Browsing by Subject "normer"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • Breitenstein, Selma (Helsingfors universitet, 2016)
    This Master's thesis is part of a project on marginalisation in school. The main focus of this study is to review how eighth-graders, reflect on and challenge structures of gender, gender roles, sexuality and heteronormativity in school. Although the school as an institution should be safe, inclusive and equal, structures that are problematic exist. The thesis used a feminist poststructuralist approach and gender was an important theme. The theoretical framework of the thesis described gender, sex and sexuality through both a societal perspective and a school perspective. The material for the study was collected from 2013 to 2014. The sample in this thesis consisted of 11 individual interviews and 4 group interviews with students in the eighth grade in a school in the capital area in Finland. The method of analysis was qualitative content analysis. How students challenge gender roles, heteronormativity and sexuality is something that there is not much research about. Hence, it was central to analyse what kind of structures exist in the school. It emerged that the students have to put up with stereotypical gender roles, threats of violence, appearance requirements, offensive name-calling, and a pressure to select a suitable hobby. Boys behave violently towards girls to a greater extent than the other way around. The results also indicate that the school is a very unsafe place for students with a non-heterosexual orientation. In school there is in general very little discussion about heteronormativity and sexuality. There were students in school who challenged the norms. There was a group of girls that explicitly challenged the structures. They questioned girl- and boy colours, and that educational materials, practices and environments in the school were heteronormative and gender-divided. Although there has been a change from previous research in that students are challenging structures, results indicate that gender roles and heteronormative structures still exist in school, which is problematic. Overall the thesis demonstrates that it is very hard to be a student in the eighth grade today. Bullying and excluding structures in school are common. The schools should actively review their own practices. Students who challenge the structures give hope to that despite everything, small changes in the everyday life in school are possible.
  • Lindgren, Sofia (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tiivistelmä/Referat – Abstract Magisteravhandlingen undersöker hur socialarbetare reflekterar över betydelsen av normer och normalitet i barnskyddsarbetet samt ifall kritisk reflektion förekommer i socialarbetares sätt att resonera kring normer och normalitet. Avhandlingen utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv och riktar fokus även mot vilken inverkan olika tillhörighetskategorier, så som kön och etnicitet, har. Avhandlingen närmar sig tematiken genom kvalitativa intervjuer med 8 socialarbetare inom barnskyddet. Med hjälp av två vinjetter undersöks inledningsvis vilken betydelse tillhörighetskategorier har i socialarbetares bedömningar av fiktiva barnskyddsfall. Samtidigt som socialarbetarna ger uttryck för uppfattningen att tillhörighetskategorier inte bör inverka på arbetet, pekar avhandlingen ändå på en inverkan av kön och etnicitet på socialarbetarnas bedömningar. Även mera allmänt anser deltagarna i studien att egna uppfattningar om det normala, inte bör påverka det praktiska arbetet. Normer på meso- och makronivå, så som praxis inom arbetsgemenskapen och lagstiftningar samt allmänna uppfattningar i samhället om barn och barns bästa, är dock enligt socialarbetarna av stor betydelse i arbetet. Reflektion i barnskyddsarbetet beskrivs av socialarbetarna främst handla om att fundera kring olika tillvägagångssätt eller handlingsalternativ i specifika klientfall. Reflektionen beskrivs av socialarbetarna dessutom främst ske tillsammans med andra inom arbetsgemenskapen. Kritisk reflektion i den bemärkelse som litteraturen på området beskriver den, förekommer i ganska liten utsträckning under intervjuerna. Samtliga socialarbetare beskriver objektivitet i arbetet som något eftersträvansvärt, vilket delvis verkar försvåra en kritisk reflektion. Det förekommer ändå enskilda fragment av kritisk reflektion, främst en reflektion kring hur egna uppfattningar, känslor och värderingar riskerar påverka arbetet. Det verkar dock finnas en vilja hos socialarbetarna att reflektera kritiskt i högre utsträckning. På grund av hög arbetsbelastning och bristande arbetshälsa, beskriver dock socialarbetarna hur de inte i deras nuvarande situation upplever det vara möjligt. Avhandlingen visar att socialarbetarna har en vilja och ett intresse att utveckla sin reflektiva förmåga, samt att reflektion anses utgöra en viktig del av barnskyddsarbetet.
