Browsing by Subject "motion"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-3 of 3
  • Nastamo, Sebastian (Helsingin yliopisto, 2019)
    Målet med studien är att undersöka ifall det finns ett samband mellan sömn och metabola störningar hos tidigare toppidrottare och deras kontroller. Kombinationen av sömn- och hälsodata från tidigare toppidrottare och kontroller gör det möjligt att undersöka både sömnen och motionens inverkan på hälsan. Fysisk aktivitet gör att man sover bättre. För kort (under sex timmar) eller för lång (över nio timmar) sömn ökar risken för övervikt. Metabola störningar är associerade med fysisk inaktivitet och sömnstörningar. Studien innefattar 392 tidigare manliga toppidrottare som representerat Finland mellan åren 1920 och 1965 minst en gång i Olympiska spelen, världs- eller europamästerskap eller landskamper och 207 friska kontroller som motsvarar idrottarna till hemort och ålder. De undersökta deltog år 2008 i en hälsokartläggning där de fyllde i ett frågeformulär och genomgick en hälsogranskning. I denna studie undersöks prevalensen av metabolt syndrom, blodtryckssjukdom och störningar i glukosmetabolin. Av de undersökta var idrottarna äldre men friskare och motionerade mer jämfört med kontrollerna. Bland alla idrottargrupper var också prevalensen av de undersökta sjukdomarna lägre än hos kontrollerna. Prevalensen av metabolt syndrom och störningar i glukosmetabolin var minst hos dem som sov över sex och under nio timmar. Slutsatsen är att tillräcklig sömn och motion skulle skydda mot metabola störningar.
  • Siegfrids, Anna (Helsingin yliopisto, 2018)
    Denna pro gradu är en kvalitativ fallstudie som handlar om unga arbetslösa kvinnors upplevelser av pilotprojektet ”Kuntopaja”, en motionsinriktad arbetsverkstad. Syftet med avhandlingen var att ta reda på ifall motion kan tänkas fungera som en motvikt till arbetslöshetens negativa inverkan på hälsan. Detta är intressant att studera eftersom det i en finländsk kontext inte finns någon annan arbetsverkstad som fokuserar på motion och för att studien kan bidra till insikter om hur man kunde stöda arbetslösa mer helhetsmässigt, och på andra sätt än via åtgärder med fokus på sysselsättning och utbildning. Som informanter i studien fungerade fem unga kvinliga deltagare i åldern 18-29. Därtill intervjuades två ledare vid motionsverkstaden. De unga kvinnorna har alla varit arbetslösa mellan ett och tre år. Deras psykiska hälsa har varit så svag att de antingen har varit tvungna att avbryta sin utbildning, eller att de inte har varit kapabla att börja någon utbildning eller ta emot arbete. De unga kvinnornas fysiska hälsa har också orsakat problem där orörlighet och övervikt på olika sätt har försvårat vardagen. Individer som har problem med både sin psykiska och fysiska hälsa tenderar lätt ses som en riskfylld och sjuk grupp. Istället för att ta fasta på dessa ”risk- och sjukfaktorer” var jag intresserad av de arbetslösa unga kvinnornas upplevda hälsa i och med deras deltagande i motionsverkstaden ”Kuntopaja”. Aaron Antonovskys hälsoteori om salutogenes och känsla av sammanahang; ”KASAM”, gav goda verktyg för detta och fungerade som den teoretiska referensramen för min studie. I och med att mitt intresse riktade sig på upplevelser har jag tillämpat fenomenologisk hermeneutik som infallsvinkel. För att nå upplevelserna av motionsverkstaden har jag använt tre olika typer av datamaterial; två semistrukturerade gruppintervjuer med fem deltagare av motionsverkstaden, frågeformulär riktade till deltagarna och en semistrukturerad parintervju med motionsverkstadens två ledare. Som analysmetod har jag använt kvalitativ innehållsanalys. Mina forskningsfrågor var; 1: Varför deltog de unga arbetslösa kvinnorna i Kuntopaja- projektet? 2: Hurudana upplevelser har deltagarna av Kuntopaja-projektet? Hur såg ledarna på verksamheten? 3: Hurudan inverkan upplever deltagarna och ledarna att Kuntopaja-projektet haft på deltagarnas liv, speciellt gällande hälsomässiga aspekter? Den slutsats som har kunnat dras från analysen är att motion kan fungera som en motvikt till arbetslöshetens negativa inverkan på hälsan. Att Kuntopaja var ett halvfärdigt pilotprojekt hade stundvis bidragit till känslor av osäkerhet, frustation och motivationsbrist vilket understryker vikten av att verksamhet för individer och grupper som inte mår bra bör vara noga planerad och strukturerad. Frånsett detta var de arbetslösa unga kvinnornas upplevelser av Kuntopaja väldigt positiva; gruppen upplevdes trygg vilket hade sporrat dem att utmana sig själva såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Att de vid sidan om den vanliga arbetsverkstadsverksamheten hade fått fokusera på sig själva och sin hälsa istället för arbetslöshet hade även skapat en balans i vardagen. Resultatet av detta var en ökad fysisk och psykisk hälsa; vikten hade gått ner, dygnsrytmen och humöret hade blivit bättre och självförtroendet hade ökat. För en del deltagare innebar Kuntopaja en mer bestående förändring också efter verksamhetsperioden; motionen hade blivit en central motståndsresurs som de hade fortsatt med efter att Kuntopaja tagit slut. Detta hade hjälpt dem att uppnå en starkare KASAM över sina liv och de hade börjat söka sig vidare i livet. För några andra var förändringen mer temporär; ensamheten, psykisk ohälsa och kostnader var hinder för motionsutövandet efter Kuntopaja och deras fysiska och psykiska hälsa hade återgått till samma nivå som den varit innan Kuntopaja. En mer kontinuerlig insats kunde ha fungerat bättre i detta fall. Alla de fem arbetslösa unga kvinnorna upplevde ändå att tiden som de spenderade i Kuntopaja var meningsfull och bidrog till en bättre hälsa. Denna studie framhäver således vikten av att arbetslösa ungdomar skulle erbjudas jämlika möjligheter till motion och användning av motionsutrymmen, varpå arbetslösa ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid också skulle öka och de negativa effekterna av arbetslöshet skulle minska.