situation vilket kan anses föra ungdomen framåt i sin vårdprocess. För att reflektionen ska vara möjlig krävs dock att ungdomen har en upplevelse av att hon inte blir dömd, fastän hon ärligt berättar om sig själva och sitt liv. I arbete med missbrukande unga vuxna kan stämplingsteoretiska aspekter anses vara centrala och viktiga att känna till och ta i beaktande. Ungdomarna upplever det som viktigt att de kan berätta om sin verkliga situation, utan att bli stämplad eller dömd. Upplevelser av att bli bortvisad eller dömd utgående från sin situation eller sina problem minskar ungdomarnas möjlighet att söka och få hjälp för sina problem. Även ett bemötande av unga som avvikande kan ka konsekvenser för ungdomarnas vilja att ta del av vården. Därmed är det även betydelsefullt att deltagande i vården är möjlig med låg tröskel och att ungdomarna har själva möjlighet att definiera sitt vårdbehov.