  • Backlund, Didrik (Helsingin yliopisto, 2021)
    Tiivistelmä – Referat– Abstract Syftet med magisteravhandlingen är att undersöka föräldrars konstruktioner av könsroller i podcast, utifrån ett genusperspektiv. Genom en kritisk diskursanalys har 26 podcastavsnitt från 6 olika podcasts analyserats. Undersökningen bestod av tre forskningsfrågor: 1)Hur gestaltas de olika föräldrarollerna i podcastarna? 2) Vilka olika diskurser om det moderna föräldraskapet framkommer i podcastarna? 3) Vilka värderingar, normer och förväntningar utgående från ett genusperspektiv återkommer i podcastarna? Utifrån socialkonstruktivismen och genusteori analyseras hur personerna i podcasten konstruerar kön. Från materialet bildades två diskurser utgående från föräldrarnas diskussioner och teman i podcastarna. Det förekom en livsstilsdiskurs som innefattade organiseringen av vardagslivet samt föräldraroller. En välmåendediskurs som innehåller underkategorierna föräldrarnas mående, mammasamvete och föräldraskam. Podcastarna ger en humoristisk och ärlig bild av vardagen som förälder. Resultaten visar att föräldrar i dagens samhälle står inför stora krav och förväntningar på föräldraskap som förstärks på grund av sociala mediers tillgänglighet och användning av föräldrarna. Kraven på föräldrarna bidrar till att många av föräldrarna upplever stress i vardagen och psykisk ohälsa. Avhandlingen visar att de familjepolitiska förändringarna har till viss del bidragit till att papporna är mera delaktiga i barnens första levnadsår. När barnen blir äldre är ansvaret mera hos mammorna. Att organisera familjelivet bidrar ofta till psykisk ohälsa hos kvinnorna då handlingsutrymmet minskar. Podcastarnas diskuterade ofta hur det är att vara förälder i dagens samhälle och vilka egenskaper det förväntas att en mamma ska ha. Upphovspersonerna påpekar hur viktigt det är att finna sin egna föräldraroll och kunna acceptera den. Resultetet visar att de diskuterar sina egna positiva och negativa egenskaper i föräldrarollen och på så vis även egna könsstrategier. En del av förväntningarna och framförallt förväntningar på mammorna verkar till viss del bestå av traditionella genusordningar och det blir tydligt om man ser till skammandet som mammorna hamnar utför på sociala medier.
  • Sandvik, Anna (2005)
    Pro gradu-avhandlingen är en etnografisk studie som handlar om charter som ett kulturellt system, som skiljer sig från vardagen. Chartern diskuteras å ena sidan genom dens karakteristiska drag och handlingsmönster av ritualer och ett inlärt koncept, och å andra sidan som en vecka borta från vardagen, där samhällets normer och sanktioner försvagas. På charter försvinner vissa normer, en del kommer till och vissa byts ut mot andra. Charterresenärerna har en annan kultur som aktualiseras utanför det normala och hemmets kultur, tid och omgivning. Undersökningens viktigaste material har varit fältanteckningar från ett fyra månader långt fält besök på Menorca, samt temaintervjuer med individer som arbetar på ön. I undersökningen har inte funnits några på förhand uppgjorda hypoteser, utan granskningen riktar sig på det undersökta fenomenets grundkaraktär och dess egenskaper. Som metodologisk utgångspunkt används ritualteorier och teorier om turism. Centrala begrepp i avhandlingen är ritualer, liminaltillstånd och normer. I avhandlingens empiriska del granskas chartern som en en-veckas semester där normerna och konventionerna försvagas och människorna börjar bete sig och klä sig på ett sätt de inte skulle hemma. I en skiljd del behandlas också chartern som ett kulturellt system, med ritualer, förväntningar och allmänna idéer för hur chartern skall vara, genom vilka man gör systemet klart och meningsfullt. I avhandlingen diskuteras framförallt charterresenärernas viktigaste ritualer och de S som sägs höra chartern till, nämligen sol, sand, hav (sea), sex, sprit och shopping. Ur resultaten framgår att charter är ett kulturellt system, något inlärt, med vissa komponenter och ritualer som hör till. Viktigt är att det är välorganiserat, med ett urval av restauranger, barer, stränder och saker att göra. Det är viktigt att det finns ett organiserat program hela veckan. Konceptet charter gör att man kan slappna av och bjuda på sig själv, och kanske släppa ut sitt andra jag. I och med att man är borta från vardagens normer och konventioner, kan man klä sig firare och också bete sig mera skämtsamt, sexuellt friare och kanske också barnsligare. Genom vissa ritualer, normer och allmänna idéer görs chartern värdefull. Den är speciellt värdefull eftersom den skiljer sig från vardagen.
