Browsing by Subject "nationalism"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-20 of 32
  • Österberg, Mette (2005)
    I Costa Rica har intresset för att studera konflikterna mellan costaricaner och nicaraguanska immigranter i landet bland akademiker under de senaste åren ökat. De costaricanska forskarna har förklarat den allmänt förekommande costaricanska diskrimineringen av nicaraguaner, genom att peka på den costaricanska nationalismen och känslan av överlägsenhet gentemot övriga centralamerikaner. I denna pro gradu -avhandling undersöker jag hur förhållandena mellan costaricaner och nicaraguaner uttrycks bland barn i en skola där costaricanska och nicaraguanska barn dagligen interagerar. Jag undersöker vilken syn barnen har på sig själva, på "den andra" och på förhållandena mellan dem. Jag undersöker också på vilket sätt diskrimineringen påverkar barnens uppfattningar samt hur barnen dels uttrycker och dels själva reagerar på diskrimineringen. Teoribakgrunden utgörs av antropologiska diskussioner om etnicitet och nationalism. Mitt eget material utgörs av litteratur, arbeten och intervjuer som samlades in under mitt fältarbete i Costa Ricas huvudstad San José under hösten 2004. Resultatet av analysen av mitt eget etnografiska material skiljer sig från de costaricanska forskarnas åsikter. Enligt de costaricanska forskarna framställs Costa Rica allmänt av costaricanerna som "exceptionellt" och "bättre" jämfört med Nicaragua. Mot bilden costaricanerna har om sig själva har "den andra", nicaraguanen, under långa tider ställts i kontrast. De costaricanska akademikerna har framställt nicaraguanernas reaktioner på diskrimineringen som passiva. Bland barnen jag undersöker är det de costaricanska barnen som är passiva och som uttrycker de mest neutrala åsikterna både när det gäller dem själva och nicaraguanerna. Förhållandena mellan costaricanerna och nicaraguanerna framställs som konfliktfria. De nicaraguanska barnen däremot uttrycker etniciteten på ett nästan aggressivt sätt. De lyfter fram en väldigt positiv bild av sig själva och framställer costaricanerna som den negativa motpolen till nicaraguanerna. Bland de nicaraguanska barnen lyfts också konflikten mellan de etniska grupperna fram. Orsaken till varför etnicitet uttrycks annorlunda bland barnen än bland de vuxna i de costaricanska forskarnas exempel, hävdar jag att man hittar genom att närmare undersöka den specifika kontext där det etnografiska materialet samlas in. Genom att undersöka vilka olika faktorer som påverkar barnen på olika nivåer presenterar jag min tolkning av varför etnicitet uttrycks just på detta sätt bland barnen i Costa Rica.
  • Moliis, Jani (2004)
    The thesis examines the impact Soviet nationality policy had in the outburst of ethnic conflict in Georgia. The relations of five different minority groups (Abkhazians, Ossetians, Ajarians, Armenians and Azeris) with the central state are examined and analyzed with the purpose of coming to an understanding of how Soviet-era policies have affected the current state of those relations. The discrepancy between nationalism and communism is also presented. The development of socialist thinking on nationalism is examined in order to comprehend how Soviet nationality policy was developed. Although Lenin’s ideas were not the only socialist theories on nationality questions, they became the foundation of all future Soviet nationality policy. Being contradictory in themselves, Lenin’s theories proved to be a poor basis for policy, removing any coherence from Soviet nationality policy. Later Soviet leaders were free to pursue any kind of policy at all and still claim to be following in Lenin’s footsteps. With the collapse of the Soviet Union, Abkhazians and Ossetians took to arms and fought violent wars with the Georgian central state. In Ajaria, local leadership turned the region into a personal dictatorship, which Tbilisi has no practical control over. Only Armenians and Azeris have remained pacific for the time being and it is shown in the thesis that this is partially because of Soviet non-involvement. The effects of Soviet nationality policy are divided into four categories: tying of nationality to territory, articulating ethnic differences, creation of a hierarchical system between different ethnic groups and granting of autonomy. The three first mechanisms of involvement are used to examine the effects of Soviet nationality policy on each of the five ethnic groups. The main empirical sources of the thesis are Ronald Suny’s The Making of the Georgian Nation and Svante E. Cornell’s works on the Caucasus. Some interviews were also done in Georgia. Methodologically the thesis is a case-study with controlled comparison of five cases within Georgia. Theory is derived from Michael E. Brown’s work on ethnic conflicts and from several works on communism and nationalism, e.g. Jeremy Smith, Richard Pipes and Hélène Carrère d’Encausse.
