Browsing by Subject "offentliga sektorn"

Sort by: Order: Results:

Now showing items 1-6 of 6
  • Kanerva, Kari Erik (2006)
    Avhandlingen Pro Gradu Erfarenheter av mål och resultatstyrning i den offentliga sektorn, domstolsväsendet i Finland i fokus skriven av Erik Kanerva behandlar mål- och resultatstyrning i den offentliga sektorn med domstolsväsendet i Finland som forskningsobjekt. Som stöd till den teoretiska presentationen av ämnesområdet har Kanerva utfört en undersökning av tre tingsrätter i södra Finland där han belyser vilka konsekvenser mål- och resultatstyrningen haft för verksamheten i tingsrätterna samt vilka för- och nackdelar mål och resultatstyrningen har haft på verksamheten. Syftet med avhandlingen är att redogöra för ett delområde som ingått i den offentliga sektorns rationaliserings- och effektiveringsprocess som fick sin början under den senare hälften av 1980-talet, d.v.s. mål- och resultatstyrning, som är en del av New Public Management styrningsperspektivet, som implementerades som styrningsteknik i den offentliga sektorns verksamhet under den första hälften av 1990-talet. Ett ytterligare syfte med avhandlingen är att visa hur mål- och resultatstyrning som styrningsteknik sitter in i New Public Management styrningsperspektivet och vilka egenskaper mål- och resultatstyrningen har. Avhandlingen belyser mål- och resultatstyrningens styrkor och svagheter såväl ur ett teoretiskt perspektiv som på basis av den utförda undersökningen. Avhandlingen presenterar frågeställningarna inom området mål- och resultatstyrning först allmänt och går därefter in på hur styrtekniken etablerats och börjat tillämpas i det finska domstolsväsendet och närmare bestämt tingsrätterna. Metodologiskt bygger avhandlingen dels på en deskriptiv redogörelse av temat på basen av litteraturstudier i ämnet och dels basera sig på en kvalitativ undersökning där lagmännen för tre tingsrätter intervjuas. Bland de mest centrala källorna kan nämnas följande litteratur: Tulosjohtaminen ja esimiestyö julkisessa hallinnossa, tulosajattelu etenee valtionhallinnossa av Raimo Ikonen, Laatu ja tuloksellisuus tuomioistuimessa publicerad av justitieministeriet, Tuloksellisuusindikaattoreiden käyttö julkisorganisaatiossa samt balanserade styrkort och resultatutvärdering inom kommunsektorn av Ismo Lumijärvi, Tulosohjauksen tuiverruksessa av Heikki Koski, Det går inte att styra med mål av Björn Rombach, Tavoitejohtamisesta tulosajatteluun, byrokratiasta tuloskulttuuriin av Anneli Temmes och Muutoksen mahdollisuudet samt Suomen hallinnon muuttuminen 1987-1995 av Markku Temmes och Markku Kiviniemi. De viktigaste resultaten avhandlingen lyfter fram är bland annat att mål- och resultatstyrning som styrningsteknik med framgång har etablerats i den finska offentliga sektorn och domstolsväsendet och att den tjänat det syfte som lagts på den som styrningssystem från statsmaktens sida. Resultaten av undersökningen tyder på att styrtekniken gynnar den verksamhet domstolarna bedriver, men att vissa problem dock förekommer som kunde åtgärdas.
  • Kela (Kela, 2020)
    Suomen virallinen tilasto
  • Kela (Kela, 2021)
    Suomen virallinen tilasto
  • Wikström, Kate (1999)
    Arbetet beskriver två aktörer som av olika skäl beslutit sig för att inleda ett samarbete i fråga om bashälso- och socialvårdsproduktion. Samarbetet har en unik karaktär och är det första av sitt slag inte bara i Finland utan också i Norden. Aktörerna i samarbetet består av Karis stad och Samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f. Det unika i samarbetet utgörs av samarbetets omfattning samt faktumet att Folkhälsan räknas höra till den tredje sektorn. En finländsk kommun har aldrig tidigare anlitat en organisation från tredje sektorn i syfte att överlåta hela sin produktion av bashälsovård. Den tredje sektorn i Finland har traditionellt främst sysslat med frågor angående kultur och fritid. I samarbetet med Karis stad administrerar och producerar samfundet Folkhälsan i svenska Finland r.f. bashälsovården och en del av socialvården för en hel kommun. Samarbetets stora omfattning och stadens val att anlita den tredje sektorn som producent för stadens bashälsovård innebär att samarbetet är historiskt. Arbetet utgår från den nationalistiska teorin i vilken man studerar samhälleliga fenomen utgående från aktörers avsikter, kalkyler och manövrer. För att man skall kunna förstå hur samarbetets speciella karaktär utvecklats beskrivs aktörernas utgångslägen och preferensordning. Eftersom många viktiga frågor angående samarbetet avgjordes genom förhandlingar beskrivs förhandlingsgången och förhandlingarnas resultat. Samarbetets form har inte endast påverkats av förhandlingar mellan aktörerna utan även av lagliga hinder. De lagliga hindren kom att påverka samarbetet så att en monopolsituation idag råder i fråga om Karis stads bashälsovårdsproduktion. Då staden i ett tidigt skede av förhandlingarna hamnade i ett underläge och gick med på avtalspunkter som inte är gynnsamma för staden har det varit speciellt intressant att undersöka varför detta skedde och hur staden agerat för att balansera upp situationen. Arbetets tyngdpunkt ligger därför framförallt på den ena aktörens (stadens) handlingsutrymme d.v.s. alternativ och valmöjligheter. Förutom en redogörelse över hur staden agerat, ges även en beskrivning av alternativa strategier staden kunde ha använt sig av. Eftersom ett av stadens mål med samarbetet var att sänka stadens kostnader för sjuk och hälsovård ges även en översikt över vad samarbetet innebär rent ekonomiskt för staden. Materialet som använts i uppsatsen består främst av personlig kommunikation, styrelse- och fullmäktigeprotokoll samt tidningar. Den viktigaste teorikällan för arbetet är tagen ur boken "Ideologi och strategi. Svensk politik under 100 år", skriven av Leif Lewin.