  • Oksanen, Laura (Helsingin yliopisto, 2020)
    I denna avhandling undersöks ogifta mödrars liv och känslor under återuppbyggnadstiden i Finland, åren 1949–1951. Källmaterialet består av 62 ogifta mödrars korrespondens med socialskötaren Sylva Salo vid Helsingin Ensikoti. Ensikoti var ett hem för ogifta mödrar i Helsingfors, som grundades år 1942 av den socialdemokratiska kvinnoföreningen Työläisäitien ja Lasten kotiyhdistys. Syftet med avhandlingen har varit att få en bättre förståelse av mödrarnas vardag och familjerelationer, vilka ekonomiska och samhälleliga realiteter som påverkat dem samt hurudana känslor de hyste för sin situation, sina barn och deras fäder. Avhandlingen stöder sig på teoretiska ramverk kring brevtolkning, där brev betonas vara ett skriftligt material med egna, framträdande egenskaper. Brev har karaktären av en dialog och formas av de konventioner och sociala normer som är rådande vid skrivandets tidpunkt. Avhandlingen lyfter fram tidigare outforskade aspekter i ogifta mödrars liv och vardag i återuppbyggnadstidens Finland. Bland de undersökta mödrarna fanns en mångfald av livssituationer och öden representerade. Kvinnorna var inte en enhetlig grupp, även om de mötte liknande utmaningar på grund av att de var ogifta mödrar. Att samtidigt arbeta och ta hand om ett barn var utmanande, och många sökte aktivt efter olika lösningar samt kämpade för att få en bättre och stabilare tillvaro med sitt barn. De flesta av de undersökta kvinnorna förblev ensamstående vårdnadshavare till sina barn efter att de lämnat Ensikoti. Få hade familjer som kunde försörja dem och de flesta mödrar började arbeta relativt snabbt efter förlossningen. Då det fanns få dagsvårdsalternativ att ty sig till vid tidpunkten, innebar detta att mödrarna antingen måste söka sig till sådana arbeten där de kunde sköta sitt barn vid sidan om, eller att de behövde en familjemedlem som kunde sköta barnet medan de arbetade. Om ingen sådan familjemedlem fanns, begränsade detta märkbart mödrarnas arbets-och inkomstmöjligheter. Ett annat problem som mödrarna stötte på i ordnandet av sin samlevnad med sitt barn var bristen på bostad. Bostadsbristen var stor efter kriget och speciellt i städerna kunde det vara omöjligt att hitta en hyreslägenhet. Således bodde de flesta trångt, hos sina egna familjer eller hos människor de tjänstgjorde hos. Många hade även svårigheter med att få underhållsbidrag betalt åt sig av barnens fäder, vilket ytterligare försvårade kvinnornas ekonomiska situation. De omgivande samhällsnormerna och strukturerna dikterade de möjligheter som kvinnorna hade för att klara av och hantera sin situation. Kvinnorna upplevde en mångfald av olika positiva och negativa känslor som de försökte hantera och leva med, och breven till Sylva Salo var en kanal för dem att uttrycka dessa känslor. De flesta blev inte bortstötta av sina familjer, även om de kunde ha spända relationer till sin familj. Istället hade de ofta större utmaningar med att förhålla sig till andra personers attityder och skvaller och att hantera de känslor som dessa väckte. Kvinnornas förhållande till barnens fäder varierade, vissa hade ingen kontakt med dem medan andra funderade på giftermål och således skiftade känslorna till dem också. Kvinnornas moderskap fick ofta en stark betoning i de undersökta breven, då kvinnorna skrev om starka känslor av kärlek och omsorg för sina barn och betonade barnet som den viktigaste aspekten i sitt liv.
