Browsing by Subject "modernism"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-5 of 5
  • Korpisola, Sissel (Helsingfors universitet, 2017)
    Kerstin Söderholm hör till den finlandssvenska modernistgenerationen. I denna uppsats analyserar jag tematiskt Kerstin Söderholms debutsamling Röster ur tingen. Jag drar även paralleller till de senare diktsamlingarna. Jag undersöker begrepp som natur och skapande. Dessa begrepp betraktar jag som teman. I enlighet med Willie van Peers definition på vad ett litterärt tema är, är dessa begrepp i Söderholms texter framträdande, fyllda med mening samt känslomässigt laddade. Inspirerad av Jean Pierre Richard skriver jag även om dikotomiers betydelse. Jag tar upp motsatsparen värme-kyla och ljus-mörker. Jag undersöker också vattnets tematiska funktion och dess sammankoppling med skaparkraften. Genom att granska den beskrivning av människo- och diktarrollen som framkommer i både debutsamlingen och de senare diktsamlingarna undersöker jag den konstnärliga skaparprocessen, dess förutsättningar och förverkligande i Söderholms diktvärld. Redan i debutsamlingen formar Söderholm ett ”konstnärligt manifest” gällande livet och skapandets förutsättningar. Människan intar rollen av en förmedlare mellan jord och himmel, mellan det mörka och det ljusa, mellan tingens värld och de högre sfärerna. I denna uppsats granskar jag även ingående Söderholms naturlyrik. Jag undersöker naturens funktion, hur naturen gestaltas, och relationen mellan människan och naturen i Söderholms fem diktsamlingar. Jag lyfter fram exempel på naturmystik, besjälning av naturen, kärlekslyrik förknippad med naturen samt trädens tematiska funktion i Söderholms lyrik. Rudolf Steiners naturbetraktelser har mycket gemensamt med Söderholms syn på naturen, där lyssnande och inlevelse är av största vikt för att uppnå en stark gemenskapskänsla och andlig insikt. Istället för en nära samhörighet till andra människor beskriver Söderholms diktjag en tät närhet och samhörighet med tingen i naturen. Naturens förknippas även starkt med skaparakten och sagans värld. Man kan hos Söderholm märka en stark idealism och vissa symbolistiska drag, hit kan räknas fokuseringen på det inre livet och det mänskliga medvetandets förmåga att sudda ut gränsen mellan sig själv och naturen. Fastän ett inkännande förhållande till naturen dominerar förekommer även vissa nietzscheanska drag hos Söderholm, speciellt gällande det inre livets styrka samt det konstnärliga skapandet, som sätts i centrum. Söderholm väver i sin diktning ihop smärta och glädje på ett komplext sätt. I Söderholms dikter förekommer tanken att för att något nytt skall kunna födas måste det gamla gå under. Denna offertematik anknyts till skaparakten, där smärta och eufori sammantvinnas. Eftersom Söderholms diktning har många beröringspunkter med romantiken vill jag även ge diktningen en romantisk kontext. Romantikens kärlek till och idealisering av naturen har sin parallell i Söderholms naturdiktning. Söderholm delar också romantikernas längtan bort från verkligheten här och nu. Idén om det förlorade paradiset och vägen tillbaka, som går genom konsten, återfinns också hos Söderholm. Det konstnärliga skapandet upphäver alienationen. Liksom romantikerna prioriterar Söderholm den inre världen framom den yttre och kreativiteten framom de rådande fysiska omständigheterna. Söderholm betonar även starkt drömlivet samt känslans och längtans betydelse i det konstnärliga skapandet.
