Browsing by Subject "moderskap"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-10 of 10
  • Holmqvist, Kristina (Helsingin yliopisto, 2021)
    Avhandlingen handlar om lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) och reformen av den (190/2019). Den nya vårdnadslagen har trätt i kraft 1 december 2019. Avhandlingens huvudsakliga målsättning är att analysera hur denna reform tjänar regnbågsfamiljer. En stor del av regnbågsfamiljer utgörs av flerföräldrafamiljer eller så kallade klöverfamiljer, vilka kan vara både tre- och fyrklöverfamiljer. Detta betyder att det redan från början finns med flera än två vuxna som startar familjen. I avhandlingen används en fiktiv klöverfamilj för att illustrera juridiska problem de möter i vardagen. Innan reformen var situationen sådan att vårdnadsförfaranden inte direkt stödde regnbågsfamiljer, eftersom det var sällsynt att ha mera än två vårdnadshavare. Tidigare kunde vårdnaden om barnet anförtros någon annan person än föräldrarna endast genom domstolsbeslut. Utgångsläget var att man endast hade föreställt sig situationer med två vårdnadshavare. I avhandlingen tas även ställning till om den nya lagstiftningen orsakat en ändring i hur principen om barnets bästa ses i diskussioner om regnbågsfamiljer. I avhandlingen diskuteras också hur vuxna i regnbågsfamiljer kan förbereda sig för möjliga vårdnadstvister. Avhandlingen innehåller tre huvudteman. I avhandlingens andra kapitel granskas föräldraskap i Finland med hjälp av faderskapslagen (11/2015) och moderskapslagen (253/2018). Moderskapslagen har medfört en möjlighet för kvinnliga par att fastställa moderskapet för dem båda. I detta kapitel framförs även kritik mot den nya föräldraskapslagen som är under beredning. I tredje kapitlet behandlas vårdnad och umgängesrätt. I detta kapitel behandlas särskilt vårdnad vid sidan om enligt 7 § 2 mom. Denna nya bestämmelse har gett avtalsfrihet för regnbågsfamiljer. Enligt 9 c § angående barnets rätt att träffa en annan person än sin förälder har barnet möjligheten i en klöverfamilj att träffa en social förälder. I fjärde kapitlet behandlas regnbågsfamiljers utmaningar i vardagen med fokus på barnets bästa och vårdnadstvister. Således är det mest relevanta att forska i ändringarna i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt med utgångspunkten i regnbågsfamiljernas ställning i Finland. I avhandlingen behandlas endast sådana teman som har betydelse för regnbågsfamiljer.
  • Montonen, Mia (2006)
    Forskningen handlar om mödrarnas upplevelse av att bli mor. Fokuset är på det krävande moderskapet i dagens samhälle. Forskningen tar fasta på hur det individualistiska samhället påverkar och avspeglas på moderns upplevelse och utveckling till mor. Som utgångspunkt är Ulrich Becks, Elisabeth Beck-Gernsheims, Anthony Giddens och Frank Furedis teorier om det individualistiska samhället och framförallt teorierna om självidentitet, expertsystem och det paranoida föräldraskapet. Tidigare forskning kring föräldraskap medför viktig information och bidrar till den teoretiska referensramens utformning. Framförallt finska forskares verk har en stor betydelse eftersom de bidrar till att bygga upp teorin kring moderskapet i Finland. Betydande källor är bland annat Riitta Jallinojas, Eeva Jokinens och Jaana Lammi-Taskulas forskningar. Moderskapet behandlas utgående från det svåra beslutet att skaffa barn, den krävande omvårdnaden och uppfostran samt i förhållandet till arbetslivet och moderns karriär. Forskningens material består av tre skönlitterära böcker. I analysen har använts Greimas aktantpositionsmodell och det narrativa schemat. Analysen fördjupas ytterligare genom att studera närmare några teman. De viktigaste resultaten har att göra med moderskapets och samhällets, moderns och hennes omgivnings förhållande. Det visar sig att omgivningen och samhället har på många sätt en stor betydelse för modern, både i form av stöd av olika slag, men också som något negativt. Det visar sig att modern själv har den största betydelsen för hur hennes moderskap utformas och hur hon upplever moderskapet. Till skillnad från en del andra forskningar hade arbetet och karriären inte en så stor betydelse, som man kunde ha väntat.
