Browsing by Subject "narrativitet"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-7 of 7
  • Antti-Lindholm, Heidi Elisabet (2006)
    I pro gradu- avhandlingen studeras problemanvändning av internet ur ett skolkuratorsperspektiv. Syftet är att öka förståelsen av problemanvändning av internet i studerandenas vardag och som ett socialt problem. Referensramen har varit det postmoderna samhället. Globaliseringen och virtualiseringen av vardagen syns konkret via internet i ungdomarnas vardag. (Giddens 2003 ), (Baumann 2000). Forskning om internetberoende försvåras av att begreppet inte är klarlagt. Det har främst forskats utgående från ett medicinskt och ett psykologiskt perspektiv. (Kaltiala-Heino et.al, 2004) (Young 1999). Mediaforskningen har gett en bakgrund för förståelsen av mediakulturen i ungdomarnas verklighet i dagens informationssamhälle. ( Suoranta 2001) Forskningen är kvalitativ med skolkuratorernas berättelse i fokus. Berättelserna är fyra till antalet. Utgångspunkten var att skolkuratorerna skulle berätta om studerande, vars vardag påverkats av internet, datamaskin eller andra spelkonsoler. Ur de fyra berättelserna kunde man särskilja 10 fall som analyserades närmare. Berättelserna analyserades utgående från den biografiska modellen. Berättelsens bakgrundskonstruktion, narrativ, argumentation och sammanfattning gav redskap till analysen.(Riemann 2005, Johansson 2005) Analysens struktur utgjordes av de centrala teorierna i arbetet d.v.s. teori om beroende (Nilsson 2002), (Griffiths 1998) och teori om sociala problem i förändring (Ronnby 1987), ( Meuwisse & Swärd 2002), (Simpura & Tigerstedt 1999) . Undersökningen visar att internet är en naturlig del av studerandenas vardag. Som gemensam bakgrundskonstruktion för skolkuratorernas berättelser kunde urskiljas en förståelse av den s.k. nätgenerationen. Resultaten visar det som utmärker problemanvändning av internet är upptagenhet och att denna upptagenhet leder till konflikter i både hem, skola och andra sociala nätverk. Sinnesförändring, toleransökning och abstinenssymtom ger upphov till både fysisk och psykisk ohälsa. Problemanvändning av internet som ett socialt problem kan konstateras vara ett relativt nytt problem som inte har uppmärksammats i samhället. Detta problem kan ses som ett personligt problem i dagens postmoderna samhälle.
  • Lindroos, Mikaela Vilhelmina (2007)
    Syftet med avhandlingen är att fördjupa förståelsen av invandrares subjektiva erfarenheter av att möta det finländska samhället. Materialet utgör en del av det bidrag som insamlades till livshistorietävlingen ”Invandrarens livshistoria - Berätta om ditt liv med egna ord” under året 1997. Ur det ursprungliga materialet valdes nitton berättelser. Från dessa berättelser ingår endast de delar av berättelserna som återger livet i Finland. Berättelserna har analyserats med hjälp av Labovs narrativa modell. I avhandlingen studeras de komplexa förhandlingar invandrare ingår i för att uppnå delaktighet. Med hjälp av positionsteorin (Harré & van Langenhove) samt interkulturella teorier (Bennett) studeras de förhandlingar om position som invandrare tvingas i då de inträder i det finländska samhället. Invandrarnas anpassning till och möten med det finländska samhället påverkade ömsesidigt varandra. Studien visade att invandrarna positionerades som inkompetenta av majoritetsbefolkningen med hänvisning till de specifika regler för interaktion som råder i det finländska samhället. Förhandlingarna beskrevs som komplicerade möten av förväntningar och hierarkier. Avsaknaden av färdigheter i de specifika reglerna för samvaro verkade användas som en förevändning till positionerande av invandrare i underläge.
