Browsing by Subject "musik"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-4 of 4
  • Othman, Hanna (Helsingin yliopisto, 2020)
    Denna pro gradu-avhandling undersöker vilka samhällsfrågor som lyfts upp i rapporteringen om sångtävlingen Eurovision song contest. Fokus ligger på vilka frågor som tas upp i den finländska tidningspressen i artiklar som behandlar tävlingen under åren 1964-1965, 1989-1990 och 2014-2015. Det första åratalet som granskas är år 1964 eftersom Finland då deltog för fjärde gången och medverkan i tävlingen har redan etablerats som en tradition. Därefter görs nedslag med 25 års mellanrum för att kunna se hur rapporteringen har förändrats. Tidningarna som undersöks är Hufvudstadsbladet som är Finlands största svenskspråkiga dagstidning, Helsingin sanomat som är Finlands största finskspråkiga dagstidning och Iltasanomat som är en finskspråkig kvällstidning. Urvalet föll på dessa tidningar eftersom de alla getts ut under åren i fråga. Eurovision song contest arrangerades för första gången år 1956 av European Broadcasting Union som är en europeisk tv- och radio-union. Målet med att arrangera den första sångtävlingen var att i efterkrigstida Europa skapa en gemenskap och en europeisk identitet, dessutom ville unionen testa ny sändningsteknik. Länderna skickar en representant som sedan tävlar mot de andra ländernas sångare. Tävlingen är fredlig och texterna får inte innehålla religiösa eller politiska budskap, men då flera europeiska länder samlas på en och samma plats så kan man inte undvika att också samhällsfrågor kommer att diskuteras. Den här avhandlingen visar att också artiklarna om tävlingen som ofta hittas på nöjes- eller tv-sidorna innehåller ämnen som berör samhället, konflikter och värdefrågor. I avhandlingen lyfts tre teman fram per årtionde, men granskningen visar att flera av ämnena återkommer under flera år. År 1964 kan vi läsa i artiklarna att Sverige inte deltar eftersom det pågår en skådespelarstrejk i landet, också andra år har olika strejker hotat tävlingen. År 1964 hoppar en demonstrant upp på scenen under showen och kräver att den portugisiska och den spanska diktatorn ska avgå. Både år 1964 och 1965 nämns det att östeuropeiska länder som vanligtvis tävlar i sin egen sångtävling, Intervision, nu också kan se Eurovision song contest. Kalla krigets slut och Berlinmurens fall färgar rapporteringen år 1989 och 1990. Jugoslavien vinner tävlingen 1989 och står värd därpå följande år, trots att landet höll på att genomgå stora förändringar och skulle komma att splittras kort därefter. Berlinmuren föll på hösten 1989 vilket inspirerade många låtskrivare som sjöng om fred och murar i sångtävlingen år 1990. Krig och fred har varit återkommande teman i Eurovision song contest genom åren, det här samma året sjöng också Frankrike om problematiken kring rasdiskriminering men låten som vann var en hyllningslåt till att de europeiska staterna skulle gå samman i Europeiska unionen några år senare. Under 2000-talet har Eurovision song contest ofta förknippats med HBTIQ- frågor och ämnet kommer regelbundet upp i rapporteringen, speciellt år 2014 då den skäggiga dragqueenen Conchita Wurst vinner tävlingen. Ämnet nämns också år 2015 eftersom Ryssland stramat till lagen kring homosexuellas rättigheter. Rysslands representanter får utstå högljutt buanden i direktsändningen både år 2014 och 2015 eftersom landet är inblandat i Krimkrisen som pågår i Ukraina, reportrarna i alla tidningar som undersöks nämner saken. Finlands egen representant år 2015 är punkbandet Pertti Kurikan Nimipäivät som består av fyra medelålders män med funktionsvariationer. Deras medverkan sägs ha krossat fördomar i hela Europa. För att vara en tävling som ska handla om musik och samhörighet hinner man på 60 år få in väldigt många konflikter och samhällsfrågor. Tidningspressen hinner också under dessa år förändras, men alla år behandlar de ändå Eurovision song contest trots att intresset ibland är svagare och ibland starkare. Eurovision song contest har varit en del av det finländska tv-utbudet under så gott som hela televisionens historia i Finland och har varit tillgänglig för alla finländare.
  • Tyrväinen, Helena (2009)
    The article discusses the different standpoint that three Finnish composers Leevi Madetoja, Väinö Raitio and Uuno Klami held in respect of the current of ideas in the early 20th-century French music world as regarded classicism and the modernist endeavours which crossed it. Instead of universalist classification, a context-based examination is proposed
  • Lindqvist, Jens (Helsingin yliopisto, 2017)
    Denna forskning är gjord för att reda ut och klarlägga skillnaden mellan begreppen improvisation och komposition inom musik samt för att undersöka musikers perception av sitt eget improviserande. Även interpretation av musik behandlas i sammanhanget. Först på de senaste 30 åren har forskningslitteraturen inom improvisation ökat markant. Debatten har gått het över skillnaderna och likheterna mellan komposition och improvisation. Dessutom har improvisation i nutida konstmusikkretsar blivit en trend på detta årtusende, och det förekommer mycket komponerad musik som gagnar sej av improvisatoriska element både i kammarmusiksammanhang och i orkestermusik. Även grupper som helt ägnar sej åt fri improvisation dyker upp som svampar ur jorden. Första delen av forskningen ägnar sej åt kritisk litteraturgranskning där jag tar ställning till rådande åsikter och kategoriseringar samt kommer med egna synvinklar på fenomenen improvisation, komposition och interpretation. Andra delen av forskningen handlar om hur två musiker uppfattar sitt eget musicerande. Musikerna blir intervjuade om hur de övat och uppfört improvisation inom en komposition. Även improvisationsdelen i musikstycket har analyserats för att kunna jämföras med resultatet i intervjuerna. Analysen beskriver vad musikerna gör när de spelar. Improvisationen är inte utskriven i noter. Resultatet av genomgången av litteraturen är den att man helt enkelt inte kan dra några absoluta gränser mellan komposition och improvisation. Detta beror bland annat på att dessa fenomen skapas genom liknande kreativa tankesätt. Också synen på dem som handling, objekt eller process påverkar deras likheter och olikheter. Resultatet av analysen och intervjun är den att en del av det som musikerna påstod sej göra när de improviserade sker även i verkligheten i improvisationerna. Till exempel tjänar improvisationen som en vändning eller utveckling i kompositionen, vilket även var musikernas intention. Däremot påstod musikerna att de inte var påverkade av den genomkomponerade delen av musikstycket när de improviserade men sådana influenser är ändå hörbara vid analysen av improvisationerna. Slutsatsen av litteraturgenomgången blir att skillnaderna och likheterna mellan komposition och improvisation kanske bäst kunde visualiseras genom att lägga upp dem på en linje där totalt kontrollerad komposition är ena ytterligheten och fri improvisation den andra, och där mitten av linjen behärskas av blandade former av komposition och improvisation samt genrebaserad improvisation. Musikstycket Strukturen som användes som forskningsobjekt i analysen, kategoriserades till komposition innehållande improvisation i överensstämmelse med vad som upptäcktes i litteraturgenomgången. Gällande analysen och intervjuerna kan man i stora drag märka att det som för musikerna var målet med improvisationen, dvs. en vändning eller en utveckling, även konkretiserades i själva spelandet. Däremot verkade influenserna från den genomkomponerade delen av stycket som hörs i improvisationerna förekomma mer på ett undermedvetet plan eftersom musikerna inte medgav att de hade tagit inspiration från den komponerade delen av stycket.