  • Mikkonen, Caroline (2006)
    Syftet med undersökningen var att studera vilka repertoarer som förekommer i intervjuer med förvärvsarbetande småbarnsmödrar. Intresset låg på att studera hur fenomenet arbete – familj konstrueras med hjälp av dessa repertoarer och hur mödrarna stöder sig på dessa repertoarer, då de talar om kombinationen av och balansen mellan arbete och familj. Undersökningens syfte var även att ta reda på vilka identiteter eller roller som mammorna intar vid dessa repertoarer. Slutligen låg intresset på diskursen om barnet. Syftet var att utreda synen som dessa arbetande mammor har på sina barn. Frågan löd: kan man skönja Halldéns (1992) ”barnet som projekt” eller ”barnet som varande”? Undersökningen utfördes genom temaintervjuer med fem förvärvsarbetande småbarnsmödrar från Helsingforstrakten. Dessa mödrar var i åldern 25–33 år och de hade alla ett barn under tre år. Intervjuerna transkriberades noggrant och materialet analyserades med hjälp av diskursanalys. Vid analysen av materialet kunde det skönjas åtta olika repertoarer: den familistiska, den individualistiska, den humanistiska, den realistiska, den fatalistiska, den otillräckliga, den moraliska och repertoaren att klara av an krävande balansgång med hjälp av sociala nätverk. De mest framträdande repertoarerna var den familistiska, den individualistiska och repertoaren att klara av en krävande balansgång med hjälp av sociala nätverk. De åtta repertoarerna formade följande roller eller identiteter: rollen som (den traditionella) mamman; rollen som det fria och autonoma subjektet; en förståelsefull roll; en empirisk roll; en resignerad roll; rollen som hjälplös och otillräcklig; en ansvarsfull roll; en reflexiv och anpassningsbar roll. Fastän kombinationen av arbetet och familj ofta anses vara ett av det nutida samhällets stora utmaningar, menade flera av mödrarna att de blir ”stolliga” av att bara vara hemma med ett litet barn. De menade att de även behöver något eget, så som till exempel arbetskamrater. Via arbetet upplevde de även att de kunde förverkliga sig själva. Det visade sig att fyra av mödrarna hade en syn på barnet som överensstämde med Halldéns projektsyn, medan endast en av mödrarna intog en varandesyn. De viktigaste källorna i arbetet var: Salmi & Lammi-Taskula (toim.) 2004; Forsberg & Nätkin (toim.) 2003; Suoninen 1992; Jokinen, Juhila & Suoninen 1993; Halldén 1992; Bäck-Wiklund & Bergsten 1997; Björnberg & Kollind 2003.
  • Grönqvist, Heidi (Helsingfors universitet, 2015)
    I denna pro gradu-avhandling undersöktes förvärvsarbetande småbarnsmödrars tankar kring att kombinera förvärvsarbete och moderskap. I avhandlingen behandlades tre forskningsfrågor. För det första, hur formulerade småbarnsmödrar sitt modersideal i Gunilla Halldéns (1992) efterföljd, dvs. barnet som varande eller projekt? För det andra, vilka tankar hade mödrarna kring att kombinera moderskap och arbete? För det tredje, hur beskrevs arbetsfördelningen i familjen av mödrarna? Ifall modern uppfattade barnet främst som projekt antogs, i Oechsle och Zolls (1991) efterföljd, att hon skulle uppleva mindre konflikter mellan de krav som förvärvsarbete och moderskap ställde. Fem mödrar intervjuades med halvstrukturerad temaintervju. Analysen av det empiriska materialet utfördes med hjälp av teoribunden innehållsanalys. Undersökningens teoretiska referensram var främst Halldéns tankar kring barnet som varande och barnet som projekt. Undersökningsresultaten rapporterades utgående från frågorna. I Gunilla Halldéns efterföljd uppfattade de flesta mödrarna sitt barn som projekt. Kvinnor med projektsyn ansåg det vara självklart att kombinera moderskap med karriär och de höll på lika roller vid omvårdnad av också det späda barnet. Mödrarna betonade faderns insats i primärvården av sitt barn och de tyckte att faderns insatser i vården av barnet och i hushållsarbeten underlättade kombinerandet av moderskap och förvärvsarbete.