  • Byholm, Matilda (Helsingin yliopisto, 2021)
    Denna avhandling behandlar Jalmari Jaakkolas propagandapublikation Suomen idänkysymys (sv. Finlands östproblem), som gavs ut år 1941. Bokens syfte var att motivera Finlands rätt till att göra anspråk på Östkarelen och Kolahalvön och forma ett Storfinland. Suomen idänkysymys fick sin början som ett tyskt beställningsarbete. Den tyska statsmakten hade våren 1941 framfört en önskan om att få en historiskt, geografiskt och etnografiskt motiverad sammanställning om Finlands gränsönskemål. Den finska statsmakten valde Jalmari Jaakkola, som var professor i historia vid Helsingfors universitet, till att förverkliga detta uppdrag. Han fick hjälp av ett antal aktiva medlemmar i Akademiska Karelen-Sällskapet. Resultatet av detta samarbete var först memorandumet ”Itä-Karjalan ja Kuolan kysymys” som cirkulerade i slutna kretsar i Tyskland under våren 1941. Hösten 1941 bearbetades memorandumet till en bok, Suomen idänkysymys, som gavs ut till den finländska allmänheten och översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Avhandlingens centrala frågeställningar är vilka argument för ett Storfinland som presenteras Suomen idänkysymys och hur dessa harmoniserar med Jalmari Jaakkolas historiska uppfattningar han uttryckt i sina tidigare skrivelser. De gränskrav som Jaakkola ställde i sitt verk påverkade den finska och tyska statsmaktens förhandlingar om hur Sovjetunionens område skulle delas efter kriget i den mån att den tyska statsmakten gick med på att Finland skulle få förutom Östkarelen även Kolahalvön. Allt som allt var Suomen idänkysymys en del av en större helhet där den tyska statsmakten ritade om Europas gränser för att skapa ett nytt Europa efter att ha vunnit det andra världskriget. Ett Storfinland var en del av Tysklands gränsplaner. Efter att Tyskland och Finland förlorat andra världskriget tystades diskussionen om ett Storfinland ner. Jalmari Jaakkola höll resten av sitt liv låg profil om boken och tog avstånd till sin delaktighet i den krigstida Storfinlandpropagandan.