  • Pätäri, Karola (2008)
    En motiverad, kunnig och engagerad personal är av största vikt för en arbetsgivare. Personalförvaltningen satsar mycket på att rekrytera ny personal och att motivera den nuvarande personalen med olika belöningssystem som t.ex. resultatbonus. Resultatbonus är ett strategiskt utvärderingsprogram som utvärderar hela verksamheten och innebär att en arbetsgrupp kan belönas för goda arbetsresultat. Esbo stad beslöt år 2002 ta i bruk ett resultatbonusprogram vars principer innehåller fem mål. Syfte med denna avhandling var att undersöka vilken inställning personalen i de enheter som deltagit i resultatbonusprogrammet år 2006 hade till dessa fem mål. Undersökningen var en totalundersökning. Frågeställningen undersöktes med hjälp av implementerings- och utvärderingsteori. Efter ostrukturerade intervjuer med koordinatorerna för resultatbonusprogrammet utarbetades en enkät som skickades till alla som deltagit år 2006. Undersökningen gjordes elektroniskt med hjälp av Webropol enkätprogrammet. Undersökningens svar analyserades med hjälp av enkätprogrammets rapporter. Resultatet av undersökningen visar att implementeringen av resultatbonusprogrammets fem mål blivit bristfälligt. Inställningen påverkas av enhetens storlek men inte av hur många år enheten varit anhängare av programmet. Undersökningen visade också att det finns en tydlig skillnad mellan de administrativa- och de serviceproducerandeenheterna samt ansvarspersonerna och de övrigas inställning till programmets fem mål. Informationen om programmets innehåll har inte nått alla vilket lett till missnöje med programmet och en känsla av att det inte är ett rättvist belöningssystem.
  • Vento, Isak (Helsingfors universitet, 2013)
    Offentliga sektorns verksamhet organiseras allt oftare i form av projekt. Inom regionalpolitiken är projekt redan det vanligaste sättet att genomföra verksamhet. Användningen av projekt motiveras med förväntningar om effektivitet. Projektens effektivitet antas utgående från projektteorin med förankring i företagsvärlden grunda sig på deras tidsbegränsning, möjlighet till att föra samman olika aktörer och flexibla organisationer. Kritiker har dock ifrågasatt inverkan av dessa egenskaper på projektens effektivitet i en komplex miljö som offentliga sektorn. Oklarhet råder dock i frågan på grund av bristfällig forskning i området. Utbredningen av projekt inom offentliga sektorn gör att kunskap om vad som påverkar projektens effektivitet är av central betydelse för organisering av verksamhet. Mätning av effektivitet i offentliga sektorn är också mer komplicerat än i företagsvärlden. Kunskap om hur projektens effektivitet i offentliga sektorn kan förstås är viktigt för organisering av verksamhet. Denna avhandling visar om projektens egenskaper, som förklarar projektens effektivitet i företagsvärlden, förklarar variationen i projektens effektivitet i offentliga sektorn. I undersökningen diskuteras och operationaliseras också olika sätt att mäta projektens effektivitet i offentliga sektorn. Projektens egenskaper, vars betydelse för effektiviteten i offentliga sektorn utgående från projektteorin undersöks, är projektets längd, närvaro av tidspress i projektet, fortsättningen av projektet efter dess avslutning, grad av samverkan av offentliga aktörer i projektet och projektets storlek. Dessa är undersökningens oberoende variabler. Projektens effektivitet mäts med fyra mått som motsvarar de centrala dimensionerna av effektivitet i offentliga sektorn. Effektivitetsmåtten är undersökningens beroende variabler. Som metod används multivariat regressionsanalys. Resultaten visar att projektens effektivitet i offentliga sektorn påverkas delvis av projektens längd, närvaro av tidspress, grad av samverkan och organisationsstorlek. Kortare projekt är mer effektiva än längre projekt. Närvaro av tidspress ökar också på projektens effektivitet. Graden av samverkan av offentliga aktörer i projektet ökar inte direkt på projektens effektivitet men uppvisar vissa tecken av inverkan på effektivitet. Mindre projekt är däremot inte mer effektiva än större projekt. Tvärtom visar sig större projekt vara mer effektiva än mindre projekt. Undersökningen klargör att företagsvärldens antaganden om vad som förklarar projektens effektivitet endast delvis gäller för projekt i en komplex miljö som offentliga sektorn. Genom att beakta projektens längd, närvaro av tidspress, möjlighet till samverkan och organisationsstorlek kan projekten bland annat i regionalpolitiken organiseras effektivare. Undersökningen visar också att olika mått bör användas tillsammans i mätning av projektens effektivitet i offentliga sektorn. Undersökningens resultat kan gynna organisering av projekt i offentliga sektorn, inverkan av politiken och den framtida samhällsutvecklingen.