  • Levälahti, Johanna Katarina (2005)
    Enligt tidigare forskning utgör återhämtning från missbruksproblem en process som inkluderar livshändelser, inre kognitiva processer, sociala nätverk och existentiella frågor. Syftet med den här avhandlingen är att utreda det sociala nätverkets roll under förändringsprocessen från alkoholmissbruk till nykterhet. Pro gradu arbetet fokuserar på vem som är givare av socialt stöd samt vilken typ av stöd som är centralt under olika skeden i förändringsprocessen. Det sociala nätverkets roll i återhämtningsprocessen undersöks utifrån tidigare forskning kring återhämtning från alkoholmissbruk och elva informanters livsberättelser. Tematiska intervjufrågor om sociala nätverk ställdes till samma informanter. För undersökningen har bl.a. Blomqvist 1998, 1999; Granfield & Cloud 2001a, 2001b och Koski-Jännes 1998 utgjort centrala källor kring återhämtning från missbruksproblem. Narrativ har belysts främst av Lieblich et al. 1998 och Johansson 2005. I avhandlingen utgörs sociala nätverk av informella, kontextbundna och formella relationer som finns kring en individ eller en problemsituation. Socialt stöd innebär i huvudsak interaktioner som blir till hjälp för mottagaren men kan också innebära negativ påverkan. Positivt socialt stöd har kategoriserats som emotionellt, instrumentellt, informativt och existentiellt. Analysen behandlar vem som ger vilken typ av socialt stöd under olika livsskeden (aktivt missbruk, vändpunkt och vidmakthållande) i informanternas livsberättelser. Undersökningen visar att sociala nätverks roll är att vara tillgängliga som givare av socialt stöd. Sociala nätverk och socialt stöd kan underlätta förändringsprocessen, om individen kan tillvarata tillgängliga resurser. Huruvida individen kan tillgodogöra sig dessa beror på individens tolkning av situationen och i vilket skede av förändringsprocessen han eller hon är. Sociala nätverk kan sägas ha betydelse både som motivations- och vidmakthållandefaktor.
  • Remes, Julian (Helsingin yliopisto, 2019)
    I avhandlingen presenteras Alasdair MacIntyre och Charles Taylors moralfilosofi. Målet för arbetet är att ge en bild av de båda filosofernas moralfilosofi genom en beskrivning av deras centrala moralfilosofiska begrepp. Avhandlingen har begränsats till de båda filosofernas Magnum opus, MacIntyres After Virtue och Taylors Sources of the Self, som båda utkom på 1980-talet. I böckerna tog filosoferna ställning till den debatt om modernismen som pågick. Fokus i arbetet ligger på beskrivningar av filosofernas argument som gäller människan och moralen, och som kunde kallas för en meningsfull moralfilosofi. Arbetsmetoden är deskriptiv. Det centrala är att beskriva moralfilosofierna utgående från de begrepp MacIntyre och Taylor använder för att konstruera sin moralfilosofi. Speciellt Taylors Begrepp är ibland utbytbara och överlappande, vilket innebär att beskrivningarna innehåller upprepningar som också är viktiga för en djupare förståelse av ämnet. MacIntyres målsättning i After Virtue är att finna en standard för moralfilosofin. Han anser att man antingen kan välja Nietzsches väg, dvs. en relativistisk och godtycklig moral eller återgå till en aristotelisk moralfilosofi. I avhandlingen beskriver jag en dygdetik, som MacIntyre erbjuder som ett trovärdigt alternativ till en relativistisk moralfilosofi. MacIntyre kallar sitt alternativ för en social teleologi som omfattar begreppen praxis, narrativitet och tradition. Taylor utgår från ett personligare perspektiv då han vill artikulera sin moralfilosofi. Han anser inte som MacIntyre att människan har förlorat sin kontakt till det goda i de moraliska teorierna, utan att det finns vissa transcendentala villkor som alltid gäller, bland annat att människan alltid är i en relation till det goda. Taylors kritik mot de instrumentella