  • Laurén, Jeannette (2008)
    I den finländska och internationella forskningsdiskussionen om kvinnors organisering har kvinnoaktivismen under den första hälften av 1900-talet tolkats i termer av maternalism eller samhällsmoderlighet som diskurs och strategi. Genom maternalismen skapades en medborgerlig roll för kvinnan som baserade sig pä moderskapet och iden om kvinnors förmäga tili moderlighet även i samhällslivet. Arbete var emellertid en väsentlig del av mänga finländska kvinnors, och även mödrars, vardag under 1800-talet och det tidiga 1900-talet, och utgjorde pä sä sätt en verklighet som kvinnoaktivisterna var tvungna att ta ställning tili. Den tidigare forskningen har visserligen visat att arbete ocksä ingick som en beständsdel i den finländska maternalismen, men arbetet har ändä inte hamnat i fokus för teoribildningen. Jag studerar i min avhandling hur kvinnoaktivister under den första hälften av 1900-talet gjorde arbetande mödrar tili en politisk kategori. Syftet är att ur ett aktörsperspektiv studera den process genom vilken kvinnoaktivister formulerade arbetande mödrars medborgerliga roll. Här tillämpar jag ocksä den politiska filosofen Nancy Fräsers modell för anspräk pä rättvisa för att studera med vilka politiska medel kvinnoaktivisterna ville ästadkomma den önskade medborgerliga rollen. Det empiriska materialet utgörs av artiklar ur kvinnotidskrifterna Naisten Ääni, Työläisnainen, Toveritar/Tulevaisuus och Kotiliesi frän perioden 1905-1950. Urvalet är gjort med tanke pä att studera hur kvinnoaktivister politiserade mödrars arbete ur olika positioner pä det politisk-ideologiska faltet. Kvinnotidskrifterna utgjorde kvinnors egna offentligheter och arenor för kvinnoaktivisters politiska aktörskap. Pä dessa arenor hade redaktionen möjlighet att bestämma agendan för vilka frägor de ville lyfta upp i offentligheten, men kvinnoaktivister hade ocksä möjlighet att föra en definitionskamp. Som analysmetod har jag använt mig av retorikanalys inspirerad av bland annat Perelman. Studien visar att mödrars arbete var en central fräga för kvinnorörelserna under den första hälften av 1900-talet. Perioden var en tid dä anspräken ännu inte var färdiga, utan da frägan om mödrars arbete fortfarande sökte sin form och höll pä att formuleras som en offentlig angelägenhet inom kvinnorörelserna. Maternalismen kan inte ensam förklara de politiska anspräk som gjordes i frägan. En central utveckling som skedde pä alla tidskriftsarenor var att kvinnoaktivisterna i större eller mindre utsträckning började godkänna principen om valfrihet, enligt vilken mödrar künde vara medborgare anfingen genom sitt moderskap eller sitt arbete i hemmet eller genom sitt förvärvsarbete utanför hemmet.
  • Ahlroth, Linda (Helsingin yliopisto, 2015)
    The aim of this study was to through mothers stories deepen the understanding of how mothers had experienced the colic time period and how they had experienced the support in the situation. The theory in this thesis has a parental perspective and deals with subjects about the everyday life and the interaction in families with colicky infants and the support that is aimed at these families. On the basis of the theoretical frame of reference the following research issues were formulated: - How did mothers to colicky infants experience the colic time period? - How did mothers to colicky infants experience the interaction with the child? - How did mothers to colicky infants experience the support in the situation? Seven mothers to infants who had had colic participated in theme-centered interviews that took place in spring 2014. The results of the study show that the mothers experienced the colic time period and the interaction with an excessively crying child as burdening all though the mothers felt the attachment was normalized to this date. The support that is offered to parents with colicky infants was experienced as lacking by the mothers and therefore a development of both the information and the support provided is considered important.