  • Mitts, Linda (Helsingfors universitet, 2016)
    Mitt Pro gradu arbete handlar om arkitekten Kaj Englund (1905 – 1976) och hans åsikter och tankar om bra boende och bostadsarkitektur i samtiden samt om hans planer och ritningar för hans förverkligade bostadsarkitektur i Helsingfors förorter 1937 – 1962. Jag har valt ämnet på grund av Englunds intresse i att förbättra bostadssituationen för alldeles vanliga människor. Jag anser att det är viktigt att presentera Englund i samtidens kontext och i jämförelse med den allmänna bostadsdiskussionen. Forskningsfrågorna för mitt arbete är: 1. Hur ser man standardiseringen och samtidens ideologier i Kaj Englunds produktion? 2. Vad var Kaj Englunds syn på bra bostadsarkitektur? 3. Hur passar Kaj Englunds bostadsarkitektur i Helsingfors in i sin kontext och tid? 4. Vad berättar dessa valda arkitekturexemplen om Kaj Englunds arkitektur? Det finns ingen egentlig tidigare forskning om Kaj Englund, så min forskning är långt en utredning om vem han var samt om hans plats i konsthistorien, jag vill koppla honom till hans samtid och presentera en aktiv arkitekt. Den teoretiska bakgrunden och de centrala begreppen ligger i den historiska kontexten till funktionalismen, modernismen, återuppbyggnaden, standardiseringen, bostadsfrågan och förortsideologin. Det är genom dessa jag studerar Englund, hans åsikter om arkitektur samt hans bostadsarkitektur. Jag presenterar hans åsikter i form av artiklar han skrivit och intervjuer med honom från åren 1936 – 1967. Hans förortsarkitektur granskar jag via och med hjälp av fyra arkitekturexempel; hans planer för de två bågformade höghusen på Talldungevägen 5 i Månsas, de två rektangelformade bostadshusen på Regissörsvägen 11 – 13 i Norra Haga, det stora bostadshuset på Kårbölevägen 86 i Gamlas samt det bostadshus han tillsammans med arkitekten och brodern Dag Englund planerade som bostdadshus åt sig själv och sina familjer på Nordostpassagen 13 på Drumsö. De huvudsakliga forskningsmetoderna för arbetet är arkivforskning och intervjuer. Med hjälp av dessa försöker jag komma åt den historiska situationen, d.v.s. jag forskar i Englunds situation i hans samtid. Arkivforskningen har jag delat upp i två huvudkategorier; den ena handlar om forskning i allmännyttiga arkiv med data sparat för allmänheten. Den andra delen av arkivforskningen handlar om forskning i ett privat arkiv, i detta fall ett arkiv som Englund själv tillsammans med sin fru samlat ihop. Detta arkiv är subjektivt och fungerar som en dagbok ur deras liv. Utöver materialsamling via arkivforskning och intervjuer har jag läst relevant litteratur och artiklar för att stöda den historiska synpunkten. Forskningens bakgrundslitteratur inkluderar bl.a. dessa verk: Riitta Hurmes Suomalainen lähiö Tapiolasta Pihlajanmäkeen (1991), Riitta Nikulas Suomen arkkitehtuurin ääriviivat (2005), Heikki v. Hertzens Koti vaiko kasarmi lapsillemme (1946), Raija-Liisa Heinonens Funktionalismin läpimurto Suomessa (1986), Kirsi Saarikangas Model houses for model families (1993), Erkki Mäkiös Kerrostalot 1940 – 1960 (1989) Asuntopolitiikka-tidningen (1950 – 1966) samt Anneli Junttos Asuntokysymys Suomessa, Topeliuksesta tulopolitiikkaan (1990). Mina forskningsresultat innefattar att samtiden, förortsideologin, modernismen och återuppbyggnaden starkt påverkat Englunds arkitektur och att han planerade och förespråkade arkitektur för vanliga människor. Dessutom tillhör hans åsikter angående bostadsarkitektur de allmänna teorierna om att arkitektur skall vara modernt, naturnära och tillgängligt för alla och att man med hjälp av standardiseringen kan sänka på produktionskostnaderna och göra bostadsproduktionen effektivare. Bostadsfrågan var viktig och angelägen för honom och han arbetade för människors rätt till en bostad. Han var en aktiv modern arkitekt som arbetade för samhällets väl.
  • Larsson, Mathilda (Helsingin yliopisto, 2019)
    Avhandlingen undersöker den brittiska författaren Mary St Leger Kingsleys (aktiv under pseudonymen Lucas Malet) roman The Wages of Sin (1891) och dess förhållande till Thomas Hardys roman Jude the Obscure (1895). Utgående från forskaren Talia Schaffers artikel ”Malet the Obscure: Thomas Hardy, ’Lucas Malet’ and the Literary Politics of Early Modernism” (1996) undersöks om Hardy kan ha plagierat eller parodierat Malets roman och i så fall hur. Med hjälp av forskaren Ziva Ben-Porats begreppsapparat om satirisk parodi, studeras mot vem och vad kritiken i Hardys roman riktar sig. Alternativa tolkningar till Schaffers analys presenteras i form av rådande litterära strömningar och samhällsfenomen i fin-de-siècle Britannien, som kan tänkas stå bakom en del av likheterna i romanerna. Samtidigt utvidgas Schaffers analys av de två romanerna genom att tidigare obeaktade likheter mellan romanerna tas upp. En genomgående tematik blir den tidstypiska dragningen mellan framåtsträvan och tillbakagång, som tar sig uttryck i både romanernas modernistiska tendenser, liksom romantiska och parodiska element som förankrar romanerna i en gången tid. Avhandlingens slutsats blir att det inte finns tillräckligt med bevis för att tala om plagiarism i fråga om Jude the Obscures förhållande till The Wages of Sin. Däremot uppmärksammas parodiska element i Jude the Obscure som indikerar att scener som tidigare setts som svårtolkade eller överdrivna av forskare, kan ses ha sin förklaring i romanens kritik av Malets The Wages of Sin.