  • Jakobsen, Morten (Helsingfors universitet, 2017)
    The present study examines the discursive construction of Nordic identity in a contemporary movement of the twenty-first century known as New Nordic Cuisine (NNC). It contributes to the sparsely researched topic of food and nationalism by uncovering how New Nordic Cuisine relies on a shared history of the Nordic nation-states and roots itself in a primordialist conception of nations in order to create a Nordic identity movement. The thesis incorporates theories and concepts from history, human geography, and political science as its foundation for answering how a Nordic identity is discursively constructed by the movement and what the societal implications are of this construction. The methodology used for this type of interdisciplinary analysis is Critical Discourse Analysis as envisioned by Norman Fairclough. The data consists of two cookbooks, three reports by the Nordic Council of Ministers (NCM), and one promotional brochure also by NCM. This range of material ensures that the main figures and initiators of the movement, meaning the chefs and the politicians of NCM, are represented. The analysis locates three discourses on globalization, terroir, and identity respectively. NNC adopts the French gastronomic term ‘terroir’ in order to explain a close connection between food, nature, and identity. The movement defines terroir as the eternal conditions in which produce grows, meaning all the natural elements of the weather and the soil, which together make a place unique. Due to the produce coming to life in these conditions, it is thought to embody the culture of that location. When humans consume the food, their conception of themselves transforms. Thus, the timeless identity of the land is experienced through food and, at the same time, affects the identity of people. The implications of this idea are that societies, who legitimize themselves based on a shared identity, are at least partly created based on the nature of that location. Such a terroir is argued to exist in Norden. The idea of a Nordic terroir means that the Nordic people, in order to establish a stable identity, need to experience the terroir-dimension in the food they consume. However, according to the movement the emergence of globalization has obfuscated a previously close connection to nature by industrializing and homogenising the production of food. This has resulted in a lack of Nordic identity. This thesis argues that the NNC movement due to their romantic vision of nature and people fail to see the creation of Nordic nation-states and the idea of Norden in a historical perspective. Globalization is not antithetical to nation-states, but was instead an essential facilitator in their emergence during the nineteenth century. Only by acknowledging the historical specificity of Norden and its nation-states as well as the changing nature of terroirs throughout history can we live with a vision of the world that complements history and scientific evidence.
  • Suominen, Ina (Helsingin yliopisto, 2020)
    Nationalistiska idéer började sprida sig i Europa under 1800-talets lopp och dessa tankar nådde även Finland där man vid medlet av seklet allt mer aktivt började skapa en nationell identitet. I Europa var nationalismen starkt kopplad till det militära och i Finland fick den nationella armén sitt motstycke i Livgardets 3:e finska skarpskyttebataljon, vanligen kallad Finska gardet, en finsk truppenhet i den ryska armén. Gardet hade grundats 1817 och var från och med 1829 en del av kejsarens livgarde. Gardet hade en synlig roll i storfurstendömets huvudstad och deltog även i två krig i utlandet, Krimkriget (1853–1856) och rysk-turkiska kriget (1877–1878). Både under fredstid och krigstid bevakades gardets uppträdande i den finska pressen. I denna pro gradu avhandling granskas hur sex finska dagstidningar använde sig av nationalistisk retorik i rapporteringen om Finska gardet under åren 1850 till 1880. De studerade tidningarna är Finlands Allmänna Tidning, Helsingfors Dagblad, Helsingfors Tidningar, Papperslyktan, Suometar och Uusi Suometar. I avhandlingen granskas hur dessa tidningar beskrev Finska gardet som en nationell symbol, hur de framhävde gardisternas finskhet och hur de beskrev relationen mellan gardet och de ryska kejsarna. Det teoretiska ramverket för avhandlingen bygger på teorier om nationalism. Pressens sätt att beskriva gardet granskas genom teorier om konstruerandet av en nationell identitet, nationalkarakteriseringar, en föreställd gemenskap, nationell historieskrivning och nationella mytbildningar. I avhandlingen framförs att samtliga tidningar influerades av nationalistiska idéer. I pressen inbjöds läsarna till att känna samhörighet med Finska gardet på grund av deras gemensamma nationalitet och använde sig av retorik som underströk att gardets framgång återspeglade sig på hela det finska folket. Pressen framhöll ofta gardisternas finskhet, genom att beskriva dem som en del av det historiska finska folket samt genom att använda sig av olika finska nationalkarakteriseringar. Sättet som gardet beskrevs på kan ofta liknas till Topelius och Runebergs historiska skildringar av finska krigare. Gardets förhållande till Ryssland problematiserades egentligen inte i pressen men i de ställvis förekommande jämförelserna till sina ryska motparter betonades ofta gardets briljans framom de ryska enheterna. Däremot framhävde pressen kontinuerligt Finska gardets koppling till kejsaren och gav ett intryck av att kejsarfamiljen hade ett förnämligt förhållningssätt till gardet. Pressen hade ett enhetligt sätt att skriva om gardet, med undantaget av Papperslyktan som på grund av sin kortlivhet nämnde gardet endast ett fåtal gånger. De finskspråkiga tidningarna skiljde sig från sina svenskspråkiga motparter genom att skriva om sociala frågor gällande gardets manskap och framhävde tidvis att gardets kommandospråk borde ha varit finska. Över de tre decennierna som avhandlingen behandlar sker inga stora förändringar i hur gardet beskrivs, förutom att beskrivningarna får en starkare nationalistisk prägel mot slutet av 1800-talet. Ställvis kan man även finna spår av det mer separatistiska tänkandet som började vinna mark i Finland mot slutet av den studerade tidsperioden. Pressens enhetliga sätt att beskriva gardet kan förklaras med att gardet allmänt accepterades som en nationell symbol och orsakade därav ingen större polemik i pressen.