  • Raatikainen, Anni; Sällström, Rina (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro gradu-avhandling är en studie av skönlitteratur där vi undersökt romaner som behandlar moderskap och missbruk ur förälderns eget perspektiv. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. Syftet är således att få större förståelse i och kunskap om hur föräldrar, speciellt mammor, med missbruksproblematik presenteras i skönlitteratur. Genom att lyfta fram en öppen diskussion om problematiken med hjälp av skönlitteratur, kunde man möjligtvis sänka tröskeln för föräldrar med missbruksproblematik, för att söka hjälp och minska på samhällets stigmatiserande syn. För att få en helhetsbild av hur en förälder med missbruksproblematik presenteras i romanerna har vi studerat föräldraskapsidentiteten, familjedynamiken och vardagen samt mer djupgående hur en mamma med missbruksproblematik överlag konstrueras i skönlitteraturen. Vi har utgått från socialkonstruktionism som en övergripande utgångspunkt för vår studie. För att se på identitetskonstruktionen har vi utgått från teorier om identitet och skam. Familjedynamiken har studerats ur ett systemteoretiskt perspektiv. Vårt material består av fyra skönlitterära verk, Ta itu av Kristina Sandberg (2016), Iltapäivällä tuli levottomuus av Eva Illoinen (1980), Jag ska bara fixa en grej i köket av Moa Herngren (2011) och Snälla mamma... sluta dricka av Britta Berggren Ericson. Med hjälp av skönlitteraturen kan man få en bredare och djupare förståelse av temat kring föräldraskap och missbruk, då den ger en helhetsbild av hur t.ex. vardagen kan se ut och belyser det som inte kan uttryckas enbart språkligt. Materialet har analyserats med hjälp av roman- och narrativanalys. Pro gradu-avhandlingens centrala resultat visar att föräldraskapsidentiteten påverkas av förälderns egen bakgrund, missbrukets grad och de människorelationer som finns i förälderns liv och är betydelsefulla för föräldraskapet. Även förälderns egen syn på sig själv och känslorna av osäkerhet och otillräcklighet, som framkommer i jämförelse med andra människor, påverkar föräldraskapsidentitetens konstruktion. Missbruket påverkar familjedynamiken genom att ändra på relationerna mellan familjemedlemmarna, då de andra familjemedlemmarna, men även föräldern själv, vill uppehålla fasaden och dölja missbruksproblemet. Familjen försöker kontrollera förälderns drickande, men samtidigt uppehålla familjefriden, vilket betyder att alla ständigt måste vara på sin vakt och hitta en balansgång i vardagen. I de skönlitterära verken är moderskapsrollens konstruktion förknippad med missbrukets roll. Kvinnorna har tagit åt sig en roll som mamma, men rollen och uppfattningen om sig själv som mamma varierar. Skammen över misslyckandet som mamma, men också oförmågan att uppfylla kvinnoidealet, får uppehållandet av fasaden att bli viktig. Alkoholen fungerar som en copingmetod bland mammorna, då den hjälper dem att klara av vardagen, dämpa de besvärliga känslorna som bl.a. misslyckandet som mamma väcker, samt lindrar den inre tomheten de känner.
  • Sällström, Rina; Raatikainen, Anni (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro gradu-avhandling är en studie av skönlitteratur där vi undersökt romaner som behandlar moderskap och missbruk ur förälderns eget perspektiv. Pro gradu-avhandlingen är skriven som ett pararbete. Syftet är således att få större förståelse i och kunskap om hur föräldrar, speciellt mammor, med missbruksproblematik presenteras i skönlitteratur. Genom att lyfta fram en öppen diskussion om problematiken med hjälp av skönlitteratur, kunde man möjligtvis sänka tröskeln för föräldrar med missbruksproblematik, för att söka hjälp och minska på samhällets stigmatiserande syn. För att få en helhetsbild av hur en förälder med missbruksproblematik presenteras i romanerna har vi studerat föräldraskapsidentiteten, familjedynamiken och vardagen samt mer djupgående hur en mamma med missbruksproblematik överlag konstrueras i skönlitteraturen. Vi har utgått från socialkonstruktionism som en övergripande utgångspunkt för vår studie. För att se på identitetskonstruktionen