moralteorierna, såsom utilitarismen och kantiaismen är inriktad på att dessa moralteorier döljer sina moraliska antaganden, vilka baserar sig på en idé om universell rättvisa och förnuftets dignitet. Innan beskrivningen av de centrala begreppen i Taylors moralfilosofi ger jag en beskrivning av Taylors syn på människan, han anser nämligen att ”Människan är ett språkligt djur” som har möjlighet till självtolkning. I avhandlingen ges en bild av Taylors moralfilosofi genom det transcendentala villkoret hos honom som är självets relation till det goda. Den relation som självet har till det goda och som självet gör bedömningar om, dvs. huruvida något är bättre eller sämre kallar Taylor för starka värderingar. Dessutom diskuterar jag begreppen ramverk, narrativitet, praktiskt förnuft, det hypergoda, det konstituerande goda och artikulation hos Taylor. Avslutningen omfattar tankar om skillnaderna mellan filosoferna och bland annat om hur meningsfull moralfilosofi de facto är ett inlägg i diskursen om samtiden. I avhandlingen presenteras Alasdair MacIntyre och Charles Taylors moralfilosofi. Målet för arbetet är att ge en bild av de båda filosofernas moralfilosofi genom en beskrivning av deras centrala moralfilosofiska begrepp. Avhandlingen har begränsats till de båda filosofernas Magnum opus, MacIntyres After Virtue och Taylors Sources of the Self, som båda utkom på 1980-talet. I böckerna tog filosoferna ställning till den debatt om modernismen som pågick. Fokus i arbetet ligger på beskrivningar av filosofernas argument som gäller människan och moralen, och som kunde kallas för en meningsfull moralfilosofi. Arbetsmetoden är deskriptiv. Det centrala är att beskriva moralfilosofierna utgående från de begrepp MacIntyre och Taylor använder för att konstruera sin moralfilosofi. Speciellt Taylors Begrepp är ibland utbytbara och överlappande, vilket innebär att beskrivningarna innehåller upprepningar som också är viktiga för en djupare förståelse av ämnet. MacIntyres målsättning i After Virtue är att finna en standard för moralfilosofin. Han anser att man antingen kan välja Nietzsches väg, dvs. en relativistisk och godtycklig moral eller återgå till en aristotelisk moralfilosofi. I avhandlingen beskriver jag en dygdetik, som MacIntyre erbjuder som ett trovärdigt alternativ till en relativistisk moralfilosofi. MacIntyre kallar sitt alternativ för en social teleologi som omfattar begreppen praxis, narrativitet och tradition. Taylor utgår från ett personligare perspektiv då han vill artikulera sin moralfilosofi. Han anser inte som MacIntyre att människan har förlorat sin kontakt till det goda i de moraliska teorierna, utan att det finns vissa transcendentala villkor som alltid gäller, bland annat att människan alltid är i en relation till det goda. Taylors kritik mot de instrumentella moralteorierna, såsom utilitarismen och kantiaismen är inriktad på att dessa moralteorier döljer sina moraliska antaganden, vilka baserar sig på en idé om universell rättvisa och förnuftets dignitet. Innan beskrivningen av de centrala begreppen i Taylors moralfilosofi ger jag en beskrivning av Taylors syn på människan, han anser nämligen att ”Människan är ett språkligt djur” som har möjlighet till självtolkning. I avhandlingen ges en bild av Taylors moralfilosofi genom det transcendentala villkoret hos honom som är självets relation till det goda. Den relation som självet har till det goda och som självet gör bedömningar om, dvs. huruvida något är bättre eller sämre kallar Taylor för starka värderingar. Dessutom diskuterar jag begreppen ramverk, narrativitet, praktiskt förnuft, det hypergoda, det konstituerande goda och artikulation hos Taylor. Avslutningen omfattar tankar om skillnaderna mellan filosoferna och bland annat om hur meningsfull moralfilosofi de facto är ett inlägg i diskursen om samtiden.