  • Koivukoski, Anna (Helsingin yliopisto, 2020)
    Pro gradussani selvitän arkistotutkimuksen ja diskurssianalyysin avulla, millä tavoin rakentamisen ja julkisten palvelujen esteettömyyttä koskeva keskustelu suomalaisessa yhteiskunnassa on muuttunut 1970-luvulta 2010-luvulle ja kuinka yleiset yhteiskunnalliset muutokset ja taloudellinen tilanne ovat vaikuttaneet asenteisiin esteettömyyttä ja sitä määrittävää normistoa kohtaan. Tutkimusta ohjaava ydinkysymys on, millaista suomalainen esteettömyyspolitiikka on ollut. Käytännön esteettömyys ja saavutettavuus, erityispalvelut ja asenteet ovat kehittyneet yleisten yhteiskunnallisten ja taloudellisten vaiheiden ehdoilla ja osittain niistä riippumatta. Normit ovat omalta osaltaan ohjanneet kaikkea kehitystä. Keskustelussa on vuosikymmenten aikana kilpistynyt vastakkainasettelu toisaalta esteettömyyttä turvaavien normien ja toisaalta eri yhteiskunnan aloilla ajettujen norminpurkutalkoiden välillä. Leimallista esteettömyyskeskustelulle ovat olleet myös uusliberalistisesta hyvinvointivaltion kritiikistä tutut käsitekaappaukset, jotka ovat yleistyneet varsinkin uuden julkishallinnon (NPM) myötä 1990-luvulta alkaen. Merkkejä käsitekaappauksista tosin löytyy tutkimusaineistossa jo 1970-luvulta. Ajanjaksolla voi havaita esteettömyyden politiikkaakin määrittäneen hyvinvointivaltion ja universalismin ihanteen nousun ja laskun. Huomionarvoista on se, kuka keskustelussa on puhunut, kenen puolesta ja mitkä tahot käyttävät todellista valtaa. Esimerkiksi 2010-luvulla rakennusyhtiöillä oli paljon näkyvyyttä, ne ottivat esteettömyyskeskustelussa asiantuntija-aseman, ja niiden teesejä toistivat norminpurkutalkoita ajavat poliitikot. Vammaisjärjestöt ja tutkimuksiin perustuva esteettömyysasiantuntemus on usein jäänyt sivuun, vaikka ihmisoikeusnäkökulma on viime vuosina voimistunut osin normien ansiosta. Vuonna 2016 ratifioitu YK:n vammaisten oikeuksien sopimus sitoo Suomea, jolloin siihen on voinut myös tukeutua keskustelussa. Aineiston pohjalta voidaan todeta, normien merkitys esteettömyyden kehittämisessä on ollut keskeinen koko tarkastelujakson ajan. Lainsäädännössä ovat vahvistuneet rakennusmääräysten ja subjektiivisten oikeuksien lisäksi kansalaisten vaikutusmahdollisuudet ja esim. vammais- ja vanhusjärjestöjen asema kunnallistasolla. Normien avulla kasvanut esteettömien asuntojen, asuinalueiden ja liikkumismahdollisuuksien tarjonta ovat parantaneet valinnanvapautta mm. asuinpaikan suhteen. Normien voi katsoa sekä ohjaavan että heijastavan yhteiskunnan asenteita. Asenteissa näkyvä muutos 1970-luvulta on hyvin huomattava, mutta ei itsestään syntynyt. Pohdin myös ideologioiden ja yhteiskunnallisten olosuhteiden vaikutusta, mutta niistä on vaikeampi tehdä johtopäätöstä.