  • Tienari, Janne; Vaara, Eero; Björkman, Ingmar (Sage Publications, 2010)
    In this article, the authors explore media coverage of a recent acquisition across national borders. Their starting point is that the media represent a key arena of “discursive strategizing” for actors such as corporate managers. They illustrate and specify how global capitalism, as discourse relying on economic and financial rationale and exemplified here by the acquiring firm’s attempts to expand, meets national spirit, exemplified here by the complexity in selling the acquisition target to foreigners. The main contribution of this study lies in identifying how key actors draw on and mobilize rationalistic and nationalistic discourses in public discussion. The analysis illustrates that the same actors can draw on different—even contradictory—discourses at different points in time. Furthermore, different actors—even with opposing objectives—may draw on the same discourse in legitimizing their positions and pursuing specific ends.
  • Puustinen, Kai (2000)
    Work concentrates on the reasons and demands behind a successful internationalization of a sport and government's role behind the success. Two cases in this study are Judo and Taekwondo. They both are oriental martial arts which have become to a sport. Governments have been supporting both of the studied cases. How that support has been done and how it has been helping the sports to become international sports are the main issues of this research. The method used in the research is called understanding explaining. It is qualitative, explaining and partly empirical. The main part of the knowledge comes from the interviews made during March 27th, 1997 and March 24th, 1998. Nationalism is one main issue in the framework of the study. Nationalism and it's connections to the sports have also been taken under closer surveillance in this work. Nationalism in sports is a very important issue to understand before the actions of the governments within the sports studied are presented. After the framework both of the studied sports histories are introduced and then the comparison of the cases is made. Last part of the work concentrates to the benefits for the government from supporting the sports and after this few conclusions are made. As a result of the study, a new model to picture the development of the internationalization process - Seven Step -model - is introduced. The role of the government in both cases is clearly seen. The connection to the daily international politics of the countries studied is also pointed out.
  • Airaksinen, Tiina (2014)
    This article analyses those imperialist and national discourses that the Chinese and the British constructed particularly during the May Fourth Movement in 1910’s and 1920’s China. Moreover, the paper will analyse the form, content, and impact of the May Fourth rhetoric on national identity. The paper concentrates on analysing cultural, historical, and political dimensions of nationalism presented in China. It was clear that the May Fourth protestors, especially the urban and educated men, dominated public articulations of national identities. With their control of knowledge production and in some cases control of state bureaucracies, élite men were able to make demands for the nation, often combining their own group needs with particular definitions of the nation. British discourse that was constructed during the May Fourth Movement responded to a reality that was infinitely adaptable in its functions of preserving the basic structures of imperial power. For the British, May Fourth demonstrators represented a potential change in the existing intellectual, political, social, and economic stability which, for decades, had guaranteed a British privileged position in the country. As result, discussions on nationalism and imperialism became a crucial part of the Sino-British May Fourth Movement discourse.