  • Forsén, Madeleine (Helsingin yliopisto, 2018)
    Syftet med den här uppsatsen är att närläsa Johanna Boholms prosalyriska verk Jag är Ellen (2015) för att få syn på vad det är som berättas, varför berättelsen ser ut som den gör och hur den berättas. Inga vetenskapliga analyser har tidigare gjorts av Jag är Ellen, men recensenter har lyft upp teman som tid, rum, skapelseberättelse, kvinnlig kollektivitet och fåglar. Jag tar i min analys fasta på dessa teman och granskar dem genom feministisk filosofi och ekofeminism. Huvudfokus i min analys är den feministiska mönstervarseblivningen som jag hävdar finns såväl i form som i innehåll. Med ekofeministisk teori granskar jag på vilket sätt Boholm skriver om kvinnorna och fåglarna och jag kan urskilja en kamp för naturen, kvinnobilden och fågelheten och en kamp mot en snäv patriarkalt kvinnobild såväl i nutiden som historiskt. Genom mannens avstånd till och oreflekterande av naturen hittar jag en antropocentrisk syn på naturen som är kopplad till den mansbild som porträtteras i verket. Som metod använder jag mig av onaturligt narrativ och feministisk narratologi. Onaturligt narrativ är Jan Alder, Brian Richardson, Stefan Iversen och Henrik Skov Nielsens svar på Monica Fluderniks teori om ett naturligt narrativ och har mycket likheter med magisk realism. Jag visar hur Boholm med ett onaturligt narrativ dekonstruerar tid, fysiska lagar och logiska principer och hur hon genom detta skapar en ny norm för kvinnans varande i sin fågelhet. Eftersom mannen inte passar in i detta onaturliga narrativ skapas ett utanförskap samtidigt som en patriarkal norm kritiseras och ifrågasätts. Det onaturliga narrativet möjliggör dessutom för Boholm att inte skriva tiden som linjär och genom detta blir mönstervarseblivningen ytterligare synlig. Boholm inleder sitt verk med en skapelseberättelse, och det faktum att många av karaktärerna dör och återuppstår lockar till en jämförelse med Bibelns skapelseberättelse. Också här kommer jag fram till att det Boholm gör är dekonstruktion av kunskapsarvet och det normativa narrativet. En viktig del i min analys är den feministiska filosofins motstånd mot den manliga traditionen av metaforfilosofi. Genom en granskning och närläsning av Boholms upprepningar av framförallt fåglar och en sidenhandske får jag syn på hur Boholm raserar de bilder och metaforer som vanligtvis är knutna till dessa ting och hur hon skapar sin egen definition av dem. Dessa blir ett sätt för kvinnorna i verket att frigöra sig från en snäv kvinnobild och här lutar jag mig framförallt mot feministiska filosofer som Phyllis Rooney, Marilyn Frye, Susan Sherwin och Toril Moi och deras teorier om ett manligt språk och den feministiska strategin att ta tillbaka ord. Jag knyter ihop alla delar i min analys till en helhet som är mönstervarseblivning. Onaturligt narrativ, ekofeminismen, metaforfilosofin och skapelseberättelsen är alla delar av denna helhet som jag menar inte kan lösgöras från varandra. Resultatet blir en kritik mot en antropocentrisk verklighetsuppfattning och en alternativ feministisk tillvaro blir möjlig.
  • Cederberg, Bodil (2006)
    Individen tolkar sina erfarenheter och skapar sitt livsprojekt med hjälp av narrativa modeller, som erhålls från det sociala lagret. Syftet med pro gradu -avhandlingen var att närmare undersöka tillfrisknande-processen från ätstörningar genom tillämpning av narrativ metod. Materialet samlades in genom intervjuer med åtta kvinnor i åldern 25-50 år som hade haft eller ännu hade ätstörningar. Kvinnornas tolkningar och konstruktioner av ätstörningen och tillfrisknandet granskades närmare och intervjutranskripten konstruerades om till berättelser om ätstörningen och tillfrisknandet i tredje person. Berättelserna delades in i två kategorier: tillfrisknande-berättelser och berättelser där tillfrisknandet ännu inte konstruerats. Då kvinnorna befann sig i olika skeden av tillfrisknandet var det lämpligt att närma sig materialet med utgångpunkt i den föränderliga narrativen om erfarenheterna. Ansvarsfördelningen i berättelserna granskades närmare i attributionsteoretiska termer, med hjälp av Dwecks (1999) begrepp