Browsing by Subject "modersideal"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-2 of 2
  • Grönqvist, Heidi (Helsingfors universitet, 2015)
    I denna pro gradu-avhandling undersöktes förvärvsarbetande småbarnsmödrars tankar kring att kombinera förvärvsarbete och moderskap. I avhandlingen behandlades tre forskningsfrågor. För det första, hur formulerade småbarnsmödrar sitt modersideal i Gunilla Halldéns (1992) efterföljd, dvs. barnet som varande eller projekt? För det andra, vilka tankar hade mödrarna kring att kombinera moderskap och arbete? För det tredje, hur beskrevs arbetsfördelningen i familjen av mödrarna? Ifall modern uppfattade barnet främst som projekt antogs, i Oechsle och Zolls (1991) efterföljd, att hon skulle uppleva mindre konflikter mellan de krav som förvärvsarbete och moderskap ställde. Fem mödrar intervjuades med halvstrukturerad temaintervju. Analysen av det empiriska materialet utfördes med hjälp av teoribunden innehållsanalys. Undersökningens teoretiska referensram var främst Halldéns tankar kring barnet som varande och barnet som projekt. Undersökningsresultaten rapporterades utgående från frågorna. I Gunilla Halldéns efterföljd uppfattade de flesta mödrarna sitt barn som projekt. Kvinnor med projektsyn ansåg det vara självklart att kombinera moderskap med karriär och de höll på lika roller vid omvårdnad av också det späda barnet. Mödrarna betonade faderns insats i primärvården av sitt barn och de tyckte att faderns insatser i vården av barnet och i hushållsarbeten underlättade kombinerandet av moderskap och förvärvsarbete.
  • Wessberg, Marina (2004)
    Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka småbarnsmammors modersideal och barnuppfattningar (Halldén 1992) ur de sociala representationernas perspektiv (Moscovici 1981, 1984, 1998). Undersökningen genomfördes med hjälp av grounded theory-metoder (Strauss & Corbin 1990). Sju daghem kontaktades och presentationsbrev delades ut åt sammanlagt 73 lönearbetande kvinnor med åtminstone ett barn i åldern 1-3 år. Sex av dessa kvinnor anmälde sig som villiga att delta i studien. Kvalitativa temaintervjuer genomfördes med kvinnorna. Intervjuerna analyserades med hjälp av teoretisk kodning. Som resultat presenterades olika teman i anknytning till kvinnornas sociala representationer av modersideal och barnuppfattningar. Det fanns både traditionella och senmoderna modersideal hos kvinnorna. Den viktigaste aspekten i samband med modersidealen var valet mellan att sköta barnen hemma eller använda daghemsvård. Kvinnornas barnuppfattningar konkretiserades i tankar om stimulansens betydelse, uppfostringsfrågor och samvaro med barnet. Sammanfattningsvis konstruerades en tankekedja av orsaker och följder från abstrakt till konkret nivå. Kedjan gick från modersideal till barnuppfattningar och vidare till målet för fostran. Den avslutades med en handlingsnivå bestående av stimulans, uppfostran och samvaro med barnet. Barnuppfattningen hos fem respondenter i denna undersökning var enligt Halldéns (1992) uppdelning barnet som projekt och hos en barnet som varande.