  • Botez, Andrei; Hietanen, Joel; Tikkanen, Henrikki (2020)
    In this study, we critically examine the ongoing adoption of various posthumanist influences into the fields of marketing and consumer research from a theological perspective. By conducting a theological-historical assessment, we propose that it is not posthuman notions of human/technology relations, nor their broader context in the emerging non-representational paradigms, that mark radically new disruptions in the continuing restructuring of the disciplines of marketing and consumer research. Instead, we argue that what is taking place is an implicit adherence to a contemporary form of age-old Christian dogma. As a radical conjecture, we thus propose that an identification of certain similarities between Christian dogma and the grounds for various posthumanist frameworks suggest that posthuman thought may well herald the global dissemination of a far more elusive, authoritarian, and hegemonic system than that which posthumanists typically claim to have abandoned. Consequently, we elaborate on implications to developments in marketing thought.
  • Lindqvist, Johanna (Helsingin yliopisto, 2020)
    I den här avhandlingen analyserar jag språkanvändningens betydelse för huvudpersonen Malin Forsts jagutveckling i Karin Boyes roman Kris (1934). Jag undersöker hur jaguppfattningens koppling till språkuppfattningen gestaltas genom berättandet. Syftet är att utforska hur huvudpersonens jag byggs upp språkligt genom att utreda hur detta jag uttrycks genom romanen och hur Malins förhållande till språk, gråt och tystnad utvecklas under romanens gång. För detta ändamål gör jag en tematisk analys med utgångspunkt i temana själviskhet, jagperspektiv, förhållande till språk, ord och begrepp, gråt och ylande samt tystnad och stumhet. Jag närläser relevanta ställen i romanen och återkopplar till tidigare forskning och teoretiska tankegångar. För att etablera kopplingen mellan jaguppfattning och berättarperspektiv analyserar jag ställen där berättandet i romanen tillfälligt övergår från tredjepersonsperspektiv till jagform. Jag anlägger ett litteraturhistoriskt perspektiv och knyter Kris till en vidare modernistisk romantradition, där språkproblematik och experiment med berättandet är vanligt förekommande. Jag knyter detta till Richard Murphys tankar om expressionistiskt melodrama som ett sätt att uttrycka sådant som inte har en plats i det dominerande språket via andra medel, såsom gråt och tystnad. Malins självuppfattning utvecklas genom romanen så att hon går från att i början önska utplåna sitt jag och ge upp sin egenvilja till att i slutet acceptera sig själv som hon är. Hennes jagutveckling illustreras via växlingen i berättarposition mellan tredjepersonsberättare och jagberättare. Jagformen används vanligen endast när Malins inre gör sig starkt påmint. De ställen där Malin refereras till som ”jag” inte bara visar på den förändring hon går igenom, utan de utgör även själva förändringen. Hon går från att se på sig själv ur ett perspektiv som visserligen är hennes eget, men som har pålagts henne utifrån, till att se sig själv ur ett perspektiv som hon själv har letat sig fram till. Hon blir på så sätt berättaren i sitt eget liv på det metaforiska såväl som på det språkliga planet. Det finns en direkt koppling mellan Malins jaguppfattning och hennes språkuppfattning. När Malin inte längre känner sig hemma i den verklighet hon är van vid upplever hon att de gamla invanda orden också sviker henne. Här finns ett tydligt samband till modernismens främlingskap i språket. Problemet för romanens Malin handlar om hur hon ska använda språket när hon inte längre upplever att det är kompatibelt med hennes egen upplevelse av världen. Gråten fungerar som ett alternativt språk för Malin när det konventionella språket inte förmår härbärgera hennes tankar och känslor. Sålunda blir den känslomässiga excessen ett sätt för henne att uttrycka det som egentligen inte går att tala om i den värld hon lever i. Härmed blir romanens överspända form och Malins överspända reaktioner betydelsebärande element som hänför sig till den språktematik jag analyserar. Tystnad hänger i romanen ihop med det motivkomplex som utgörs av sambandet mellan knivar, svärd, metall och makt. Där Malin i början av romanen är fångad i en tystnad orsakad av att så många andra röster är starkare än hennes egen, har hon i slutet vunnit en ny sorts tystnad, som bygger på att hon lyssnar på det som är hennes eget. Tystnad utgör ett sätt för Malin att göra motstånd mot det dominerande språket och det språkliga underläge hon befinner sig i. Genom att skapa ett eget förhållande till språket tar Malin makten över sitt liv och blir ett subjekt. Hennes utveckling från att se språket som entydigt och utifrån fastslaget till att förstå sin egen roll som medskapare speglas i romanens språk. Kris är skriven så att läsaren måste ge upp sina invanda föreställningar om hur språket fungerar och lära sig hur språket fungerar uttryckligen i den här romanen.