  • Wahlbeck, Östen (Gidlunds förlag, 2015)
    Antalet svenska medborgare som flyttar till Finland har stadigt ökat. Inflyttad från Sverige förklarar dynamiken i den nya svenska migrationen till Finland. Inflyttares erfarenheter analyseras med hjälp av teorier inom migrations- och etnicitetsforskningen. I boken presenteras en intervjustudie med svenska medborgare bosatta i Helsingfors. I fokus för studien står erfarenheter av sociala integrationsprocesser och etniska gränsdragningar i en lokal kontext. I Helsingfors utgör svenskspråkiga en språkminoritet. Analysen ger en förståelse för hur svenskar positionerar och orienterar sig i denna nya sociala och språkliga kontext. Boken är ett unikt bidrag till både invandringsforskningen i Finland och forskningen om utvandring från Sverige.
  • Niemelä, Tiia (Helsingin yliopisto, 2018)
    1920-luvun Kuuba oli juuri itsenäistynyt entinen Espanjan siirtomaa Yhdysvaltojen tiiviissä poliittisessa ja taloudellisessa ohjauksessa. Tutkin pro gradu -tutkielmassani Kuuban järjestäytyneen feministisen liikkeen alkua, kansallisia naisten kongresseja, jotka järjestettiin Havannassa vuosina 1923 ja 1925. Kongressit järjesti feministinen kattojärjestö Federación Nacional de Asociaciones Femeninas ja niihin osallistui useita kymmeniä naisjärjestöjä joka puolelta Kuubaa. Olen perehtynyt työssäni naisten kongressien toimintakertomuksiin, jotka sisältävät kongresseissa pidetyt esitelmät sekä yleiset päätökset. Analysoin niiden perusteella, millaisia asioita kuubalaisfeministit ajoivat naisille tärkeinä ja millaisiksi he sitä kautta määrittelivät kuubalaiset naiset. Kongresseihin osallistuneet feministit olivat pääasiassa valkoisia, koulutettuja, keski- ja yläluokkaisia naisia, joista huomattavasti pienempi osa oli naimisissa tai äiti verrattuna kuubalaisnaisten enemmistöön. Heidän ei siis voida katsoa edustaneen keskimääräistä kuubalaisnaista, mutta he ottivat itselleen aseman kaikkien kuubalaisnaisten äänenä. Nostan esiin kaksi isompaa teemaa: poliittiset oikeudet ja äitiyden. Näitä molempia teemoja sitoo yhteen nationalismi, joka oli kuubalaisen feminismin tärkeä tausta-aate. Poliittisilla oikeuksilla feministit tarkoittivat äänioikeutta kaikissa valtiollisissa vaaleissa, joka lopulta kirjattiin Kuuban perustuslakiin 1934 ja ratifioitiin 1940. Äänioikeutta perusteltiin naisten osallistumisella Kuubalaisen yhteiskunnan rakentamiseen ja ylläpitoon sekä edistysajatuksella. Äitiyden kuubalaisfeministit mielsivät naisten olennaiseksi ominaisuudeksi, joka ei liittynyt ainoastaan fyysiseen uuden elämän synnyttämiseen, vaan ilmeni myös yhteiskunnallisena äitiytenä, joka määritti naisen toimintaa yhteiskunnassa. Kuubalaisfeministien näkemys oli, että kansakunta muodostuu miehistä ja naisista, joiden molempien ominaisuuksia tarvitaan yhteiskunnan pitämiseksi tasapainossa. Heidän mukaansa niin kauan, kun naisilta oli kielletty tiettyjä kansalaisoikeuksia, Kuuba ei voinut olla tasapainoinen, moderni valtio. Esitän, että kuubalaisfeministit rakensivat 1923 ja 1925 tietoisesti mielikuvaa lempeästä, uhrautuvasta ja aktiivisesta kuubalaisnaisesta, joka olisi täysien poliittisten ja sosiaalisten oikeuksien arvoinen. He vetosivat retoriikassaan äitiyteen ja kansallismielisyyteen, sillä niihin yhdistyi voimakkaita positiivisia tunnelatauksia. Lisäksi he pyrkivät sitomaan oman agendansa yleiseen poliittiseen uudistusmielisyyteen ja tätä kautta samaistamaan modernin valtion ja naisten oikeudet toisiinsa.