har vi utgått från teorier om identitet och skam. Familjedynamiken har studerats ur ett systemteoretiskt perspektiv. Vårt material består av fyra skönlitterära verk, Ta itu av Kristina Sandberg (2016), Iltapäivällä tuli levottomuus av Eva Illoinen (1980), Jag ska bara fixa en grej i köket av Moa Herngren (2011) och Snälla mamma... sluta dricka av Britta Berggren Ericson. Med hjälp av skönlitteraturen kan man få en bredare och djupare förståelse av temat kring föräldraskap och missbruk, då den ger en helhetsbild av hur t.ex. vardagen kan se ut och belyser det som inte kan uttryckas enbart språkligt. Materialet har analyserats med hjälp av roman- och narrativanalys. Pro gradu-avhandlingens centrala resultat visar att föräldraskapsidentiteten påverkas av förälderns egen bakgrund, missbrukets grad och de människorelationer som finns i förälderns liv och är betydelsefulla för föräldraskapet. Även förälderns egen syn på sig själv och känslorna av osäkerhet och otillräcklighet, som framkommer i jämförelse med andra människor, påverkar föräldraskapsidentitetens konstruktion. Missbruket påverkar familjedynamiken genom att ändra på relationerna mellan familjemedlemmarna, då de andra familjemedlemmarna, men även föräldern själv, vill uppehålla fasaden och dölja missbruksproblemet. Familjen försöker kontrollera förälderns drickande, men samtidigt uppehålla familjefriden, vilket betyder att alla ständigt måste vara på sin vakt och hitta en balansgång i vardagen. I de skönlitterära verken är moderskapsrollens konstruktion förknippad med missbrukets roll. Kvinnorna har tagit åt sig en roll som mamma, men rollen och uppfattningen om sig själv som mamma varierar. Skammen över misslyckandet som mamma, men också oförmågan att uppfylla kvinnoidealet, får uppehållandet av fasaden att bli viktig. Alkoholen fungerar som en copingmetod bland mammorna, då den hjälper dem att klara av vardagen, dämpa de besvärliga känslorna som bl.a. misslyckandet som mamma väcker, samt lindrar den inre tomheten de känner.
  • Oksanen, Laura (Helsingin yliopisto, 2020)
    I denna avhandling undersöks ogifta mödrars liv och känslor under återuppbyggnadstiden i Finland, åren 1949–1951. Källmaterialet består av 62 ogifta mödrars korrespondens med socialskötaren Sylva Salo vid Helsingin Ensikoti. Ensikoti var ett hem för ogifta mödrar i Helsingfors, som grundades år 1942 av den socialdemokratiska kvinnoföreningen Työläisäitien ja Lasten kotiyhdistys. Syftet med avhandlingen har varit att få en bättre förståelse av mödrarnas vardag och familjerelationer, vilka ekonomiska och samhälleliga realiteter som påverkat dem samt hurudana känslor de hyste för sin situation, sina barn och deras fäder. Avhandlingen stöder sig på teoretiska ramverk kring brevtolkning, där brev betonas vara ett skriftligt material med egna, framträdande egenskaper. Brev har karaktären av en dialog och formas av de konventioner och sociala normer som är rådande vid skrivandets tidpunkt. Avhandlingen lyfter fram tidigare outforskade aspekter i ogifta mödrars liv och vardag i återuppbyggnadstidens Finland. Bland de undersökta mödrarna fanns en mångfald av livssituationer och öden representerade. Kvinnorna var inte en enhetlig grupp, även om de mötte liknande utmaningar på grund av att de var ogifta mödrar. Att samtidigt arbeta och ta hand om ett barn var utmanande, och många sökte aktivt efter olika lösningar samt kämpade för att få en bättre och stabilare tillvaro med sitt barn. De flesta av de undersökta kvinnorna förblev ensamstående vårdnadshavare till sina barn efter att de lämnat Ensikoti. Få hade familjer som kunde försörja dem och de flesta mödrar började arbeta relativt snabbt efter förlossningen. Då det fanns få dagsvårdsalternativ att ty sig till vid tidpunkten, innebar detta att mödrarna antingen måste söka sig till sådana arbeten där de kunde sköta sitt barn vid sidan om, eller att de behövde en familjemedlem som kunde sköta barnet medan de arbetade. Om ingen sådan familjemedlem fanns, begränsade detta märkbart mödrarnas arbets-och inkomstmöjligheter. Ett annat problem som mödrarna stötte på i ordnandet av sin samlevnad med sitt