entitetstänkande och förändringspotential. Användningen av populärpsykologiska förklaringsmodeller till ätstörningarna, speciellt moderns och familjens roll i berättelserna, granskades utgående från deras relevans för vardagskunskapen. Resultaten visade att tillfrisknandeberättelserna präglades av tron på individens förändringspotential och förmåga att påverka tillvaron i positiv riktning. Dessa berättelser kunde klassificeras som mognadsberättelser. Ätstörningen och tillfrisknandet konstruerades som en del av samma utvecklingsprocess. Centralt i tillfrisknandet var upplevelsen av att något gott följt av erfarenheterna. Målet var självkännedom och självtillit. Känslan av delaktighet, att åter få kontakt med det äkta jaget och omvärlden, var viktigt i tillfrisknandet. De berättelser där tillfrisknandet ännu inte konstruerats var mera fragmentariska. Orsakerna till ätstörningen konstruerades vara opåverkbara, eller så upplevdes ätstörningen vara en väsentlig, mystisk del av identiteten. Berättelserna präglades av det förflutna, samt av offer- och entitetstänkande. Ätstörningen upplevdes ännu fylla en funktion i livet som trygghet. Målet var självacceptans och att hantera ätstörningen. Med distans till ätstörningen var det möjligt att se samband mellan de steg som fört framåt mot ökat välmående. Även fragmentariska berättelser kan dock vara av värde för berättaren, då de representerar ett steg framåt mot den individuella, äkta berättelsen Den mest centrala litteraturen var: Dweck (1999), Self- theories: Their Role in Motivation, Personality and Development. Garrett (1998), Beyond Anorexia – Narrative, Spirituality and Recovery och Koski-Jännes, Jussila, & Hänninen (1998), Miten riippuvuus voitetaan.
  • Granholm, Camilla (2006)
    Pro gradu-avhandling presenterar de möjligheter webben erbjuder för att stöda och hjälpa personer i svåra livssituationer. Som konkret exempel på virtuell hjälp tas Nyytis Virtualskuldra upp. Avhandlingen är tudelad. Den första delen består av en presentation av Nyyti rf:s verksamhet och Virtualskuldran som redskap i hjälparbetet samt av en forskningsöversikt som tar upp tidigare samhällsvetenskaplig internetforskning, forskning kring ungdomar, studerande och psykisk hälsa. Avhandlingens första del sammanfattas med en definition av virtualhjälpens plats i undersökningen och i ett vidare samhällsperspektiv. Den andra delen av pro gradu-avhandling består av en introduktion till narrativ teori och metod samt av en empirisk undersökning där den narrativa metoden tillämpas i analysen av studerandenas meddelanden till Virtualskuldran. Som utgångspunkt används Vilma Hänninens (2000) teori om skildringens kretslopp. Den kvalitativa undersökningen granskar meddelanden som skrivits till Virtualskuldran under år 2005 där kontaktorsaken, enligt klientens egen utsago, är stress, trötthet, utmattning och nedstämdhet. Genom analysen av studerandenas berättelser vill man ha svar på följande frågor: ·Vad karaktäriserar studerandenas berättelser som skrivs till en virtuell lågttröskel arena? ·Hurdan hjälp söker studerandena? ·Varför väljer studerandena den virtuella arenan för sina berättelser? Resultatet av undersökning är att det på basis av de berättelser studeranden skriver till Virtualskuldran verkar som om självständigblivningsprocessen i många fall skulle vara problematisk för ungdomar i dagens samhälle. Det som gör denna utvecklingsfas så svår är de oflexibla och ensidiga skildringarna vi har av vad det är att var ung, självständig vuxen i vår kultur. Den smärtsamma utvecklingskrisen som många unga upplever är något som de vill dölja för andra, vilket bidrar till att hela processen blir ännu tyngre att bära. Den virtuella arenan där man anonymt kan avslöja sina tankar och känslor verkar vara något som ungdomar upplever lättillgängligt och pålitligt, och som ett ställe där de vågar öppna sig och reflektera över hur de mår. Viktiga källorna är: Vilma Hänninen (2000) Sisäinen tarina, elämä ja muutos. Rob Shields (2003) The virtual. Sherry Turkle (1997) Life on the screen. Identity in the Age of the Internet. Patricia Wallace (1999) The Psychology of the Internet.