  • Kaukonen, Anne (Helsingfors universitet, 2017)
    Kvinnobilden och finskhetsidealet var av avgörande betydelse för grundandet av Kalevalaisen Naisen Muistomerkkitoimikunta år 1935. Grundaren och den ledande figuren, författaren Elsa Heporauta (1883–1960), sammanförde en grupp likasinnade Kalevalakvinnor med syfte att resa en staty till minnet av den forntida finska kvinnan. Den symboliska kvinnan valdes ur Kalevala-eposet och matriarken Louhi fick representera henne. Men eftersom finansieringen av statyn genom allmänna donationer förblev otillräcklig, började gruppen tillverka och sälja kopior av forntida smycken. Succén blev stor och Kalevala Koru föddes. Smyckena signalerade ett patriotiskt engagemang och intresse för Finlands forntida kultur och historia. Under krigsåren arbetade föreningen med sociala frågor och stödde framför allt mödrar och barn genom sin verksamhet. Föreningens kvinnobild och finskhetsideal granskas genom att analysera hur dessa tog sig i uttryck i verksamheten under Elsa Heporautas första ordförandeskap mellan åren 1935–1947. Avhandlingen besvarar tre forskningsfrågor: hurdan kvinnobild hade Elsa Heporauta, hurdan var Kalevalakvinnan och hur såg föreningens finskhetsideal ut? Forskningsfrågorna behandlas ur kvinno- och idéhistoriskt perspektiv. Verksamheten kopplas starkt samman med Heporautas tankar om Kalevala-eposets betydelse för det finska folket och den kvinnobild som Louhi representerade. Källmaterialet ur Elsa Heporautas arkiv består av sammanlagt 17 tal, tidningsurklipp och manuskript. Dessutom ingår två uppsatser av maken Frans Akseli Heporauta i avhandlingen. Ur föreningens arkiv har jag använt mig av sammanlagt 18 stycken verksamhetsberättelser, föreningsregler, verksamhetsplaner, brev, mötesprotokoll och tidningar. Föreningen arbetade huvudsakligen kring två mål: att bredda och omforma kvinnans roll och självbild i samhället samt stöda och utveckla finskhetsidealet. På ett ideellt plan förespråkades en finsknationalistisk agenda, samtidigt som kvinnans historiska och samhälleliga roll framhävdes. Karaktärsdragen som Kalevalakvinnan skulle anamma var altruism, moderskärlek, lojalitet och handlingskraft. Symbolvärdet i föreningens verksamhet var betydande. Elsa Heporauta blev föreningens Louhi genom att skapa förutsättningar för och slutligen grunda Kalevala Koru. Försäljningen av de populära smyckena blev föreningens Sampo, som sedan försedde den ideella verksamheten med de behövliga resurserna. Symbiosen ledde till ett ökat intresse för det forntida arvet bland finska kvinnor, vilket åtminstone delvis kan tolkas som en renässans. Föreningens verksamhet och ideal blev slutligen ett konkret bevis på den finska kvinnans uppfinningsrikedom och handlingskraft.