barn var bristen på bostad. Bostadsbristen var stor efter kriget och speciellt i städerna kunde det vara omöjligt att hitta en hyreslägenhet. Således bodde de flesta trångt, hos sina egna familjer eller hos människor de tjänstgjorde hos. Många hade även svårigheter med att få underhållsbidrag betalt åt sig av barnens fäder, vilket ytterligare försvårade kvinnornas ekonomiska situation. De omgivande samhällsnormerna och strukturerna dikterade de möjligheter som kvinnorna hade för att klara av och hantera sin situation. Kvinnorna upplevde en mångfald av olika positiva och negativa känslor som de försökte hantera och leva med, och breven till Sylva Salo var en kanal för dem att uttrycka dessa känslor. De flesta blev inte bortstötta av sina familjer, även om de kunde ha spända relationer till sin familj. Istället hade de ofta större utmaningar med att förhålla sig till andra personers attityder och skvaller och att hantera de känslor som dessa väckte. Kvinnornas förhållande till barnens fäder varierade, vissa hade ingen kontakt med dem medan andra funderade på giftermål och således skiftade känslorna till dem också. Kvinnornas moderskap fick ofta en stark betoning i de undersökta breven, då kvinnorna skrev om starka känslor av kärlek och omsorg för sina barn och betonade barnet som den viktigaste aspekten i sitt liv.
  • Johansson, Kaneli (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med den här uppsatsen är att genom en ekofeministisk läsning av Sara Stridsbergs roman Darling River (2010) synliggöra nya lager av romanen och författarskapet. Tidigare analyser av Darling River har ofta lyft fram den skeva maktbalansen mellan könen som romanen tematiserar och haft en feministisk utgångspunkt och agenda, men det ekologiska som motiv har i den forskning som hittills gjorts ännu inte lyfts fram. Jag befäster i min analys naturen som ett centralt, självständigt element i romanen, och utforskar samtidigt hur en analys som innefattar den, mot bakgrunden av ekofeministisk teoribildning, kan avslöja komplexa strukturer av förtryck som inte bara bekräftar den patriarkala maktordningen utan även sträcker sig till ytterligare kategorier, i det här fallet det förtryck som män(niskan) brukar gentemot naturen och djuren. Utöver detta utforskar jag på vilka sätt en analys som innefattar naturen och djuren som självständiga och aktiva agenter i texten kan möjliggöra motstånd, alternativ och i förlängning till dem potentiell hoppfullhet i läsningen av Darling River. För att komma ifrån andro- och antropocentriska perspektiv synar jag i min analys lager av texten där alternativ till dessa synvinklar kan alstras. Stridsbergs stil som tack vare sin ständiga motsägelsefullhet på ett fruktbart sätt möjliggöra en mångfald av tolkningsmöjligheter fungerar som tacksamt material för detta. Genom Ann-Sofie Lönngrens metod following the animal, som jag i viss omformning använder mig av, granskar jag naturen och djuren genom att ta det som skrivs om dem bokstavligt istället för symboliskt och kan på så sätt närma mig mer än antropocentriska tolkningsdimensioner. Parallellt med detta innefattar jag i min analys hur berättarperspektivet, genom sitt skelande och ironiska drag, kan avslöja en mångfald av versioner i fråga om de mänskliga karaktärernas ageranden i förhållande till sig själva, varandra och deras omgivning. Jag utforskar på vilka sätt flickorna, kvinnorna, mödrarna och djuren i romanen glider mellan positioner där de både närmar sig naturen och varandra och samtidigt flyr de kopplingarna. Den rörelsen åskådliggör hur de här kategorierna hänger samman via komplexa system och strukturer, men samtidigt kan vridningarna med vilka den litterära texten synliggör och problematiserar dessa även generera motstånd och alternativ. Det skelande draget i berättandet kan synliggöra hur det manliga förtrycket legitimeras och hur skev flickornas och kvinnornas självbild är, men den kan även göra det motsatta: avslöja förtrycket och ge flickorna en chans att återfå en viss värdighet. Därutöver röjer vridningen även utrymme för mer än antropocentriska element: naturen och djuren kan ta plats.