  • Lindén, Carl-Gustav (2006)
    Avhandlingen analyserar hur Nokia och Ericsson jämförs i fyra dagstidningar – Helsingin Sanomat, Kauppalehti, Dagens Nyheter och Dagens Industri. Materialet omfattar 123 tidningsartiklar publicerade under mars-maj 2001 och mars-maj 2004. Dessa två tidpunkter är valda med tanke på att Ericsson kämpade med stora lönsamhetsproblem 2001, medan Nokias marknadsandel inom mobiltelefoner sjönk under början av 2004, vilket bröt bolagets mer än tio år långa framgångskurva. Den kvalitativa analysen av publiciteten kring dessa två företag går ut på att undersöka hur nationalismen tar sig uttryck och utgår från Framing Theory, gestaltningsteorin. Den visar att de svenska journalisterna oftare tar till ett retoriskt grepp: ur texterna kan tydligt avläsas ett nationalistiskt eller chauvinistiskt tänkande. Den visar också på klara nationalistiska tendenser hos finska journalister i jämförelser av Nokia och Ericsson, men retoriken är inte lika framträdande. En avgörande och intressant skillnad är att finska journalister framförallt tycks värna om Nokias och därmed, på ett högre plan, Finlands konkurrenskraft, medan svenska journalister mer hanterar Ericsson ur ett kritiskt perspektiv som ligger nära aktiemarknadens. Den här analysen görs mot bakgrund av forskningen kring ”ekonomisk nationalism” och går in på om artiklarna om Nokia och Ericsson är exempel på ”banal nationalism”. Uttrycket ”banal” står i detta sammanhang inte för något nedvärderande, det beskriver snarare hur nationalismen kan ta sig subtila former – som ordvalet i en tidningstext. I avhandlingen analyseras också valet av källor. Där framgår att bolagens egen röst dominerar i tidningstexterna och att aktieanalytiker allt oftare används som källor. Den här kombinationen kan leda till att det perspektiv som är förhärskande i medietexterna alltmer speglar finansmarknadens synsätt.
  • Mikkola, Kati Maria Henriikka; Olsson, Pia Johanna; Stark, Eija Kaarina (2019)
    The article analyzes the logic behind the archival policies concerning language and ethnic minorities in Finland, drawing examples from three minority groups: the Sámi, the Finnish Roma (the Kaale), and the Finland-Swedes. We base our discussion on the documented descriptions, manuscripts, questionnaires, and fieldwork activities dealing with language and ethnic minority groups archived by the Finnish Literature Society (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, SKS) and the Society of Swedish Literature in Finland (Svenska litteratursällskapet i Finland, SLS) from the beginning of the nineteenth century until the early twenty-first century. Viewed from a historical perspective, the establishment of archives in Finland was inextricably connected to the societal power enjoyed by certain ethnic and language groups seeking to preserve their heritage.
  • Cottier, Paul (Helsingfors universitet, 2011)
    At the the heart of this study can be seen the dual concern of how the nation is represented as a categorical entity and how this is put to use in everyday social interactions.This can be seen as a reaction to the general approach to categorisation and identity functions that tend to be reified and essentialized within the social sciences. The empirical focus of this study is the Isle of Man, a crown dependency situated geographically central within the British Isles while remaining political outside the United Kingdom. The choice of this site was chosen explicitly as ‘notions of nation’ expressed on the island can be seen as being contested and ephemerally unstable. To get at these ‘notions of nation’ is was necessary to choose specific theoretical tools that were able to capture the wider cultural and representational domain while being capable of addressing the nuanced and functional aspects of interaction. As such, the main theoretical perspective used within this study was that of critical discursive psychology which incorporates the specific theoretical tools interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject positions. To supplement these tools, a discursive approach to place was taken in tandem to address the form and function of place attached to nationhood. Two methods of data collection were utilized, that of computer mediated communication and acquaintance interviews. From the data a number of interpretative repertoires were proposed, namely being, essential rights, economic worth, heritage claims, conflict orientation, people-as-nation and place-as-nation. Attached to such interpretative repertoires were the ideological dilemmas region vs. country, people vs. place and individualism vs. collectivism. The subject positions found are much more difficult to condense, but the most significant ones were gender, age and parentage. The final focus of the study, that of place, was shown to be more than just an unreflected on ‘container’ of people but was significant in terms of the rhetorical construction of such places for how people saw themselves and the discursive function of the particular interaction. As such, certain forms of place construction included size, community, temporal, economic, safety, political and recognition. A number of conclusions were drawn from the above which included, that when looking at nation categories we should take into account the specific meanings that people attach to such concepts and to be aware of the particular uses they are put to in interaction. Also, that it is impossible to separate concepts neatly, but it is necessary to be aware of the intersection where concepts cross, and clash, when looking at nationhood.
  • Ketomäki, Hannele (Sibelius-Akatemia, 2012)
    Studia musica
    Oskar Merikanto's national ideals : Merikanto's music festival activities, the Pohjan neiti (Maiden of the North) opera and choral music in the song and instrumental music festival programmes during the Era of Russification.
  • Hakoköngäs, Eemeli; Halmesvaara, Otto; Sakki, Inari (2020)
    This study focuses on the role of Internet memes in the communication of two far-right groups in Finland. The material consists of 426 memes posted by Finland First and the Soldiers of Odin between the years 2015 and 2017 on Facebook. Multimodal discourse analysis was applied to understand the contents, forms, and rhetorical functions communicated via the Internet memes. The analysis shows that the contents of the memes revolve around six themes: history, humor, mythology, symbols, news and mottos. By using Internet memes, the groups aim to construe a heroic imagined past, to lend legitimacy to the nationalist cause, to arouse moral anger and hate toward refugees, and to encourage the movements' followers to fight. We argue that, for the extreme groups, Internet memes are tools to crystallize their arguments in an easily shareable and concise form, which makes the memes useful tools in persuasion and mobilization, as well as attracting new audiences.
  • Geyer, Lukas (Helsingin yliopisto, 2020)
    Following the collapse of the Soviet Union, Kyrgyz society got entangled in discussions about what it means to be Kyrgyz. Even though Kyrgyzstan has experienced a surge in nationalism over the last decades, it is only since recently that non-heteronormative sexualities are increasingly constructed as a threat to the continued existence of the Kyrgyz nation. Based on five in-depth interviews with Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender (LGBT) individuals, I explore how they rationalise the increasing homophobia in Kyrgyz society and what kind of behavioural strategies they adopt to cope with the hostile environment. In particular, I assess whether the discursive exclusion of LGBT individuals from the Kyrgyz nation alters their relationship with the nation and the state. The research participants demonstrate an awareness for the connection between increasing nationalism and worsening attitudes against LGBT people and report corresponding adjustments in their behaviour, ranging from adaptation and hiding strategies to activism and emigration. While all respondents have a negative relationship with the Kyrgyz state, most report a decreasing sense of belonging to the Kyrgyz nation amid growing homophobia as well. These results suggest that the increased emphasis on the purportedly heteronormative nature of the Kyrgyz nation succeeds in redefining individual belonging to the nation and shifting the imagined boundaries of the nation.
  • Niemi, Pia-Maria; Kallioniemi, Arto; Ghosh, Ratna (2019)
    The emergence of religiously -motivated terrorist attacks and the increasing xenophobia expressed in Europe concern religions in many ways. Questions related to religion also lie at the core of educational aims and practices used to create national cohesion and understanding about different types of values and worldviews. However, despite the topicality of the issue, we have little knowledge about the ways in which young adults experience religions in a secular state. In order to contribute to the discussion regarding the relationships between religion, nationality, security, and education, this study focuses on investigating how politically active young adults experience the role of religions in Finnish society. The qualitative data of this study were collected from young adults (18–30-year- olds) through an online questionnaire distributed through political youth organisations. The content analysis of the responses (altogether 250 respondents) identified five main orientations towards religions. The findings highlight the importance of providing young people with education about different faiths and worldviews for reducing prejudices, especially those related to Islam. The findings also highlight the need to address in education and society the possible but not as self-evident relationship between violence and religion, and to do this more explicitly than is currently done.
  • Alapuro, Risto (Brill, 2018)
    By analysing the experience of Finland, Risto Alapuro shows how upheavals in powerful countries shape the internal politics of smaller countries. This linkage, a highly topical subject in the twenty-first century world, is concretely studied by putting the abortive Finnish revolution of 1917-18 into a long historical and a broad comparative perspective. In the former respect the revolution appears as a tragic culmination in the unfolding of a small European state. In the latter respect it appears as one of those crises that new states experienced when they emerged from the turmoils of the First World War.